Arkiv

• Nordidactica 2023:2

  Vol 13 Nr 2023:2 (2023)

  Temanummer Kritisk tenkning i de nordiske samfunnsfagene

  I nylig reviderte læreplaner i flere nordiske land løftes kritisk tenkning fram som en sentral del av opplæringen i enda større grad enn tidligere. Vektleggingen av kritisk tenkning kan ses i sammenheng med en mer kompleks medievirkelighet, overfloden av informasjon, rask teknologisk endring og samfunnsutfordringer når det gjelder demokrati og bærekraftig utvikling. I lys av dette inviterte Nordidactica i januar 2022 til et temanummer om hva kritisk tenkning i de nordiske samfunnsfagene kan innebære. Det foreliggende temanummeret presenterer seks artikler med bidrag fra Norge og Sverige. Artiklene bygger på empirisk materiale fra mellomtrinn, ungdomstrinn, videregående skole og lærerutdanning, samt eksisterende forskningslitteratur. Et gjennomgangstema for flere av artiklene er kritisk tenkning som perspektivtaking, og dette utforskes i tilknytning til temaer innen samfunnskunnskap, historie, geografi og bærekraft.

  I den første artikkelen Sambandet mellan kunskap och kritiskt tänkande - en empirisk studie av elevers svar på samhällskunskapsfrågor undersøker Kristoffer Larsson og Klas Andersson hvilken betydning fagkunnskap har for kritisk tenkning operasjonalisert som evnen til å skifte perspektiv når det gjelder aktuelle samfunnsspørsmål. På den måten går de inn i en diskusjon som har pågått lenge om hvordan kritisk tenkning kan forstås og undervises i skolen.

  I den andre artikkelen Kampen om samfunnsfaget – eit forskingsoversyn med vekt på lærarane si rolle drøfter Kjetil Børhaug og Kim Helsvig hvem som påvirker utformingen av samfunnsfaget i Norge på ulike nivåer. De argumenterer for at kritisk tenkning om slike påvirkningsprosesser bør være en sentral del av samfunnsfagdidaktikken, men viser samtidig at den foreliggende litteraturen har vært lite opptatt av dette.

  I den tredje artikkelen Kritisk tenkning og Minecraft i lærerutdanningen: en studie av samfunnsfagundervisning om det industrielle gjennombruddet i Norge diskuterer Siv Eie, Renate Andersen, Louise Mifsud, Anders I. Mørch og Mikkel Bertram Rustad hvordan dataspillet Minecraft kan brukes som læringsressurs for å utvikle historisk empati og kritisk tenkning i samfunnsfagundervisning.

  I den fjerde artikkelen Sambandsvävar för att utveckla elevers systemgeografiska kunnande belyser Lotta Dessen Jankell systemtenkning som et aspekt av kritisk tenkning i geografifaget og hvilke forhold i undervisningen som kan tilrettelegge for dette.

  I den femte artikkelen Kritisk tenkning i bærekraftundervisning: en kvalitativ analyse av ungdoms perspektiver på klimatiltak undersøker Julie Ane Ødegaard Borge og Mona Langø hvilke perspektiver på bærekraft ungdomsskoleelever anvender når de vurderer og rangerer klimatiltak i kommunen der de bor.

  I den sjette artikkelen (Tapte) muligheter for kritisk tenkning: post- og dekoloniale perspektiver i samfunnsfag viser Kristin Gregers Eriksen og Mari Kristine Jore hvordan erkjennelse av ‘kolonialitet’ kan utvide rommet for kritisk tenkning i samfunnsfag.

