Arkiv

  • Nordidactica 2021:2
    Vol 11 Nr 2021:2 (2021)

    Katarina Blennow fra Lunds Universitet diskuterer i Förnuft og känsla: Om emotioners roll i kundskapsprocessen i samhällskunskap, hvilken rolle følelser bør spille i samfundsfagsundervisning. Frem for at se følelser som fornuftens modsætning argumenterer hun for, at følelser kan have flere funktioner i undervisningen, hvor hun skelner mellem at lære for, fra, med og igennem følelser samt læring og følelser i relation til andre mennesker og læring om følelser. I konklusionen lægger hun op til, at lærere skal kunne se følelser som en fagdidaktisk kategori, så opmærksomhed omkring følelser kan indgå i samfundsfagsundervisningen.

    I Kanon eller inte kanon? diskuterer Joakim Öberg og Pontus Bäckström (Jönköping Universitet) resultaterne af en kvantitativ undersøgelse blandt samfundsfagslærere i klassetrin 7-9 i den svenske skole. Deres undersøgelse tager udgangspunkt i spørgsmålet, om der findes en kanon i samfundsfaget forstået som et fælles indhold, som elever præsenteres for. Dette bredes også ud til at handle om undervisningsmetoder, kilder og eksaminationsformer. Forfatterne konkluderer bl.a. at faget har en kerne bestående af statskundskab, lov og ret samt økonomi, og at områder inden for sociologi er præget af højere grad af forskellighed. Hvad angår arbejdsformer har lærergennemgang og klassediskussioner en dominerende stilling. Eksamensformer udviser stor forskellighed.

    I Samhälle og individ – en undersökning i samhällskunskapsdidaktik om elevers förståelse av nyhetshändelser præsenterer Roger Olsson fra Karlstad Universitet resultater af et kvalitativt studie af, hvordan elever forstår nyhedsbegivenheder. I undersøgelsen fokuseres på elevers opfattelser af årsager, konsekvenser og ansvar i forhold til begivenhederne, og om eleverne har en individorienteret forståelse, eller om de er i stand til at forstå begivenheder i en strukturel sammenhæng. Forfatteren konkluderer bl.a. at der er forskel på, hvordan elever tolker årsager til begivenheder og ansvaret for disse – hvor årsager i højere grad placeres hos individer, og ansvaret i højere grad på samfundsniveau.

    Julie Marie Isager fra Syddansk Universitet undersøger i artiklen “Mundtlig eksamen er en kunst” – danske gymnasieelever til mundtlig eksamen i fagene historie og engelsk gymnasieelevers opfattelser af den gode eksamenspræstation i historie og engelsk, samt hvordan de navigerer for at levere den. Artiklen konkluderer bl.a. at eleverne har svært ved at formulere, hvad den gode eksamensbesvarelse er, herunder at de forsøger analytisk og eksplicit at afklare forventningerne til præstationerne. En udfordring for eleverne er bl.a., at undervisning i fagene lader den gode eksamensbesvarelse forblive et åbent og komplekst anliggende der aldrig ekspliciteres. Isager argumenterer således for betydningen af faggrænser for elevers mulighed for at levere eksamensbesvarelser.

  • Nordidactica 2021:1
    Vol 11 Nr 2021:1 (2021)

    Dette første nummer af Nordidactica 2021 indeholder syv artikler – fem videnskabelige artikler, en debatartikel og en faglig meningsudveksling. Nummeret er det første der udgives efter, at redaktionen er skiftet fra norsk til dansk ansvar, placeret ved Afdelingen for Anvendt forskning i Pædagogik og Samfund samt Læreruddannelse, UCL Erhvervsakademi og Professionshøjskole i Odense, Danmark.

    I artiklen Controversial Topics in Social Studies Teaching in Sweden sætter Anna Larsson og Lars Larsson (Umeå Universitet) fokus på hvilke kontroversielle emner svenske samfundsfagslærere på 7. -9. klassetrin vælger at undervise i, samt hvordan disse relateres til fagets læreplan. Det sker på grundlag af data fra spørgeskemabesvarelser fra 80 lærere.

    At elever bringer forskellige opfattelser af verden med sig ind i klasserummet og dermed farver undervisningen i samfundsfagene på forskellige måder sætter Fredrik Alvén (Malmö universitet) fokus på med artiklen Historiemedvetande och jämställdhetstankar hos svenska ungdomar. Alvén undersøger i artiklen historiebevidsthed i udviklingen i synet på kønsmæssig ligestilling blandt svenske elever.

    Artiklen Skrivpraktiker i historieämnet: Strukturerat textarbete i undervisning om Vasatiden af Robert Walldén (Malmö universitet) og Christina Lindh (Högskolan Kristianstad) eksemplificerer betydningen af nuanceret tilgang og modalitet til undervisning i samfundsfagene – konkret er historieundervisning omdrejningspunkt for artiklen. I et etnografisk baseret klasserumsstudie over 12 uger undersøger forfatterne brugen af struktureret tekstarbejde og skrivepraktiker i historieundervisning om Vasatiden en svensk 6. klasse.

