Inför år 2000 förbereds insatser på många olika håll - så också av de kristna kyrkorna. Det görs i ett sammanhang då många olika frågor aktualiseras: en ny helbibel, nya relationer mellan staten och trossam­ funden och en ny syn på miljö och globalt ansvar. Millennieskiftet skall kanske kunna bli inledningen till det slags “jubelår” som det talas om i Bibeln, då skulder skall efterskänkas.

Det är naturligt att årsboken Svenskt gudstjänstliv vill bidra till reflektionen kring vad ett millennieskifte innebär. Här behandlas därför frågor om tid, gudstjänst och kyrkligt folkliv utifrån olika perspektiv:

ett idéhistoriskt - Ragnar H olte belyser tid som teologiskt och idéhisto­riskt fenomen,

ett religionsetnologiskt - Nils-Arvid Bringéus visar hur tid och folklig kultur hänger nära samman,

ett liturgihistoriskt - Anders Piltz belyser i ett diakront perspektiv hur liturgi och tid samspelar,

ett psalmhistoriskt - Inger Selander visar hur tiden på olika sätt präglat svensk psalmdiktning,

ett systematiskt - Antje Jackelén visar hur temat tid kan belysas med psalmer i ett internationellt, komparativt och systematiskt perspektiv,

ett ungdomskulturellt - Lena Pettersson visar hur temat tid kommer till uttryck i mässorna,

ett liturgiskt - Anders Jarlert visar hur gudstjänstfirandet byggdes upp kring sekelskiftet, främst i Göteborg och i Stockholm.

I begreppet årsbok ligger en påminnelse om tid - varje ny årsbok markerar tidens gång på ett särskilt sätt. Det är naturligt att en årsbok inför ett millennieskifte särskilt lyfter fram rollen som just årsbok. Vi har velat markera detta genom att, inför det år som har en alldeles särskild betydelse i mänsklighetens historia, söka bidra med material för för­ djupning och reflektion som kan inspirera till liturgisk utveckling, inte bara kring själva årsskiftet utan också därefter.

Publicerad: 2015-03-09