• Perspektiv på kyrkans år
    Vol 91 (2016)

    I grund och botten är kyrkoåret ett helgande av tiden. Vissa nyckelhändelser i frälsningshistorien och vissa grundtankar i den kristna tron har blivit fästa vid bestämda dagar i kalendern. Medan jorden roterar runt sin axel och runt solen och skänker oss dagar och årstider, lär vi oss uppleva inte en ändlös räcka av dygn utan ett meningsfullt mönster. Händelser från det förflutna återvänder till oss gång på gång, ger dagar och årstider deras särskilda profil, överräcker åt oss ett arv från våra förfäder och inbjuder oss att förvalta och berika detta arv för framtida generationer. 

    Föreliggande volym av Svenskt Gudstjänstliv vill lyfta fram några aspekter av hur kyrkoåret har uppfattats, främjats och reviderats under det senaste seklet. Vi är glada att kunna presentera en bukett av artiklar som belyser kyrkoårets gestaltning i predikoutkast, evangeliebok, folklig sed, sång, musik och liturgiska textilier. Till detta kommer som vanligt en fyllig och spännande recensionsavdelning. 

    Författarna

    Hans Andreasson, docent i praktisk teologi vid Åbo Akademi, pastor i Equmeniakyrkan 

    Ninna Edgardh, professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet 

    Magnus Evertsson, teol. dr, präst i Svenska kyrkan 

    Jonas Frykman, professor em. i etnologi, Lund 

    Ragnar Holte, teol. dr, professor em. i etik, Lund 

    Sverker Jullander, professor i musikalisk gestaltning vid Luleå tekniska universitet 

    Margareta Ridderstedt, doktorand i konstvetenskap vid Stockholms universitet 

    Redaktör för årsboken

    Stephan Borgehammar, professor i praktisk teologi vid Lunds universitet 

    Redaktion 

    Stephan Borgehammar, Sune Fahlgren, Anna J. Evertsson, Ragnar Holte, Jonas Lundblad, Sven-Åke Selander och Stina Fallberg Sundmark. 

    Årets årsbok ges ut med ekonomiskt stöd från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) och Segelbergska stiftelsen för liturgivetenskaplig forskning.

  • Psalm, hymn och andlig visa. Hymnologiska studier
    Vol 90 (2015)

    I en nyligen gjord undersökning av vad svenskar uppskattar mest i gudstjänsten hamnade psalmsången på första plats. Den här boken ger inga svar på varför det är så, men erbjuder fyra skilda fördjupningar i studiet av psalmer och psalmsång, ett ämne som i vetenskapliga sammanhang kallas hymnologi.

    Ingvar Bengtsson skriver om den kanske mest älskade av alla svenska psalmer, ”Den blomstertid nu kommer”. Alla har hört den, många kan den utantill, men vem skrev texten? Bengtsson prövar ingående det traditionella antagandet att författaren var Israel Kolmodin, superintendent i Visby stift 1692–1709. – Den 4 augusti 2014 avled Alf Härdelin, känd medeltidsforskare men också författare till och översättare av mer än 200 psalmer och hymner. Stephan Borgehammar ger en överblick av hans hymnproduktion och diskuterar dess genomslag. – Anna J. Evertsson har på uppdrag av Svenska kyrkans kyrkomöte gjort en sammanställning av forskning om Den svenska psalmbokens aktuella användning. Det visar sig att psalmboken fungerar på många olika sätt i dagens samhälle och når långt utanför kyrkorummens väggar. – Psalmsång spelar en viktig roll vid begravningar. Liza L Lundkvist presenterar en modell för hur begravningspsalmers innehåll kan studeras och deras funktion utforskas. Med hjälp av modellen tränger hon på djupet i tre psalmer: ”Var inte rädd”, ”Härlig är jorden” och ”Stad i ljus”. – En recensionsartikel av Ragnar Holte behandlar fyra nyutkomna böcker om den store kyrkomannen Nathan Söderblom. Därefter följer tjugosex recensioner av ny litteratur om liturgi, kyrkokonst, kyrkomusik och predikan.

     

     

  • Framtidens gudstjänst? Kyrkohandboksförslaget granskat
    Vol 89 (2014)

    Finns framtidens gudstjänst i det nu aktuella förslaget till kyrkohandbok för Svenska kyrkan? Frågan kan tolkas på olika sätt. Handlar den om huruvida förslaget kommer att antas av kyrkomötet så kan svaret bara bli ja eller nej. Handlar den om huruvida förslaget pekar in i framtiden och ger förutsättningar för att forma morgondagens gudstjänstliv krävs ett mer nyanserat svar.

    Den här boken vill bidra till ett sådant svar genom att presentera artiklar som diskuterar förslaget utifrån väsentliga kriterier för en livsduglig kyrkohandbok: förankring i den egna traditionen, delaktighet i pågående gudstjänstutveckling ekumeniskt och internationellt, grundlig pastoral och teologisk reflexion samt hög kvalitet hos texter och musik.

    Nutidens starka förväntningar på liturgisk frihet och liturgiskt medbestämmande gör det svårt att skapa en gemensam kyrkohandbok för hela Svenska kyrkan. Det räcker knappast med att kyrkomötet antar den för att en ny kyrkohandbok ska bli väl mottagen och flitigt brukad; den måste inge förtroende och skänka användarna glädje och tillfredsställelse. Idéer om hur detta kan ske diskuteras inte bara av artikelförfattarna utan också i bokens fylliga recensionsavdelning.

  • Med skilda tungors ljud. Körsång och gudstjänstspråk
    Vol 88 (2013)
    Körsång är en mäktig folkrörelse och en viktig del av kyrkolivet i Sverige. Närmare 600 000 svenskar sjunger i kör och enbart Svenska kyrkan har mer än 100 000 körsångare, varav ca 30 000 är barn. Vad betyder körsången för alla dessa människor? Vad betyder den för de sammanhang där körerna sjunger?

    I denna bok ger Sune Fahlgren en överblick av vad han kallar körskapet i svensk frikyrklighet, Rolf Larsson skildrar Sveriges Kyrkosångsförbunds historia och Gunnel Fagius fördjupar sig i barnkörernas utveckling och nutida roll i gudstjänstlivet.

    I kören samverkar många röster till en gemensam klang. Kan olika språk på liknande sätt klinga harmoniskt tillsammans i en och samma gudstjänst? Den frågan ställer och besvarar Ralf Thiedemann.

    I bokens sista artikel behandlar Mikael Isacson bönen ”Rena, o Gud, våra hjärtan och samveten”. Därefter följer recensioner av nyutkommen litteratur samt en lista med böcker att notera. 

