Denna volym, årgång 54/55 av Svensktgudstjänstliv, ägnas nästan helt åt Psalta­ren, denna bibelbok, som på senare år fått en så tydligt förnyad aktualitet, inte minst genom den nya översättningen.

Som en särskild form av översättning kan man beteckna psaltarparafrasen. Karl-Johan Hansson, präst och sekreterare i Finlands svenska psalmbokskommitté, är specialist på 1600-talets svenska psalm, som han behandliat i två licentiatavhandlingar, en i musikvetenskap och en i praktisk teologi. Ämnet för den senare var en hittills otillräckligt undersökt samling av psaltarparafraser av Andreas Palmchron. Avhandlingen återges här i förkortad form.

Om Psaltaren i liturgiskt bruk skriver Henry Weman, teologie hedersdoktor, förutvarande domkyrkoorganist i Uppsala. Han tillhörde som bekant den kommit­té, som i början av 1940-talet utatbetade Mässbok I och II, och kan därför bl.a. häva anonymiteten kring upphovsmännen till koralintroitusserien. F.d. sognepraest Dag Monrad Moller redogör i sin historik över tidegärden i Danmark på 1900-talet särskilt för svårigheterna från teologisk synpunkt att använda vissa psaltarpsalmer liturgiskt.

En inblick i psaltaröversättarens verkstad ger professor Bertil Albrektson och de problem, som den nya översättningen leder till, när man försöker anpassa den till sångrecitation, diskuteras av de musikaliskt förfarna uppsalateologerna Anders Ekenberg och Ragnar Holte.

Två från det offentliga livet välkända kvinnor, Kerstin Anér och Margit Sahlin, ger personliga synpunkter på Psaltaren. De kompletteras av Stina Källqvist, en av de trognaste deltagarna i Laurentius Petri Sällskapets arbete. Vid sällskapets koralvecka 1980 höll rektor Erland Olsson ett föredrag med utgångspunkt från Psaltaren som kyrkans bönbok framför andra. Han ville befria tidebönsdeltagarna från kravet att intellektuellt förstå varje ord vid psaltarrecitationen. Hans föredrag avslutar denna del av årsboken.

I årgång 49/50 publicerade Sven Kjöllerström en artikel, som utmynnade i slutsatsen, att kyrkomötet 1975 hade ”infört offermotivet” i högmässans ritual. Mot denna artikel, som man flera gånger hänvisat till i den liturgiska debatten, skrev docent Sven Helander i Falun år 1980 ett genmäle. Kjöllerströms därefter inträffade bortgång gör det inte mindre angeläget att nu införa Helanders betydel­sefulla inlägg. 

Publicerad: 2015-04-01