    I artiklen Civilization IV i den videregående skolen: mellom fortrolighet og fremmedgjøring undersøger Rune Klevjer (Universitetet i Bergen) betydningen af spilsimulering samt hvordan elevers forhold til spil og spilkultur generelt påvirker mødet med og brugen af strategispillet Civilization IV i forbindelse med samfundsfagsundervisning i norsk videregående skole. Artiklen baseres på klasserumsobservationer og gruppeinterview, og med afsæt i genreteori diskuterer forfatteren sammenhænge mellem elevernes udtryk for genrefællesskab, selvforståelse og mestring.

    Facilitering af læreprocesser er også omdrejningspunkt i artiklen Å lære hvordan: Forslag til et nytt mål utover å lære om og av religion af Knut Aukland (OsloMet). Det er en teoretisk begrundet artikel, der via etablerede teorier i religionsfagsdidaktikken argumenterer for at sætte at lære hvordan man kan få kundskab om religion på flere måder som primært mål for religionsundervisning.

    Dette nummer af Nordidactica indeholder endvidere en kommentarartikel af Jan Wiklund: Först varför och vad, sedan hur. Några kommentarer till Lina Spjut, samt en praksisorienteret artikel af Ove Gudmestad: Bruk av kart til undervisninga i historie, geografi og samfunnsfag.

  • Nordidactica 2020:4
    Vol 10 Nr 2020:4 (2020)

    David Örbring (phD-kandidat ved Lunds Universitet) har skrevet artikkelen Subject-specific abilities – Formulating goals in geography in school. Her åpner han opp og analyserer prosessen som førte frem til den offentlige skolens læreplan for geografi i Sverige.

    Irene Trysnes og Katja H.W. Skjølberg (begge ved Universitetet i Agder) har skrevet artikkelen Hva, hvordan, hvorfor? En studie av norske lærere og elevers erfaringer med lekser i samfunnsfag. Forfatterne konstaterer innledningsvis at lekser er et kontroversielt tema ogen kontroversiell praksis både i Norge og internasjonalt.

    Lina Spjut (Umeå universitet) har skrevet artikkelen Nationella minoriteter i grundskolans läromedel 2011–2019. De fem nasjonale minoritetene i Sverige (samer, romfolk, jøder, tornedalinger og sverigefinner) omtales i læreplanen (fra 2011) både i forbindelse med mål, formål og innhold. På bakgrunn av dette, har Spjut funnet frem til 56 læremidler (trykte og digitale) for fagene svensk, samfunnskunnskap, historie, religion og geografi.

    Jan Löfström (University of Turku), Niklas Ammert (Linnaeus University), Heather Sharp (University of Newcastle i Australia), og Silvia Edling (University of Gävle) har skrevet artikkelen “Can, and should history give ethical guidance? Swedish and Finnish Grade 9 students on moral judgment-making in history. Europeiske 15-åringer har i undersøkelser i overveiende grad sagt seg enige i at historien gir oss beretninger som viser hva som er godt og ondt, rett og galt.

    Sofie Nilsson og Gabriel Bladh (begge ved Karlstads Universitet) har skrevet artikkelen Going Digital? Geography Education in Swedish Secondary School. Utgangspunktet deres er at geografifaget i ekstremt stor grad er påvirket av samfunnsendringer (globalisering, urbanisering, klimaendringer og teknologiske endringer).

    Yngve Skjæveland (Norges Teknisk Naturvitenskapelige Universitet) har skrevet den eneste artikkelen i dette nummeret som svarte på invitasjonen til å skrive oversiktsartikkel i Nordidactica nr 4/2020: Review om fagdidaktisk forsking (https://journals.lub.lu.se/nordidactica/callforpapers) i form av artikkelen Samfunnsfagdidaktisk forsking med empiri frå norsk skule – eit forskingsoversyn. Siden vi fortsatt er overbevist om behovet for slike oversiktsartikler, er vi svært glade for å kunne presentere dette bidraget i nr 4 2020. Vi er også glade for Skjævelands fokus på forskning med empiri fra skolen.

    Blant medlemmer av Nordidacticas redaksjonsråd har det fra tid til annen blitt etterlyst debatt om faglige spørsmål. I dette vårt siste nummer som redaktører er vi derfor glade for å kunne presentere to bidrag til debatt: Christhard Hoffmann og Claudia Lenz’ respons til Jon A. Lindstrøms artikkel «Om anti-antisemittisme» (publisert i Nordidactica nr 2 2020) og forfatterens svar på responsen.