  • Kyrkomusik - Ett tema med variationer
    Vol 87 (2012)

    Musiken utgör en av kyrkornas viktigaste kontaktytor med det omgivande samhället. De öppna dörrarna vid musikgudstjänst och konsert lockar besökare att delta i mötet mellan klingande musik och kyrkorummets symboler. Musikens närvaro vid kyrkliga handlingar präglar minnet av livets glädje och sorg, och i församlingar skapar inte minst sångens plats i ungdomsgrupper och körer utrymmen för evangelisation, nyfunna möten och vägar att närma sig kristen tro. Även för kulturen i stort har det kyrkliga musiklivet under decennier spelat en avgörande roll tack vare sin höga och jämna kvalitet.

    I dag pekar tydliga tecken på att kyrkomusiken står i ett intressant brytningsskede. Allt mer av 1900-talets starka men centraliserade kyrkomusik ger vika för en rik mångfald vad gäller musikens stil och genre, liturgins instrument och andliga inspiration, musikernas examina och nationalitet. I en sådan verklighet söker denna årsbok förena historisk fördjupning och nedslag i angelägen nutid med artiklar som diskuterar kyrkomusikens speciella kallelse mellan det konstnärliga och det teologiska området.
  • Dop
    Vol 86 (2011)
    Dopet debatteras. Behövs det? Vad betyder det? Hur ska det utformas? Vad händer med dopundervisningen?

    I denna bok dryftas frågor av betydelse för den aktuella diskussionen. Ragnar Holte behandlar debatten om arvsynden och föreslår en originell lösning. Kristina Torin beskriver ett glapp mellan vad Svenska kyrkan officiellt lär om dopet och det sätt på vilket man framställer dopet i populärt informationsmaterial. Sven-Åke Selander använder sig av bloggar och diskussionsfora på internet när han tar ett nytt grepp om doppsalmernas tematik. Den svenska baptismens brottning med frågan om dopets förhållande till medlemskap i församlingen behandlas av Ulrik Josefsson. Eberhard Harbsmeier diskuterar dopritualets och dopundervisningens utformning i den danska folkkyrkan och utmanar därmed den svenska debatten från sidan. Slutligen ger Bengt Stolt i en studie av dopaltaret ett 1900-talsperspektiv på hur skiftande pastorala ambitioner har påverkat dopets gestaltning.

    Sist i boken finns en avdelning med recensioner av aktuell litteratur om kyrka och kyrkoliv.

  • Barnkonventionen 20 år
    Vol 85 (2010)

    FN:s konvention om barnets rättigheter antogs den 20 november 1989. vad har konventionen betytt här i Sverige, vad betyder den i dag och vad borde den betyda?

    Frågorna berörs på olika sätt i tre av artiklarna i denna bok. elizabeth englundh redogör för barnkonventionens tillkomst och resonerar om vad som krävs för att den ska bli bättre känd och tillämpad i vårt land. Sven- åke Selander ger en bred överblick över områden där kristna trossamfund i Sverige kommer i beröring med barnkonventionen. ragnhild Strauman presenterar den brett upplagda norska »trosoplæringsreform» som vill tillgodose såväl barns frihet som deras rätt till religion. vad kan vi lära av detta norska projekt?

    Förutom artiklarna till årets tema innehåller boken ett bidrag av anders Piltz om vad som hände med populära medeltida Mariasånger under och efter reformationen. boken avslutas med en fyllig recensionsavdelning.

  • Gudstjänst och vardag
    Vol 84 (2009)

    Gudstjänst och högtid har mycket gemensamt, men gudstjänst och vardag? Hör de ihop? Kan vardagliga inslag i gudstjänsten förta känslan av högtid? Kan en alltför högtidlig gudstjänst hindra människor från att identifiera sig med det som sker i gudstjänsten? Är känslan av gudstjänstens högtidlighet så förenad med ett kyrkorum att om kyrkan inte längre finns så berövas man också sina möjligheter att möta det högtidliga? Behöver man planera nya rum för andakt, stillhet och eftertanke mitt i människors vardag? Kan ungdomar uppleva att gudstjänsten också berör deras vardag? Har dikter och visor en plats i kyrkorummet eller stör de högtiden även om de förmedlar viktiga existentiella upplevelser?

    Sådana frågor aktualiseras i denna bok.

  • Heliga rum i dagens Sverige
    Vol 83 (2008)
    Vad kan man mena med ett heligt rum? Kan man tala om heligt rum? Vad gör ett rum heligt? Hur ser förhållandet mellan estetik och funktion/liturgi ut? Vilken teologi speglar det heliga rummet? Vilken kyrkosyn kan avläsas? Vilka behov svarar rummet mot? Hur förhåller sig traditionellt tänkande om kyrko- och mötesrum i Sverige till nyetablerade rörelsers tankar om vad som krävs av ett gudstjänstrum enligt deras tradi- tioner? Präglas gudstjänstrummet av mysteriet, av predikan och sakramentsförvaltning, av bön och lovsång eller ses det som en vanlig lokal, som kan tas i anspråk för olika aktiviteter som musik, drama, dans, bjudningar och försäljning? Var går gränsen för vad man kan göra i ett rum som skall tjäna avskildhet, tillbedjan och helighet? Sådana frågor aktualiseras i denna bok.

    Här behandlas skilda aspekter på heliga rum i svenskkyrkliga, romersk-katolska, frikyrkliga, ortodoxa, judiska och muslimska traditioner med särskild betoning på förhållandena i Sverige.

  • Hjärtats tillit. Trosförmedling i luthersk tradition
    Vol 82 (2007)

    Två punkter var angelägna för Martin Luther: tron skulle förmedlas till hjärtat ochhjärtpunkten i hans kristna trostolkning var frälsningen genom tron allena. Båda ärlika angelägna i dag som på 1500-talet och ger anledning till många frågor:Vad betydde det för Luther att bli välsignad? Vad har hänt med Luthers psalmer?Vilken roll har psalmerna haft i gudstjänstlivet? Vad är »luthersk« koral? Kan manspåra Luthers teologi i modern psalm? Vad har en modern konfirmandlärobok medLuther att göra?

    Som reformator ställdes Luther inför uppgiften att skapa nytt på kyrkolivets olikaområden: bibeltolkning, psalmdiktning, gudstjänstliv, kyrkomusik, undervisning.Hans initiativ har haft betydelse långt utöver hans egen tid, men man glömmerlätt bort att mycket av det som sker i kyrkolivet idag har sin utgångspunkt i hansverksamhet på 1500-talet.

