När årgång 52—53 av Svenskt gudstjänstliv härmed framlägges har årgång 51 ännu inte utgivits. Denna får en speciell karaktär därigenom att den utgör ett sammanfattande register till de femtio första årgångarna. Arbetet härmed beräknas snart vara avslutat. Samtidigt pågår planeringen av följande årgång, som bl.a. kommer att innehålla ett inlägg av docent Sven Helander med anledning av professor Kjöllerströms artikel i årgång 49—50.

Som vanligt speglar den nu utgivna volymen olika sidor av det svenska gudstjänstlivet. Först står några artiklar som berör kyrkomusikaliska ämnen. Som lärare vid Schola Cantorum i Basel har Ina Lohr betytt mycket för en rad svenska musiker. Hennes dubbla inriktning på mycket gammal och mycket ny musik präglar hennes bild av Sven-Erik Bäcks kyrkomusikaliska skapande. Praktiska anvisningar för lösandet av ett problem, som kör­ ledare ofta ställs inför, ger lundaprofessorn Birger Bergh i sin redogörelse för latinuttalet. Ett stycke orgelbyggarhistoria presenterar teol kand Dag Edholm, Hallsberg, själv tidigare verksam som orgelbyggare. Som ett uttryck för jämlikhetssträvan kan man tolka Eva Öhrströms intresse för vår hittills enda kvinnliga domkyrkoorganist, Elfrida Andrée. För­ författarinnan är doktorand vid musikvetenskapliga institutionen i Göteborg.

Psalmfrågor på 1900-talet behandlas dels av emeritusprosten dr Allan Arvastson, Eslöv, dels av docent Göran Bexell, Lund. Rune Söderlund, lundensisk forskarstuderande i dogmatik, tar upp ett problem, som aktualiserats genom de av kyrkohandbokskommittén föreslagna bordsmässorna: vad är det som gör nattvarden till nattvard?

En avdelning rapporter ger slutligen dels utblickar över det internationella arbetet på gudstjänstlivets område, dels inblickar i verksamheten inom Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv, som sammanslutningen numera heter. 

Publicerad: 2015-04-13