  • Nordidactica 2020:3
    Vol 10 Nr 2020:3 (2020)

    I Nordidactica nr. 3 2020 publiserer me seks vitskaplege artiklar skrivne av 11 forfattarar frå universitet og høgskular i Noreg, Sverige, Finland og Danmark. Mot slutten av den tiande årgangen av Nordidactica, er det gledeleg å sjå at Nordidactica er godt etablert som samnordisk arena for våre felt innanfor ulike delar av humaniora- og samfunnsfag-didaktikken. Centrum för de Samhällsvetenskapliga ämnenas Didaktik (CSD) ved Karlstads universitet fortener ros å skapa denne samnordiske visjonen, og for å ha gjort den til røyndom (realitet) i samarbeid med eit samnordisk redaksjonsråd og vekslande vitskaplege redaktørar frå ulike nordiske land. Nordidactica vil markera jubileet i løpet av 2021.

    Den fyrste artikkelen, Videnstaksonomier, progression og fordybelse i historieundervisning, er skrive av Loa Ingeborg Bjerre (University College Lillebælt) og Hans Dorf (Aarhus Universitet). I denne artikkelen analyserer Bjerre og Dorf kva det vil seia å utvikla og kvalifisera (historie)forståing i skulen. Eit av poenga deira er kritikk av undervisning utan avbrekk frå notidig stillingstaking, fordi det fremjer kronosentrisme. Sagt meir spissformulert, og med redaksjonens eigne ord, kan det lett føra til samtidsimperialisme eller anakronistiske feilslutningar.

    Myndiggjøring gjennom kritisk minnebevissthet: Minnestudier i didaktisk perspektiv er artikkel nummer to. Forfattarane er Alexandre Dessingué og Ketil Knutsen, båe ved Universitetet i Stavanger. Dette er eit teoretisk arbeid som siktar mot å utvikla ein myndiggjerande minnedidaktikk som kviler på kritisk minnemedvit – som ein del av det historiedidaktiske feltet. Siktemålet gjer det påkravd å klårgjera kva minne er i høve til kva historie er.

    Sidsel Undseth Bakke og Geir Skeie ved Universitetet i Stavanger er forfattarane av Minnematerialet etter 22. juli som didaktisk ressurs i religions- og livssynsundervisningen. Medan Dessingué og Knutsens arbeid er ei teoretisk drøfting av minnekultur som eit bidrag til historiedidaktikken, tek Bakke og Skeie sin artikkel opp eit konkret minnemateriale, og vurderer premiss for religionsdidaktisk bruk av det.

    Artikkel fire er skrive av forfattarane Najat Ouakrim-Soivio, Sirkku Kupiainen og Jukka Rantala, alle frå Helsingfors universitet. Dei har skrive Interest or importance: Predicting Finnish students’ end of school attainment in history and social studies. Studien deira byggjer på samanlenkte sekundærdata frå to typar kjelder og på to tidspunkt, slutten av ungdomsskulen og ved slutten av studieførebuande vidaregåande skule.

    Det femte bidraget er “Vi … er på vei inn i en tidsalder der det i stor grad er kvinnekjønnet som setter premissene for samfunnsutviklingen” – en kritisk analyse av lærebøker i samfunnsfag, skrive av Marte Handal ved Universitetet i Stavanger. Dette er ein kvalitativ lærebokstudie av norske lærebøker gjennomført med eit kritisk diskursteoretisk utgangs-punkt. Handal har analysert tre samfunnsfaglærebøker som er gjeve ut etter førre læreplanrevisjon (2013). Forfattaren finn at temaet kjønnsroller har fått tydeleg (om ikkje særleg stor) plass i alle lærebøkene. Ho finn likevel at likestilling er lite tematisert . 

    Artikkelen Bedömning som ett kunskapsideologiskt ställingstagande: lärares bedömningsstrategier och samhällskunkapsämnets laborative, analytiska och avgränsade kunskapsinnehåll er skrive av Mikael Berg ved Högskolan Dalarne og Västerbergslagens Utbildningsförbund. Berg konstaterer at samfunnskunnskapens (del av paraplyen Samhällsorienterande ämnen i svensk grunnskule) kunnskapsinnhald har vorte relativt mykje forska på. Han peikar på at tidlegare studie av «provkonstruktioner» viser at prøvene etterspør ulike former for kunnskapsinnhald, dei uttrykkjer ulike kunnskapsideologiar.

  • Nordidactica 2020:2
    Vol 10 Nr 2020:2 (2020)

    Redaksjonen er glade for å publisera nummer 2 2020 med sju fagfellevurderte artiklar i ei tid med mange koronautløyste meirutfordringar for universiteta, høgskulane og skulane. Likevel er stofftilgangen betre enn nokon gong tidlegare sidan Nordidactica fyrst kom ut i 2011. Det er gledeleg, men samstundes arbeidskrevjande for redaksjonen.

    Nummer 2 vart kunngjort som temanummer om dei doble oppdraga til forskings-, lærar-utdannings- og skulefaga innanfor publiseringsfeltet vårt, ogso med særskilt oppmoding til kritiske analysar av etablerte «sanningar» på fagfelta våre. To av dei sju bidraga er innanfor temanummerutlysinga. Desse to vert difor presentert fyrst i denne editorialen. Det reduserer sjølvsagt ikkje verdien av dei fem andre arbeida.