    Årsboken Svenskt Gudstjänstliv 2007 presenterar uppsatser som med utgångspunkti Luthers verksamhet följer utvecklingen fram till idag. Här behandlas uppsatserkring liturgi, hymnologi, kateketik och musik.

  • Psalm i vår tid
    Vol 81 (2006)

    1986 var ett märkesår för svensk psalm. Då förverkligades ett brett ekumeniskt perspektiv som haft få motsvarigheter i kristenheten, då framträdde särskilt tre psalmförfattare och översättare, som skulle låta tala om sig både nationellt och internationellt, då fick psalmboken en medveten karaktär av gudstjänstpsalmbok, text och melodi närmades till varandra och gav enskilda psalmer deras egen identitet.

    1986 markerade dock inte slut- utan startpunkt för ett kontinuerligt utvecklingsarbete med psalmens roll och funktion. Tiden efter 1986 har utmärkts av ett medvetet förnyelsearbete, som sett något olika ut i olika kristna trossamfund, men som haft som gemensam nämnare att finna och skapa ändamålsenlig psalm och sång.

    Årsbok för Svenskt Gudstjänstliv 2006 speglar denna process genom att presentera och diskutera material både i historiskt och aktuellt perspektiv.

    Psalm, sång och musik är några av de kristna trossamfundens viktigaste uttrycks- och arbetsformer. Årsboken 2006 vill bidra till fördjupad förståelse av deras förutsättningar och möjligheter att förmedla tankar och upplevelser om vem Gud är.

  • Gudstjänstfolket Församlingssyn och liturgi
    Vol 80 (2005)
    Gudstjänstfolket-vad är det?

    En blick på annonserna i dagstidningarna om gudstjänster i olika kyrkor och samfund visar hur många teman som förekommer. Det ger anledning till många reflektioner. På vilket sätt är.gudstjänsten präglad av det trossamfund och den församling i vilken gudstjänsten genomförs? Vilka yttre och inre faktorer spelar en roll för att gudstjänsterna utformas olika?

    Skiftande gudstjänstformer är något relativt nytt. Gudstjänsterna har till långt fram i tiden varit hårt reglerade i många kyrkor. På senare tid har nya traditioner växt fram. Variationerna har blivit allt fler. Människor involveras i gudstjänsterna på ett annat sätt än förr. Gudsfolket har också blivit ett gudstjänstfolk.

    Om detta handlar denna årsbok. Författare med erfarenheter från olika kyrkor behandlar frågor om församlingssyn och liturgi som belyser bakgrunderna till framväxten av ett gudstjänstfolk.

    Författarna:
    Anders Björnberg, teol.dr. och kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm

    Olopb Bexell, professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet

    Rune Eldebo, docent vid Teologiska Högskolan i Stockholm och pastor i Svenska Missionskyrkan

    Ragnar Holte, professor emeritus i etik vid Uppsala universitet, mångårig kännare av liturgiska spörsmål och gudstjänstlivets utformning

    Bertil Nilsson, professor i kristendomens historia vid Göteborgs universitet

    Anders Piltz, professor i latin vid Lunds universitet och präst i katolska kyrkan

    Elisabeth Stengård, fil.dr. i konsthistoria och konstkritiker 

    Johan Unger, docent och domprost i Växjö 

    REDAKTÖR FÖR ÅRSBOKEN
    Sven-Ake Selander, professor emeritus i kyrko- och samfundsvetenskap vid Lunds universitet

    REDAKTÖR FÖR RECENSIONSAVDELNINGEN
    Anna J Evertsson, teol.dr. i kyrkovetenskap, ordförande i Laurentius Petri Sällskapet och präst i Svenska kyrkan

    REDAKTION

    Folke Bohlin, Hedvig Brander-Jonsson, Anna J Evertsson, Ragnar Holte, Sven-Åke Selander 

    Årsboken ges ut med ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet och från Thora Ohlssons Stiftelse 

    Omslagsbild: Gudstjänstprocession i Höllvikens församling, Lunds stift 

  • Laurentius Petri och svenskt gudstjänstliv
    Vol 79 (2004)

    Varför en årsbok om Laurentius Petri?

    Vi lever just nu i en tid dä många olika inslag i det svenska kyrkolivet befinner sig under omvärdering. Man diskuterar gudstjänstlivets utform­ning och det liturgiska språkets roll. Frågan om vilken roll psalm och sång skall ha i en modern kyrka står under debatt. Vad är en församling och vilken utformning och vilket innehåll skall församlingslivet ha?

    Laurentius Petri är den person som verkade längst under det turbulenta reformationstidevarvet. Han påverkade det mesta av det som skedde genom att föra en diplomatiskt skicklig kyrkopolitik med utgångspunkt i en egen genomtänkt syn pa det reformatoriska skeendet. Han kom att påverka den kyrkorättsliga utvecklingen, synen på gudstjänst och böneliv, och tolkade församlingens roll och funktion i ett reformatoriskt per­spektiv, teologiskt och organisatoriskt.

    Om detta handlar Årsboken för Svenskt Gudstjänstliv 2004.

    FÖRFATTARNA:

    Ragnar Holte, professor emeritus i etik vid Uppsala universitet, mångårig kännare av liturgiska spörsmål och gudstjänstlivets utformning

    Birgit Stolt, professor emeritus i tyska vid Stockholms universitet, heders­ doktor vid Teologiska fakulteten, Lunds universitet

    Folke Bohlin, professor emeritus i musikvetenskap vid Lunds universitet

    Sven-Erik Brodd, professor i kyrkovetenskap, Uppsala universitet

    Christer Pahlmblad, teol. dr. och forskarassistent i kyrkovetenskap vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet

    REDAKTÖR FÖR ÅRSBOKEN

    Sven-Ake Selander, professor emeritus i kyrko- och samfundsvetenskap vid Lunds universitet

    REDAKTÖR FÖR RECENSIONSAVDELNINGEN

    Anna J Evertsson, teol.dr. i kyrkovetenskap vid Lunds universitet, ordfö­rande i Laurentius Petri Sällskapet, präst i Svenska kyrkan

    REDAKTION

    Folke Bohlin, Hedvig Brander Jonsson, Anna J Evertsson, Ragnar Holte, Sven-Ake Selander 

  • Liturgi och språk
    Vol 78 (2003)

    Språket spelar en central roll för våra möjligheter att uttrycka vad en religiös upplevelse innebär. Språk är inte bara en fråga om semantik och ordsymholer, utan i den religiösa upplevelsens värld är inform ativt språk, upplevelsens språk, språkets roll som social faktor, musikens och bildens språk också viktiga för att beskriva och tolka den religiösa upplevelsen. Därför har liturgi och språk självklara beröringspunkter med varandra. Man kan tala om mystikens eller hänförelsens språk, om musiken som ’talar’ till en, om gudstjänstrummets formspråk.