     

  • Nordidactica 2020:1
    Vol 10 Nr 2020:1 (2020)

    Dette nummeret inneheld åtte vitskaplege artiklar skrivne av 14 forskarar på åtte ulike universitet og høgskular i Sverige, Noreg og Finland. Den faglege breidda er stor, og denne gongen ligg det kvantitative faglege tyngdepunktet innanfor samfunnskunnskapen. I nummeret finst både tydeleg teoridrivne arbeid i skjeringspunkta mellom vitskapsteori og fagdidaktikk og arbeid som fyrst og fremst har utgangs- og utsiktspunkt i dei konkrete undervisnings- og læringsaktivitetane. Det er ei breidde som eit vitskapleg tidsskrift på våre felt bør dyrka.

  • Nordidactica 2019:4
    Vol 9 Nr 2019:4 (2019)

    Det fjerde nummeret av Nordidactica 2019 er et temanummer med fokus på kjerneelementer og Store Ideer. Det inneholder seks bidrag: fire vitenskapelige artikler og to faglig-personlige kommentarartikler («position papers»). Bare én av artiklene er skrevet på norsk: At de øvrige tekstene er skrevet på engelsk henger sammen med at de er basert på bidrag som ble presentert under NCRE (Nordic Conference of Religious Education) 2019 der temaet var «Core elements and big ideas for religious education», arrangert ved NTNU 10.-14. juni 2019. De vitenskapelige artiklene har til sammen seks forfattere; fire kvinner og to menn med tilhørighet til institusjoner i Danmark, England og Norge. De to faglig-personlige kommentarartiklene er skrevet av en kvinne og en mann, begge med tilhørighet i England.

     

  • Nordidactica 2019:3
    Vol 9 Nr 2019:3 (2019)

    Detta temanummer fokuserar på komparativ ämnesdidaktik. Inom Nordidacticas intresseområde – ämnesdidaktiska studier inom geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap och statsvetenskap i Norden – är forskningen i mycket hög grad inramad av de enskilda ämnena. Studier som uttryckligen berör två eller flera ämnen är sällsynta. I syfte att uppmuntra ämneskomparation och samla pågående forskning tog Nordidacticas redaktionsråd initiativ till ett symposium vid NOFA-konferensen 2019. Ett call för manus med ämneskomparativt perspektiv utlystes också via Nordidacticas hemsida. Det är resultatet av detta call som utgör det aktuella numret. Efter sedvanlig peer-review-process publiceras här nu åtta artiklar som på olika sätt har komparation i centrum.

    Utgångspunkten var att uppmuntra ämnesjämförande studier, och alla bidragen i numret är i någon mening ämneskomparativa, utifrån varierande utgångspunkter. Fyra av bidragen rör svenska förhållanden. Här finns också två danska och ett finländskt bidrag, samt ett som rör hela Norden. Samtliga artiklar berör något eller några av ämnena religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi samt i ett fall även bildämnet. Författarna kommer från Sverige, Norge, Danmark och Finland och innefattar såväl doktorander som juniora och seniora forskare.

     

  • Vol 9 Nr 2019:2 (2019)

    Det andre nummeret av Nordidactica 2019 inneheld ni fagfellevurderte artiklar og ein konferanseomtale. Artiklane har til saman 13 forfattarar, av desse er åtte kvinner og fem menn. Forfattarane har institusjonstilhøyre i Nederland, Finland, Sverige og Noreg.


    To av artiklane tek opp tematikkar som på ulike vis handlar om samefolka i norden. Denne leiarartikkelen har fått den delte engelsk-nordsamiske overskrifta Editorial/Oaivečálus. Leiarartikkelen er elles skrive på nynorsk, og denne gongen er fire av artiklane skrivne på engelsk, tre er skrivne på svensk og to er skrivne på majoritetsspråket i Noreg – bokmål. Til saman får dette fram nokon viktige sider av det kulturelle mangfaldet i Norden og av utfordringane knytte til språklege domenetap i akademia. Me oppmoder framleis sterkt dei som kan å skriva på svensk, dansk, bokmål eller nynorsk - til å publisera på desse språka. Nordidactica gir prioritet til publisering på desse språka, men gjev opning for publisering på engelsk. Det siste skal fyrst og fremst vera eit tilbod til dei som ikkje har gode brukarkunnskapar i svensk-, dansk- eller norsk språk.

       
  • Nordidactica 2019:1
    Vol 9 Nr 2019:1 (2019)

    I dette første nummeret av Nordidactica 2019, presenterer vi sju artikler og en bokmelding. Nummeret er det første som utgis etter at redaksjonen flyttet til Fagseksjon for samfunnsfagene ved Institutt for lærerutdanning på Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) i Trondheim. Majoriteten av artiklene – 5 av 7 – har likevel svenske forfattere, og majoriteten av artiklene er skrevet på engelsk – 4 av 7. Siden det inngår i Nordidacticas «syfte och mål» å utgi artikler på de nordiske språkene, vil vi som nyslåtte redaktører oppfordre til innsending av flere bidrag på dansk, norsk og svensk, selv om vi selvsagt også i fortsettlsen vil akseptere engelske bidrag. Å være en nordisk arena for publisering av forskning innenfor de samfunnsfaglige fagenes fagdidaktikk, er jo tidsskriftets øverste formål.

       
  • Nordidactica 2018:4
    Vol 8 Nr 2018:4 (2018)

    I detta specialnummer av Nordidactica, det sista för 2018, behandlas temat Hållbarhet i samhällsvetenskaplig utbildning och forskning: utmaningar och möjligheter. Frågor om hållbarhet är frekvent förekommande i samhällsdebatten och hålls levande, inte minst genom de dramatiska rapporter om klimatförändringar som publiceras och görs kända runtom i världen. Utmaningar som reser sig om hållbarhet överskrider emellertid miljö- och klimatområde och möter oss i såväl ekonomiska och sociala som kulturella former. Skolämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap utgör disciplinära arenor där frågor om kunskap, värden och värderingar hålls samman, något som är centralt ur hållbarhetsperspektiv. Det gäller klimat- och miljöfrågor men också frågor om social rättvisa, frihet och mänskliga rättigheter i samtida såväl som historisk belysning.

     

  • Nordidactica 2018:3
    Vol 8 Nr 2018:3 (2018)

    I det här numret av Nordidactica publiceras fyra artiklar som alla uppmärksammar intressanta och viktiga utmaningar i SO-ämnen. De har sina respektive fokus riktade mot frågor som här och nu ger anledning att undersöka på vilket sätt dessa utmaningar kan analyseras och diskuteras kritiskt och konstruktivt, med inriktning på utveckling och möjligheter att finna vägar som bär framåt.

     

  • Nordidactica 2018:2
    Vol 8 Nr 2018:2 (2018)

    Det förra numret av Nordidactica hade ett historiedidaktiskt fokus med tre artiklar på varierande teman. Det här numret har i huvudsak ett religionsdidaktiskt fokus med två artiklar som behandlar ganska olikartade frågor. Dessutom finns en historiedidaktisk artikel med i 2018:2. Den SO-didaktiska mötesplats som Nordidactica är tänkt att vara visar således på bredd både mellan och i de olika numren.

     

  • Nordidactica 2018:1
    Vol 8 Nr 2018:1 (2018)

    Efter några nummer Nordidactica med ett fåtal historiedidaktiska artiklar kommer nu ett nummer med hela tre artiklar av just detta slag. Det är oundvikligen så att vi läser dessa artiklar på skilda sätt beroende på vår egen bakgrund. Saknar man själv specifik historiedidaktisk skolning så läser man artiklarna på ett mer övergripande sätt men också med andra referenspunkter än den generelle historiedidaktikern. Det är just detta som gör Nordidactica till en intressant SO-didaktisk mötesplats. Här får kunskapsutvecklingen inom de olika didaktikerna möjlighet att influera varandra. Det betyder att vi har möjlighet att se att många problem är gemensamma – kanske även bortom SO-didaktikens gränser, också i annan ämnesdidaktik – även om de tar sig skilda specifika uttryck. Detta uppmuntrar i sig till ökat ämnesdidaktiskt samarbete och fortsatt läsning bortom de specifika disciplinerna för att på så sätt öka såväl takt som skärpa i kunskapsutvecklingen. Det betyder även att vi har möjlighet att tydligare se vilken den unika karaktären på ett bidrag är, också bortom det mer triviala påståendet att ett bidrag handlar om historia och ett annat om geografi.

     

  • Nordidactica 2017:4
    Vol 7 Nr 2017:4 (2017)

    Föreliggande nummer av Nordidactica rymmer fyra bidrag. De två inledande artiklarna har ett fokus riktat mot en svensk utbildningskontext och frågor och utmaningar som kan formuleras med hänsyn till ämnet samhällskunskap. I en tredje artikel presenteras en studie av hur unga förstagångsväljare resonerar rörande vad som enligt egen utsago påverkat dem i samband med att de röstade valet i Norge 2013. Den fjärde artikeln behandlar frågan hur religionsundervisning kan och bör utformas i en finsk kontext och utgångspunkt för framställningen är här en studie där lärarstudenter getts möjlighet att beskriva hur de skulle vilja se en sådan utformning ta gestalt.

    Innehållet i det här numret präglas således både av ett djupare uppmärksammande av ett av de fyra SO-ämnena, ämnet samhällskunskap, och av en bredd genom att dels ge utrymme för en studie som torde ha intresse för undervisning om viktiga aspekter att beakta vid tolkning av påverkansfaktorer vid politiska val, dels lyfta frågor som rör olika modeller för religionsundervisning – frågor som inte minst mot bakgrund av samtida europeisk debatt ter sig intressant och angelägen.