    Om sådana samband handlar Årsboken för Svenskt Gudstjänstliv 2003

  • Liturgi och drama
    Vol 77 (2002)

    Att gestalta med kroppen hör till det djupt mänskliga. I en eller annan form återfinns det i alla kulturer. Behovet av att uttrycka tankar, känslor och upplevelser har både lett till individuellt skapande och till gestaltningar i samverkan mellan människor. Det hör både vardagen och det högtidliga sammanhanget till, både det religiösa och det sekulära.

    Dramat kan gestaltas berättande och föreställande eller utformas i starkt symboliserad form i rit och dans. Det kan anknytas till det antika dramat som konstform lika väl som till opera och kristen liturgi.

    Något av denna stora spännvidd i den kyrkliga och livstolkande dramatiken vill denna årsbok dokumentera och problematisera, inte bara för sökare utan också för finnare.

    Om möjligheter att bidra till att fördjupa dramats roll som livs- och trostolkande handlar denna årsbok.

    Författarna:
    Christina Bergil, FD i litteraturvetenskap i Lund, sjukhuspräst vid Uni­versitetssjukhuset i Lund

    Sören Bolander, präst i Göteborg och mångårig ordförande i LaurentiusPetri Sällskapet

    Lars Eidevall, dansare och ledare för Dansstationen i Malmö

    Gunnel Erlander, dansare och ledare för Dansstationen i Malmö

    Ragnar Holte, professor em. vid Uppsala universitet

    Nils Holger Petersen, universitetslektor vid Köpenhamns universitet och extern professor vid universitetet i Trondheim

    Lena Sjöstrand, stiftsadjunkt i Lunds stift och ansvarig för kulturfrågor

    Ingemar Thorin, kyrkoherde em. och en av initiativtagarna till och ledarna för Lunds stifts kyrkospel

    Redaktör för recensionsavdelningen:

    Anna J. Evertsson, teol. lic och doktorand vid Teologiska institutionen i Lund 

  • Teologi och musik
    Vol 76 (2001)

    Vad gör man när människor kommer med sin älsklingS'cd och vill ha något spår spelat i de kyrkliga handlingarna eller i något annat guds- tjänstsam m anhang? Finns det någon eller några teologiska analyser som kan hjälpa till att motivera eller avstyra sådan användning? Finns det goda teologiska förklaringar till att musik som riktar uppmärksam' heten på grundläggande kristet-existentiella frågor spelas på Svensk' toppen?

    Vilken roll spelar musiken i andra religioner än kristendomen? Vilka skäl anger dessa för att musik är en viktig uttrycksform i deras religion? Sådana frågeställningar aktualiseras i Musik och teologi. Ärsbok för Svenskt Gudstjänstliv 2001. I olika artiklar belyses musiken ur teolo- giska perspektiv: bibelteologiskt, system atiskt-teologiskt och kyrkove' tenskapligt. Vidare redovisas hur man inom islam kan se på förhållan' det mellan religion och musik. Ett danskt projekt för samverkan meh lan präster och kyrkomusiker presenteras. En utövande kyrkomusiker efterlyser studier och debatt i dessa frågor.

    I årsboken finns också en stor recensionsavdelning, där böcker från områden presenteras och granskas, som det är Svenskt Gudstjänstlivs uppgift att uppmärksamma: liturgi, predikan, kyrkokonst, psalm och sång samt övrig kyrkomusik.

  • Forskning om gudstjänst
    Vol 75 (2000)

    Förändring och behov av fördjupning hänger nära samman. Just nu står förslag till förändringar i gudstjänstlivet i centrum.

    Att i det läget informera om forskning kring gudstjänstlivet är en viktig uppgift som årsboken Svenskt gudstjänstliv har. Utblickar kan ge inblickar i ett område som blir allt viktigare, ju snabbare utvecklingen går.

    Ärsboken 2000 vill föra vidare resultat från forskning om gudstjänstliv till sina läsare. I denna årsbok presenteras forskning kring konstvetenskap och gudstjänstliv, feminism och gudstjänstliv, pedagogik och gudstjänstliv, musik och gudstjänstliv, nattvardsbön och gudstjänstliv samt kyrkosyn och gudstjänstliv.

    Bredare kunskaper kan fördjupa diskussionen om och medvetenhe­ ten kring frågor om förutsättningarna för gudstjänstlivets utveckling och förändring. Utifrån denna grundförutsättning har årsboken ska­ pats.

    Artikelförfattare:
    Hedvig Brander Jonsson, docent i konstvetenskap vid Uppsala universitet

    Sven-Erik Brodd, professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet
    Rune Larsson, docent i kyrko- och samfundsvetenskap vid Lunds universitet

    Christer Pahlmblad, TD, e. universitetslektor vid Lunds universitet

    Sven-Ake Selander, professor i kyrko- och samfundsvetenskap vid Lunds uni­versitet

    Karin Sporre, TD, universitetslektor vid högskolan i Falun 

  • Tid och evighet Ett gudstjänstperspektiv inför 2000-talet
    Vol 74 (1999)

    Inför år 2000 förbereds insatser på många olika håll - så också av de kristna kyrkorna. Det görs i ett sammanhang då många olika frågor aktualiseras: en ny helbibel, nya relationer mellan staten och trossam­ funden och en ny syn på miljö och globalt ansvar. Millennieskiftet skall kanske kunna bli inledningen till det slags “jubelår” som det talas om i Bibeln, då skulder skall efterskänkas.

    Det är naturligt att årsboken Svenskt gudstjänstliv vill bidra till reflektionen kring vad ett millennieskifte innebär. Här behandlas därför frågor om tid, gudstjänst och kyrkligt folkliv utifrån olika perspektiv:

    ett idéhistoriskt - Ragnar H olte belyser tid som teologiskt och idéhisto­riskt fenomen,

    ett religionsetnologiskt - Nils-Arvid Bringéus visar hur tid och folklig kultur hänger nära samman,

    ett liturgihistoriskt - Anders Piltz belyser i ett diakront perspektiv hur liturgi och tid samspelar,

    ett psalmhistoriskt - Inger Selander visar hur tiden på olika sätt präglat svensk psalmdiktning,

    ett systematiskt - Antje Jackelén visar hur temat tid kan belysas med psalmer i ett internationellt, komparativt och systematiskt perspektiv,

    ett ungdomskulturellt - Lena Pettersson visar hur temat tid kommer till uttryck i mässorna,

    ett liturgiskt - Anders Jarlert visar hur gudstjänstfirandet byggdes upp kring sekelskiftet, främst i Göteborg och i Stockholm.