     

  • Nordidactica 2017:3
    Vol 7 Nr 2017:3 (2017)

    En betydande del av den SO-didaktiska forskningen i Sverige under senare år har utförts av de aktiva lärare i grund- och gymnasieskolan, de forskarstuderande, som med hjälp av ett antal forskarskolor skrivit sina licentiatsuppsatser. När vi nu tar över som redaktörer för Nordidactica och redaktörskapet åter befinner sig på svensk mark har vi valt att särskilt lyfta fram detta arbete. Vid sidan av fyra nya artiklar som samtliga behandlar kunskapsområden som varit mindre uppmärksammade hittills återfinner vi i detta nummer recensioner av tre licentiatsuppsatser; en historiedidaktisk, en religionsdidaktisk och en samhällskunskapsdidaktisk.

       
  • Nordidactica 2017:2
    Vol 7 Nr 2017:2 (2017)

    I detta temanummer riktar vi intresse mot So-ämnenas undervisning i skolan. Vi tar vår utgångspunkt i vad de flesta lärare vet, men kanske inte alltid finner tid, utrymme eller någon lämplig plattform att uttrycka. Nämligen att all undervisning, och i förlängningen all utbildning – av nödvändighet – är omhuldad av risk (Biesta 2013), av det som är oväntat. Ambitionen i artiklarna är inte i första hand att lyfta fram detta oväntade som en omständighet eller nödvändighet i allmän mening i utbildningssammanhang. Ambitionen är snarare att utifrån denna nödvändighet resa frågor till den dagliga undervisningen i de samhällsorienterade ämnena religionskunskap, samhällskunskap och historia, alternativt i so-undervisning generellt. Utifrån skilda empiriska, i högre eller lägre grad teoretiskt färgade ansatser, prövar vi att resa frågor som på olika sätt knyter an till vårt överordnade syfte i temanumret, vilket är att undersöka om, och i så fall vilka särskilda villkor eller bevekelsegrunder som kan tänkas prägla just de samhällsorienterade ämnenas undervisning, sett i ljuset av det oväntade som en potential, som möjlighet.

    Om vad handlar då det oväntade i undervisningen i denna undervisning? Vår ingång står i intim relation till latinets ord för utbildning, educatio, vilket anger att utbildning har som överordnat syfte att se till människors uppfostran och formering, deras resning, upprättstående eller tillblivelse i världen. Utifrån latinets verb educo innefattar detta att utbildning handlar om att ”bring out or develop something latent or potential” (Alterhaug 2016, s 34, se referens i Editorial). Detta kan beskrivas i termer av en process där individer tillåts att träda fram i och genom sina kunskaper, subjektiviteter och kapaciteter, vilka framträder i relation till den sociala kontext som dessa är del av (ibid).

     
  • Nordidactica 2017:1
    Vol 7 Nr 2017:1 (2017)

    Epistemologies of Religious Education Research in the Nordic Welfare states

    As a research discipline subject matter didactics or subject didactics (“ämnesdidaktik”, “fagdidaktik(k)”) in the Nordic states has, as is the case in for instance other European regions, developed in relation to the academization and professionalization of the educational sciences in general and thus also to the education of teachers (Hofstetter & Schnewly, 2002). This also goes for religious education as an object of research as well as of developmental educational aspirations based on science or aiming at being science (Vetenskab, Wissenschaft). Unlike many other subject didactics, RE is, however, related to two sets of institutional practices that have shown a growing interest in education and religion – an interest with academic consequences – namely school and church. This has meant that RE was an established academic discipline in theological faculties in several Nordic countries, with roots in catechetic and practical theology, before the general interest in subject matter didactics increased from the 1960s onwards, often under the name religionspedagogik[k]/religionspædagogik [Pedagogy of Religion] (Osbeck & Lied, 2012a).

     

  • Nordidactica 2016:2
    Vol 6 Nr 2016:2 (2016)

    We would like to believe that in the Nordic countries and the German-speaking world subject didactics (ämnesdidaktik, fagdidaktik, Sachdidaktik) appears intelligible as a conceptual category and legitimate as a field of scientific enquiry to many, or most, of our colleagues in the faculties of education and the faculties of humanities and social sciences. As to where the specialists of subject didactics are located, there are also in the Nordic countries various organisational and institutional solutions. In some cases subject didactics specialists are mostly found in the faculties of pedagogy or teacher education, in some other they are likely to be in the faculties of humanities and social sciences, depending on their disciplinary background.

    These different solutions have both advantages and disadvantages. In the first, there are probably better opportunities to integrative collaboration between specialists of subject didactics of different subjects, and also educational sciences may provide a congenial environment for theoretical, conceptual and empirical work within subject didactics. However in that institutional framework it is also possible that educational sciences, including educational psychology, set the premises to relevant research on teaching and education in such ways that it relegates subject didactics to the margins of educational research and calls it into question as a useful conceptual category. In cases where subject didactics is located in the faculties of ’substance disciplines’, it may be easier for a subject didactics specialist to speak the same language and share interests regarding research topics with colleagues. On the other hand, distance from the world of education and teaching is likely to grow and the opportunities to cross boundaries between different subjects’ didactics may be few.