    I begreppet årsbok ligger en påminnelse om tid - varje ny årsbok markerar tidens gång på ett särskilt sätt. Det är naturligt att en årsbok inför ett millennieskifte särskilt lyfter fram rollen som just årsbok. Vi har velat markera detta genom att, inför det år som har en alldeles särskild betydelse i mänsklighetens historia, söka bidra med material för för­ djupning och reflektion som kan inspirera till liturgisk utveckling, inte bara kring själva årsskiftet utan också därefter.

  • Begravning
    Vol 73 (1998)

    Svenskt Gudstjänstliv 1998 har temat begravningen. Det spänner över vida fält, men har direkt anknytning till den svenska kontexten, som är präglad av en inre sekularisering av det kyrkliga livet, där bristen på klassisk, kristen trosuppfattning supplieras av nya idéer, somliga med vag anknytning till den tro som kyrkorna gör anspråk på att företräda.

    Författarna
    Jan-Olof Aggedal
    Oloph Bexell
    Göran Gustafsson
    Emilie Karlsmo
    René Kieffer 

  • Söndagen som påskdag
    Vol 72 (1997)

    Påskfirandet tilldrar sig allt större uppmärksamhet i den västerländska kristenhet som länge varit exklusivt inriktad på julen. Kyrkoåret har därmed tagit tydligare form av en bipolär framställning av frälsningshistorien med både inkarnationen, Guds människoblivande och offret på Golgata med den nödvändiga uppståndelsen som följd.

    Söndagen är den dag då framför allt Jesu Kristi uppståndelse firas av kyrkan. Sambandet mellan påsk och söndag har också det börjat göra sig tydligare påmint i de västerländska traditionerna. I Svenskt Gudstjänstlivs 69:e årgång, 1994, tog vi fasta på detta genom temat ”Söndagens mässa”. I olika bidrag behandlades frågor som rör den söndagliga mässan.

    Årets tema, ”Söndagen som påskdag”, kan ses som en fristående uppföljning av den tidigare behandlingen av söndagen. Liksom tidigare berörs frågor om sakramentalteologi, ecklesiologi och olika aspekter inom vad som med en vid terminologi skulle kunna beskrivas som den praktiska teologin; i det här fallet hymnologin, konstvetenskapen och homiletiken.

  • Psaltarens tolkning och funktion
    Vol 71 (1996)

    Psaltaren är underbar litteratur och poesi men framför allt en oför- liknelig bön- och sångbok. Den är en oerhört rik men i långa stycken mycket svår bok.

    Den här volymen av TRO & TANKE som är Svenskt Gudstjänst­ livs årsbok — årgång 71 — avser att ge kunskaper om Psaltarens kristna tolkning och om dess funktion i gudstjänst- och böneliv. Förhoppningsvis skall volymen kunna inspirera till studiearbete kring dessa viktiga frågor. 

  • Gregorianik
    Vol 70 (1995)

    Så må en Kristi tjänare sjunga,
    att det inte är den sjungandes sång
    utan orden som blir tilltalande.
    Kyrkofadern Hieronymus 

  • Söndagens mässa
    Vol 69 (1994)

    I den tidiga kristna kyrkan var eukaristin söndagsgudstjänstens centrum. Detsam­ma gäller den svenska reformationstiden. Ordets förkunnelse och nattvarden ut­ gjorde en enhet. När därför senare nattvarden inte längre firades i söndagens huvudgudstjänst, uppstod en brytning med en 1600-årig tradition. I modern tid har sändagsmässan åter börjat praktiseras i många kyrkotraditioner där den helt eller delvis varit ur bruk. 

    Detta nummer av TRO & TANKE belyser den moderna sändagsmässan ur någrt perspektiv: 

    Sven-Erik Brodd, Söndaglig mässa - några internationella ekumeniska utblickar

    Per Eckerdal, Om den söndagliga mässan i Svenska kyrkan

    Ragnar Holte, Tackoffer, kommunion, solidaritet - om olika nattvardsmotiv 

    Sverker Jullander, Sub communione - perspektiv på kommunionsmusiken 

    Martin Lind, Söndagens mässa ur pastoralteologiskt perspektiv 

  • Bildligt om gudstjänst och bild
    Vol 68 (1993)

    "Bildligt" - bilder som talar, bildligt talat

    Paradoxen är välkänd: kristen tro gör anspråk på att beröra en verklighet som "inget öga sett och inget öra hört", men den bemödar sig ständigt att söka göra denna verklighet tydlig för både öga och öra. All kunskap startar med våra sinnen - och så måste det osinnliga klädas i sinnlig dräkt för att bli begripet fast detta egentligen är omöjligt. Det uttrycks i ord - med adress till örat, och i bild - med adress till ögat. Men i ständig växelverkan: bilden illustrerar det ordet söker uttrycka, och ordet får ofta formen av bildligt tal.

    Volymen "Bildligt" handlar om båda aspekterna, med olika accenter i olika bidrag; bilder i egentlig mening (målade, skurna etc) och bildspråk.

    Författarna:
    Bengt Arvidsson, TD, Lund
    Lars Hartman, prof, forskningschef, Uppsala
    Jan Arvid Hellström, TD, biskop, Växjö
    Ragnar Holte, prof em, Lund
    René Kieffer, prof, Uppsala
    Maria Klasson Sundin, doktorand, Uppsala
    Nils-Henrik Nilsson, TD, Stockholm
    Elisabeth Stengård, FD, Stockholm 

  • Kyrkbröllop
    Vol 67 (1992)

    Svenskt Gudstjänstliv 1992 har temat "Kyrkbröllop". Vigseln, liksom äktenskapet, diskuteras ur olika aspekter: teologiskt, historiskt, kyrkomusikaliskt och pastoralt.

    Sven-Erik Brodd   * Förord 

    Nils-Arvid Bringéus   * Bröllopsseder i Sverige - en översikt

    Rolf Nygren   * Varför löften just i kyrkan? - om rätten bakom riten

    Ragnar Holte   * Vigselgudstjänstens teologi och liturgi

    Sven-Erik Brodd   * Äktenskapets sakramentalitet - till frågan om äkten­ skapets teologiska motivering

    Lars Angerdal   * UM, sa klockaren - några reflexioner över musiken vid vigselgudstjänst

    Magnus Lidbeck   * "Och så skulle vi tala med prästen också" - om själavårdssamtal inför vigsel

    Bo Larsson   * Hjärtats kyrka

                       * Recensioner 

                       * Verksamhetsberättelse 

  • Tidegärdens tillskyndare
    Vol 66 (1991)

    Laurentius Petri Sällskapet, tidegärden och svensk liturgisk tradition med rötter i 1500-talets reformationstid avhandlas i detta nummer av Svenskt Gudstjänstliv/TRO & TANKE.