     

  • Nordidactica 2016:1
    Vol 6 Nr 2016:1 (2016)

    During the conferences NOFA 5 in Helsinki and NGM (Nordic Geographers Meeting) in Tallin (May and June 2015 respectively), we invited participants to make contributions in a special issue on geography education in the journal Nordidactica, on the foundation of their conference abstracts and presentations.
    The conference sessions on geography and education had a broad thematic spectrum, including practical as well as theoretical aspects of teaching, studying, and learning geography in schools and at institutes of higher education. With this special issue we want to continue the discussion on the themes of geography and education in the Nordic context. But the aim is also to broaden the exchanges with ongoing research on geography education in Europe, and in the rest of the world. The issue will highlight the challenges of geography education in line with the conference themes “Changing Subjects, Changing Pedagogies: Diversities in School and Education” and “Geographical Imagination: Interpretations of Nature, Art, and Politics”.

    The following number of Nordidactica contains a selection of the presentations given at the above-mentioned Nordic conferences in 2015, developed and extended into full papers.

     

  • Nordidactica 2015:4
    Vol 5 Nr 2015:4 (2015)

    In 2015 Nordidactica has published two special issues, one on religious education and one on history education, plus two open issues. Articles on geography education and social science education were sparse in 2015 but in 2016 Nordidactica will publish a special issue on geography education. We have every reason to expect  that also themes of social science education will be covered more often in the future.

    SPECIAL ISSUE

    The issue 2015:4 includes five articles and a book review. In fact the issue holds two ’mini special issues’: one on history teaching at university, and one on (post)colonial perspectives on history teaching. Marjaana Puurtinen, Markus Nivala and Arja Virta discuss the historical thinking of history students at the university, and they find that students do not have as good a command of advanced historical thinking as we might expect. They suggest that more attention should be given to students’ scaffolding and to the study of how history is learnt at a university level. Also Anna-Lena Lilliestam discusses history in higher education: she analyses how beginner teachers understand history and history teaching and she recommends that history teacher students should be offered more opportunities to develop their historical reasoning abilities, including ability to perspective-taking.

    PIA MIKANDER - COLONIALIST “DISCOVERIES” IN FINNISH SCHOOL TEXTBOOKS

    Pia Mikander focuses in her article on the discourses of ’West ’ and ’others’ in history books in Finnish comprehensive school. She finds much to criticise in the images of Western explorers and their voyages of discovery, and she ponders alternative points of departure for handling those topics in history teaching. Jan Löfström analyses the notions of culture and cultural difference in the upper secondary school course on the history of non-Western societies, and he shows how systemic factors easily slow and obstruct the use of perspectives that could be fruitful to the development of students’ intercultural competences. Lise Kvande discusses in her article narratives about the Sami people and how they have changed in history textbooks in Norway. She points out that this topic is relevant not only to multiculturality debate in general but also to our better understanding the connections between history and ethnopolitics. The last contribution is Niclas Lindström’s review essay on a recent book on ethics education.

  • Nordidactica 2015:3
    Vol 5 Nr 2015:3 (2015)

    Det 28e Nordiska Historikermötet ägde rum den 14–17 augusti 2014 vid Östra Finlands universitet i Joensuu, Finland. Huvudtemat för konferensen var ”Övergångar: gränser och möten i nordiska rum”. I konferensens internetsida konstaterades att rubriken syftade inte endast på övergångar över fysiska och geografiska riksgränser eller gränser mellan etniciteter utan den var menad också som hänvisning till mentala rörelser över gränser som kan finnas mellan olika rum, tider och discipliner.

    Vid det 27e Nordiska historikermötet i Tromsö 2011 hölls en välbesökt session om historiedidaktik. Konferensledningen i Joensuu kom våra sessionsförslag till mötes när vi undertecknade föreslog en halvdagssession och ett rundabordssamtal om skolämnet historias roll i ett flerkulturellt samhälle. I programmet kom således att ingå en session med rubriken ”Historiemedvetande i det flerkulturella samfundet” och ett rundabordssamtal med rubriken ”Historieundervisningen inför utmaningar av ett flerkulturellt samhälle: erfarenheter, spörsmål och strategier”.

    Våra förslag motiverades av intresset att problematisera och analysera hur historiemedvetandet formar och formas av människors kulturellt bestämda värden, identitetsfrågor och föreställningar om vi och andra. Till exempel, situationen för nationella minoriteter i nordiska länder som samer eller romer, gränsbefolkningar som tornedalsfinnar i Sverige eller tyskar i Sönderjylland samt nya invandrargruppers diasporaerfarenheter kan belysas både historiskt i ett samhällsperspektiv och ur ett livsvärldsperspektiv. Vilka utmaningar står då historieämnet inför i fråga om att inkludera nya grupper, och hur återspeglas situationen i läroplaner, undervisning och läroböcker?

    DISKUSSIONER OCH OBSERVATIONER

    Den ovannämnda sessionen och rundabordssamtalet diskuterade erfarenheter och observationer som berör skolans historieundervisning och hur den kan stödja tanke- och handlingsmodeller som bidrar till en fördjupad förståelse av sociala och kulturella processer och förhållanden i ett flerkulturellt samhälle. Nyckelbegrepp var kulturella identiteter, interkulturell kompetens, historiemedvetande, reflexivitet, konflikt och konfliktlösning. Deltagarna ställdes frågor som till exempel hur har historieundervisningen och dess tyngdpunkter förändrat sig i takt med att samhället har blivit mera flerkulturella och vilka strategier kan eventuellt rekommenderas på grund av forskning på detta område? Har den nya kulturella diversiteten i samhället bidragit till att förändra hur man ser på minnets och historiens samhälleliga och kulturella betydelse i den allmänna historiediskussionen och i historieundervisning? Hur har historiedidaktisk forskning i Norden svarat på dessa aktuella utmaningar?

    Detta temanummer innehåller en del av presentationer i våra sessioner i Joensuu i utvidgad och bearbetad form. Alla artiklar förhåller sig till ett gemensamt dilemma: att föreställningen om en enhetskultur – ett språk, en historia, en gemenskap – har brutit samman. Men såvida historieämnets tidigare roll var att skapa och socialisera en enhetskultur, kan man fråga sig vilken ämnets roll är idag?

     
  • Nordidactica 2015:2
    Vol 5 Nr 2015:2 (2015)

    This edition of Nordidactica is a special issue focusing on research in the field of Religious Education (RE) and gives a comparative perspective on RE in the Nordic countries. The special edition is a result of a cooperation between reseachers from the Nordic countries and England following a symposium at the Nordic Conference of Religious Education (NCRE) in Reykjavik, Iceland, in June 2013.

    Special Editor is Oddrun M.H. Bråten from Sør-Trøndelag University College, Norway. She has also written the Introduction.

  • Nordidactica 2015:1
    Vol 5 Nr 2015:1 (2015)

    Nordidactica nr 15:1 rummer seks artikler. De første fire artikler spreder sig eksemplarisk over de fire fag, religion, geografi, historie og samfundsfag som er kernen i Nordidactica. De sidste to artikler har karakter af et review af samfundsfagsdidaktiske afhandlinger i Sverige.

    Tove Nicolaisens sætter i artiklen Elevers komplekse identitetskrav som utfordring i religions- og livssynsundervisning spørgsmålstegn ved det hensigtsmæssigheden i de krav om støtte af elevernes identitetsskabelse, der ligger i den norske RE-læreplan.

    Helen Schmidinger og Anders Brandt har i deres artikelNärområdesexkursioner och inre motivation för bättre lärande: en studie i svenska gymnasieskolan undersøgt forholdet mellem ekskursioner i nærområdet og motivation.

    I artiklen Historiefagets forhold til redegørelse skriver Heidi Eskelund Knudsen om redegørelse i historiefaget i den danske gymnasieskole. Redegørelse oversætter hun i det engelske abstract til narrative.

    Anders Stig Christensen skriver om Demokrati- og medborgerskabsbegreber i grundskolens samfundsfag i Danmark, Norge, Sverige og Tyskland. Omdrejningspunktet i artiklen er demokratibegrebet i samfundsfagsundervisningen.

    Göran Bergström og Linda Ekström undersøger i deres to artikler Mellan ämne och didaktik – om ämnesteorins roll inom samhällskunskapsdidaktiken og ”Att lyssna på lärarna” – en metodologisk utmaning, svenske afhandlinger om samfundsfagsdidaktik. Der er tale om et meget vigtigt bidrag, som ser kritisk på afhandlingerne og gør en form for status over, hvilken kundskab de har bidraget med. I den forstand er der tale om review-artikler, som er ret unikke inden for det didaktiske felt.

    En längre presentation av artiklarna finner du i Editorial.

     
  • Nordidactica 2014:2
    Vol 4 Nr 2014:2 (2014)

    Det er med stor glæde, at vi kan præsentere Nordidactica nr 14:2

    Nordidactica 2014:2 är ikke noe temanumre. I 14:2 er der seks svenske, to norske, en finsk og ingen danske artikler. Til gengæld, og sådan er det ofte, når et land ikke har så mange artikler med, giver det mulighed for at finde reviewere i dette land. I 14:2 er otte reviewere danske og en international. En tredje balance er mellem fag. I 14:2 bidrager historie med fem artikler, samfundsfag og religion med hver to og geografi med en. En sidste indikator vi vil nævne er referencer mellem de enkelte numre af Nordidactica.

    Det kan gøres op på flere måder, men en simpel måde er at se på om der blandt referencerne i de enkelte artikler er artikler som tidligere er publiceret i Nordidactica. Vi har ikke lavet nogen optælling, men dog lagt mærke til det, hver gang vi fandt en. Og der synes at tegne sig en stigning i den type af referencer, hvilket indikerer, at Nordidactica ikke kun er et sted hvor forskere publicerer deres artikler, men også en sted hvor de orienterer sig om forskningsresultater. Du finder en presentasjon av artiklerne i "Editorial".

1-25 av 32