    Sven-Erik Brodd                   •Förord

    Ragnar Holte                        •Den svenska tidegärden

    Pehr Edwall                          •Knut Peters och den svenska tidegärden

    Ragnar Holte                        •Arthur Adell och gudstjänstlivets förnyelse

    Åke Andrén                          •Laurentius Petri och den liturgiska utveckling­ en i Svenska kyrkan under 1900-talet - norma­ tiv företeelse eller statussymbol

    Gudrun Zethelius                  •Kursverksamheten - en översikt

    Nils-Arvid Bringéus                •Orgelns tystnad i svenskt gudstjänstliv 

                                                •Recensioner

                                                •Verksamhetsberättelse 

  • Liturgi och litteratur. Svenskt gudstjänstliv årgång 64 1988
    Vol 63 (1988)

    Svenskt Gudstjänstliv 1988 har temat LITURGI OCH LITTERATUR. Ämnesvalet är aktuellt och vittfamnande. En av Sveriges ledande medeltidsforskare, docent Alf Härdelin, skriver om Hildegard av Bingens liturgiska diktning. Professor Ragnar Holte gör en analys av liturgins betydelse i Olov Hartmans roman "Innanför" och musikdirektör Gun Palmqvist ger exempel på gregoriansk sång i skönlitteraturen. 

    Svenskt gudstjänstliv fortsätter också att i en omfattande recensionsavdelning dokumentera svensk litteratur inom ämnesområdena kyrkomusik, liturgik, kyrkkokonst och homiletik. 

  • Ekumenik och Eucharisti. Svenskt gudstjänstliv årgång 62 1987
    Vol 62 (1987)

    Svenskt Gudstjänstliv har 1987 temat Ekumenik och Eucharisti. De ekumeniska och liturgiska rörelserna har alltmer, och på ett sätt som inte så ofta uppmärksammas, vi­sat sig höra samman. När Svenskt Gudstjänstliv nu gör det, sker det i form av tre stör­re uppsatser som belyser detta samband ur tre viktiga aspekter: Först det faktum att Svenska kyrkan nu fått nya mässordningar som ihög grad anknyter till den internatio­nella utvecklingen. Vidare genom att belysa betydelsen av att olika kyrkosamfund får kyrkorum som uppvisar stora likheter vilket kan få betydelse för en gemensam upp­fattning av liturgi och nattvard. Slutligen behandlas den liturgiska förnyelsen i svensk frikyrklighet utifrån det ekumeniska perspektivet.

    Svenskt Gudstjänstliv presenterar från och med i år en omfattande recensionsavdelning som omfattar litteratur inom de områden årsboken ska bevaka: liturgi, kyrkokonst, kyrkomusik och homiletik. 

  • Den Svenska Psalmboken. Svenskt gudstjänstliv årgång 60/61 1985-1986
    Vol 61 (1986)

    En förpliktande tradition för årsboken Svenskt Gudstjänstliv, nu årgång 60 —61, har varit att kritiskt men konstruktivt granska förslag till nya gudstjänstböcker för Svenska kyrkan.

    När nu 1986 en ny Psalmbok har debatterats, faller sig naturligt att inte bara uppmärksamma detta utan dessutom aktivt bidra till en fortsatt diskussion.

    Författarna i denna årsbok:
    Ragnar Holte är professor i Uppsala och ordförande i Kyrkomusikernas samarbetskommitté (KOSK) som är ett samarbetsorgan mellan Riksförbundet Svensk Kyrkomusik (RISK) och Kyrkomusikernas Riksförbund (KMR). Han bidrar i årsboken med flera uppsatser.

    Maria Thyresson Hedin är musikdirektör i Örebro och informationssekreterare i RISK, Sveriges största körförbund med över 85.000 medlemmar. Hon skriver om psalmboksförslaget som kyrkomusiker.

    Gun Palmqvist är också musikdirektör (Falköping) och skriver om kyrkovisans väg in i psalmboken.

    Alf Härdelin är docent i Uppsala, medeltidsforskare och översättare. Han skriver om problemet med att översätta klassiska hymner i Psalmboksförslaget. 

  • Kyrkomusikens år. Svenskt gudstjänstliv årgång 58/59 1983-1984
    Vol 59 (1984)

    År 1985 — då denna volym av årsboken Svenskt Gudstjänstliv (årgång 58/59) utkommer — firas som Kyrkomusikens år och detta har självfallet satt sin prägel på huvuddelen av volymens innehåll.

    Fyra välkända kyrkomusiker anlägger principiella perspektiv på kyrkomusiken. Gudrun Zethelius utgår från dess heliga funktion och betonar att inte bara högmässan utan också musikgudstjänsten är församlingens gudstjänst. Hon ger avslutningsvis tre konkreta exempel på temamusikgudstjänster. Dan-Olof Sten­lund, körprofessom i Köpenhamn, som tidigare under många år skötte kyrkomu­siken i Engelbrektskyrkan, håller ständigt kontakten med kyrkans musik levande. I sitt körarbete tar han alltid texten som utgångspunkt för gestaltningen och det är därför föga förvånande att han kallat sitt bidrag till årsboken Text och ton i gudstjänsten. Han behandlar både prästens och församlingens sång och anlägger också kritiska synpunkter på 1976 års gudstjänstordning. Bo Ramviken, som bl a byggt upp en uppmärksammad oratorietradition i Skövde, bemöter med erfaren­ het och inlevelse den kritik som ibland riktas mot kyrkans konstmusik. Erik Lundkvist, organist med världsrykte men med hjärtat kvar i svensk kyrkomusik, utvecklar sina tankar kring orgelmusikens andliga djupdimension.

    Praktiska inblickar i kyrkomusikernas arbete ger Lennart Ekholm, Linköping, och Paul Tufvesson, Halmstad. Livfulla glimtar från sitt fruktbringande litterärtmusikaliska svensk-norska samarbete ger Britt G Hallqvist och Egil Hovland i en dialoganikel.

    Vjdäre innehåller årsboken två på lärda studier fotade större bidrag. Gunnar Sperber, Uppsala, ger sig in i diskussionen om vår nya mässmusik med sitt förslag till revision av musiken till mässordinariet ochJan Svensson, Strängnäs, redogör för en liturgisk-musikalisk handskrift från Dannäs socken i Växjö stift, som synes ha tillkommit under årtiondena kring år 1600.

    Slutligen följer sedvanliga rapporter från Laurentius Petri Sällskapet och en med personliga minnen och åsikter laddad recension, signerad Fader Gunnar, av tidegärdens nya upplaga. 

  • Kyrkans nya böcker. Svenskt gudstjänstliv årgång 56/57 1981-1982
    Vol 57 (1982)

    Svenska kyrkan har under de senaste åren fått en rad nya böcker: Nya Testa­mentet i nyöversättning, evangeliebok, kyrkohandbok och två psalmbokstillägg. I denna volym av årsboken Svenskt gudstjänstliv (årgång 56/57) behandlas alla dessa böcker. Det sker endera så att någon av de ansvariga för resp. bok skildrar dess tillkomst eller så att någon utifrån anlägger ett värderande perspektiv.

    Två uppsalateologer belyser bibelöversättningens liturgiska konsekvenser. Professor Harald Riesenfeld ger en livfull inblick i översättarnas brottning med olika hänsynstaganden och Anders Ekenberg, praktisk teolog och kyrkomusiker, visar hur den nya översättningen fogats in i det aktuella liturgiska arbetet på romersk-katolskt håll. För Svenska kyrkans och även en del frikyrkosamfunds del har översättningen bidragit till att behovet av en ny evangeliebok blivit akut. Lundadocenten kyrkoherde Göran Forkman informerar om evangelieboksreformen, som hittills ägnats förvånande liten uppmärksamhet i debatten.

    Lars Eckerdal, t f professor i praktisk teologi och en av huvudpersonerna i kyrkohandbokskommittén ger en välbestyrkt exposé över den nya gudstjänstord­ningens mödosamma framväxt och professorn i religionssociologi Göran Gustafs­son, också han i Lund, redovisar spännande statistik över användningen av 1976 års gudstjänstordning och dess olika alternativ.

    De övriga fem artiklarna i årsboken berör psalmfrågan. Litteraturvetardocenten Bernt Olsson bedömer revideringen av äldre psalmer ur en ibland bortglömd synpunkt, nämligen den rent estetiska. Professor Ragnar Holte presenterar ett eget förslag till bearbetning av en älskad Wallinpsalm, varvid både estetiska och dogmatiska hänsyn spelat in. En läromässig granskning av det senaste psalmbokstillägget gör prosten Inge Löfström. I ett inlägg från sekreteraren i den norska psalmkommittén Åge Haavik diskuteras dels det norska psalmstoffet i de nya svenska samlingarna, dels melodivalet i dem. Musiken i Psalmer och visor 76/82 bedöms också utifrån klart redovisade kvalitetskriterier av Maria Thyresson Hedin, kyrkomusiker i Örebro, och hennes make, tonsättaren Staffan Hedin. 

  • Psaltarnummer. Svenskt gudstjänstliv årgång 54/55 1979-1980
    Vol 55 (1980)

    Denna volym, årgång 54/55 av Svensktgudstjänstliv, ägnas nästan helt åt Psalta­ren, denna bibelbok, som på senare år fått en så tydligt förnyad aktualitet, inte minst genom den nya översättningen.

    Som en särskild form av översättning kan man beteckna psaltarparafrasen. Karl-Johan Hansson, präst och sekreterare i Finlands svenska psalmbokskommitté, är specialist på 1600-talets svenska psalm, som han behandliat i två licentiatavhandlingar, en i musikvetenskap och en i praktisk teologi. Ämnet för den senare var en hittills otillräckligt undersökt samling av psaltarparafraser av Andreas Palmchron. Avhandlingen återges här i förkortad form.

    Om Psaltaren i liturgiskt bruk skriver Henry Weman, teologie hedersdoktor, förutvarande domkyrkoorganist i Uppsala. Han tillhörde som bekant den kommit­té, som i början av 1940-talet utatbetade Mässbok I och II, och kan därför bl.a. häva anonymiteten kring upphovsmännen till koralintroitusserien. F.d. sognepraest Dag Monrad Moller redogör i sin historik över tidegärden i Danmark på 1900-talet särskilt för svårigheterna från teologisk synpunkt att använda vissa psaltarpsalmer liturgiskt.

    En inblick i psaltaröversättarens verkstad ger professor Bertil Albrektson och de problem, som den nya översättningen leder till, när man försöker anpassa den till sångrecitation, diskuteras av de musikaliskt förfarna uppsalateologerna Anders Ekenberg och Ragnar Holte.

    Två från det offentliga livet välkända kvinnor, Kerstin Anér och Margit Sahlin, ger personliga synpunkter på Psaltaren. De kompletteras av Stina Källqvist, en av de trognaste deltagarna i Laurentius Petri Sällskapets arbete. Vid sällskapets koralvecka 1980 höll rektor Erland Olsson ett föredrag med utgångspunkt från Psaltaren som kyrkans bönbok framför andra. Han ville befria tidebönsdeltagarna från kravet att intellektuellt förstå varje ord vid psaltarrecitationen. Hans föredrag avslutar denna del av årsboken.

    I årgång 49/50 publicerade Sven Kjöllerström en artikel, som utmynnade i slutsatsen, att kyrkomötet 1975 hade ”infört offermotivet” i högmässans ritual. Mot denna artikel, som man flera gånger hänvisat till i den liturgiska debatten, skrev docent Sven Helander i Falun år 1980 ett genmäle. Kjöllerströms därefter inträffade bortgång gör det inte mindre angeläget att nu införa Helanders betydel­sefulla inlägg. 

  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 52/53 1977-1978
    Vol 53 (1978)

    När årgång 52—53 av Svenskt gudstjänstliv härmed framlägges har årgång 51 ännu inte utgivits. Denna får en speciell karaktär därigenom att den utgör ett sammanfattande register till de femtio första årgångarna. Arbetet härmed beräknas snart vara avslutat. Samtidigt pågår planeringen av följande årgång, som bl.a. kommer att innehålla ett inlägg av docent Sven Helander med anledning av professor Kjöllerströms artikel i årgång 49—50.

    Som vanligt speglar den nu utgivna volymen olika sidor av det svenska gudstjänstlivet. Först står några artiklar som berör kyrkomusikaliska ämnen. Som lärare vid Schola Cantorum i Basel har Ina Lohr betytt mycket för en rad svenska musiker. Hennes dubbla inriktning på mycket gammal och mycket ny musik präglar hennes bild av Sven-Erik Bäcks kyrkomusikaliska skapande. Praktiska anvisningar för lösandet av ett problem, som kör­ ledare ofta ställs inför, ger lundaprofessorn Birger Bergh i sin redogörelse för latinuttalet. Ett stycke orgelbyggarhistoria presenterar teol kand Dag Edholm, Hallsberg, själv tidigare verksam som orgelbyggare. Som ett uttryck för jämlikhetssträvan kan man tolka Eva Öhrströms intresse för vår hittills enda kvinnliga domkyrkoorganist, Elfrida Andrée. För­ författarinnan är doktorand vid musikvetenskapliga institutionen i Göteborg.

    Psalmfrågor på 1900-talet behandlas dels av emeritusprosten dr Allan Arvastson, Eslöv, dels av docent Göran Bexell, Lund. Rune Söderlund, lundensisk forskarstuderande i dogmatik, tar upp ett problem, som aktualiserats genom de av kyrkohandbokskommittén föreslagna bordsmässorna: vad är det som gör nattvarden till nattvard?

    En avdelning rapporter ger slutligen dels utblickar över det internationella arbetet på gudstjänstlivets område, dels inblickar i verksamheten inom Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv, som sammanslutningen numera heter. 

  • Register till årgång 1-50
    Vol 51 (1976)

    År 1926 grundade sedermera kyrkoherden och teologie hedersdoktorn Arthur Adell (1894 —1962) Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, som han sedan redigerade ända till sin bortgång. 1942 bytte publikationen namn till Svenskt gudstjänstliv, tidskrift för liturgi, kyrkokonst, kyrkomusik och homiletik. Sedan 1953 utges den som årsbok.

    Som årgång 51 av denna årsbok utges ett register till de 50 första årgångarna. Inom årsbokens vida ämnesområde har under årens lopp samlats ett stort antal artiklar och recensioner.

    Det är redaktionens förhoppning att det här utgivna registret skall bli ett flitigt brukat instrument, som öppnar vägen till de dolda rikedomarna i den mer än halvsekelgamla publikationen. 

  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 49/50 1974-1975
    Vol 50 (1975)

    I och med denna dubbelvolym fullbordar Svenskt Gudstjänstliv sin femtionde årgång. Årsbokens förutvarande redaktör, kontraktsprosten TD Pehr Edwall, Kalmar, tecknar publikationens historia med tyngdpunkten förlagd till grundarens, Arthur Adells, mångåriga redaktionsarbete. Personliga minnen från samarbetet med Adell återger musikdirektör Inga Bernander, Väröbacka. 

    De övriga fem huvudartiklarna i denna årgång är alla ägnade att väcka debatt inom olika delområden av det svenska gudstjänstlivet. Förutvarande direktorn för Sigtunastiftelsen Olov Hartman anlägger nya synpunkter på predikan i en artikel, som tidigare varit publicerad i den danska samlingsvolymen "Gudstjensten til debat" (Köbenhavn 1975). SVen Kjöllerström, professor emeritus i praktisk teologi vid Lunds universitet, skildrar ett på privat initiativ utgivet "högkyrkligt" tillägg till den s.k. gleerupska missalet, dess förhistoria och dess betydelse för den senare utvecklingen. 

    T.f. professorn i musikvetenskap vid Göteborgs universitet Jan Ling ser som musiksociolog på kyrkomusikens historia och professorn i kördirigering vid Köpenhamns konservatorium Dan-Olof Stenlund ger sin syn på den kyrkliga körsången - båda författarna väntar sig genmälen! 

    Ett brännbart ämne behandlar också f. domkyrkoorganisten i Uppsala, Henry Weman, i sin historik över KSV:s orgelråd. Det gäller ju frågor av musikstilistiskt som ekonomiskt stor tyngd. 

    Årsbokens egen klena ekonomi är orsaken till att Gleerups bokförlag, numera Liber Läromedel, inte länger anser sig kunna stå kvar som årsbokens förlag. Därmed upphör ett femtioårigt samarbete, som redaktionen från sin sida vill hjärtligt tacka för. 

    Redaktionen tackar också alla bidragsgivare till denna jubileumsårgång och välkomnar samtidigt skriftliga formuleringar av de läsarreaktioner man har anledning att förvänta. Det är visserligen i skrivande stund oklart hur förlagsfrågan för kommande årgångar skall lösas. Men redaktionen är dock övertygad om att årsboken skall leva vidare - helt enkelt därför att den behövs! 

    Folke Bohlin 

  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 47/48 1972-1973
    Vol 48 (1973)

    Artiklarna i denna volym behandlar både nutid och historia inom års­bokens ämnesräjong.

    Om ett försök att i praktisk handling ge begreppet ”andliga sånger” ett vidgat innehåll berättar kyrkoadjunkten Sören Bolander, Växjö. Interiörer från arbetet med det nya psalmbokstillägget ger kontrakts­ prosten Inge Löfström, Eslöv.

    Problemet med den nuvarande psalmbokens ibland starkt föråldrade språkbruk tas upp av Inger Haskå, docent i nordiska språk vid Lunds universitet. En viss språklig konstruktion, som hon tidigare undersökt i sin doktorsavhandling, ger henne möjlighet att statistiskt belägga psalm­språkets avstånd från annan poesi, ett fenomen som givetvis kan värde­ ras på olika sätt.

    Birgitta-jubileet 1973 har gett tonsättaren och musikvetenskapsdocenten Ingmar Milveden, Uppsala, anledning att redogöra för det birgittinska sångidealet, ett ämne av hög aktualitet för dem som i dag strävar efter en god gregoriansk uppförandepraxis.

    Milveden presenterar också en solid lösning på den omstridda dateringsfrågan beträffande musikhandskriften i Högs kyrka, ett av de viktigaste musikdokumenten från vår reformationstid.

    Recensionsavdelningen speglar centrala nyheter inom liturgik, hymnologi, och kyrkomusik. Slutligen redogörs för verksamheten inom Laurentius Petri Sällskapet 1972—73. 

  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 46 1971
    Vol 46 (1971)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 44/45 1969-1970
    Vol 45 (1970)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 43 1968
    Vol 43 (1968)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 42 1967
    Vol 42 (1967)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 41 1966
    Vol 41 (1966)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 40 1965
    Vol 40 (1965)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 39 1964
    Vol 39 (1964)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 38 1963
    Vol 38 (1963)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 37 1962
    Vol 37 (1962)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 36 1961
    Vol 36 (1961)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt gudstjänstliv Årgång 35 1960
    Vol 35 (1960)
    Sammanfattning saknas
  • Svenskt gudstjänstliv Årgång 34 1959
    Vol 34 (1959)
    Sammanfattning saknas
1 – 25 av 238 objekt 1 2 3 4 5 > >>