• Nordidactica 2023:1 Jubileum

  Vol 13 Nr 2023:1 Jubileum (2023)

  Jubileum - fokus på ämnesutveckling i samhällsvetenskap, samhällskunskap och historia i Norden

  Nordicatica fyller 12 år och det manifesteras med föreliggande jubileumsnummer! Efter 37 nummer och 218  artiklar summerar vi vår verksamhet med ett fullmatat nummer. I den inledande editorial-texten sammanfattas tidskriftens tema och verksamhet sedan starten 2011.  I  Heidi Eskelund Knudsens & Harry Haues artikel Historieundervisning i Danmark – epokale tendenser, kontinuitet og forandring i lærebøger og læremidler analyseras och diskuteras historieundervisningens utveckling i Danmark framförallt via läromedel av olika slag. Sedan följer kommentarer av Sirkka Ahonen,  Niklas Ammert & Fredrik Alvén som ger ett finskt och svenskt perspektiv på den danska utvecklingen. I artikeln Samfundsfag i Danmark - et overblik behandlar Torben Spanget Christensen  karaktären på samfundsfaget i Danmark under de senaste 100 åren. Politiska beslut, utvärderingar och läromedel utgör underlag för artikeln. Kommentarer från Tom Gullberg, Kjetil Børhaug, Anna Larsson & Kristina Ledman, ger ett nordiskt perspektiv på ämnet.  Slutligen redogör Johan Samuelsson för hur det samhällsvetenskapliga perspektivet fick ett eget gymnasieprogram i artikeln Skolan och samhällsvetenskapen - Framväxt och etablering av en svensk gymnasial samhällsvetarutbildning 1922-1970. Samuelsson tittar framförallt på de debatter och utredningar som lade grunden till det reformerade linjesystemet med ett samhällsvetenskapligt program.  Jan Löfström pekar på likheter och skillnader mellan Sverige och Finland gällande samhällsvetenskap och skola i sin kommentar.  Det är alltså ett jubileumsnummer med representation från hela Norden och flera ämnen; helt i linje med tidskriftens ambition!

• Nordidactica 2022:4

  Vol 12 Nr 2022:4 (2022)

  Nordidactica sætter rammerne for nordisk fagdidaktisk forskningsdialog inden for og på tværs af disciplinære og faglige skel. Antallet af artikler har i indeværende redaktionelle periode været gradvist opadgående, og arbejdet med artiklerne har budt på mange interessante korrespondancer med både forfattere og granskere, herunder ikke mindst givet os som redaktører indblik i, hvordan arbejdsprocesser for viden- og artikelproduktion tager sig meget forskelligt ud i fagene. Vi overlader fra årsskiftet redaktionsarbejdet til to finske kolleger, Martin Ubani fra University of Eastern Finland og Anuleena Kimanen fra Universitetet i Turku og ønsker både dem held og lykke med arbejdet og takker samtidig forfattere og granskere der har bidraget til tidsskriftet i perioden 2021-22 for rigtig godt samarbejde.

  Nordidactica 04/2022 indeholder syv artikler der bredt afspejler tidsskriftets scope med bidrag fra Norge, Sverige og Finland. Der er både artikler om indhold og metode i enkeltfag og om brede temaer som bæredygtighed, social retfærdighed og et kald til en ny forståelse af medborgerskabsbegrebet.

  I artiklen Agens och existens i ämnesundervisningen – medborgarbildning i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap undersøger forfatterne med udgangspunkt i Hannah Arendt begreber agens og eksistens, perspektiver i en mere udvidet forståelse af skolens medborgerskabsdannende opgave, med fagene religion samfundsfag og psykologi som eksempler. Forfatterne Ann-Sofie Jägerskog, Stockholms Universitet, Thérèse Halvarson Britton, Stockholms Universitet og Globala gymnasiet & Maria Olson, Stockholms Universitet, tager en original position ved at kombinere en undersøgelse af de tre fag, religionskundskab, psykologi og samfundsfag, med en diskussion af en opfattelse af medborgerskab, der ikke bare indeholder agens- men også eksistensdimensioner. 

  I artiklen Fagspesifikk literacy og posisjonering i grunnskolens religions- og livssynsfag – Et bidrag til en kritisk fagspesifikk literacy diskuterer Lars Unstad, Institutt for lærerutdanning (ILU), NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim, betydningen af kritisk fagspecifik literacy for religions- og livssynfaget i norsk grundskole. Diskussionen grundes i en historisk gennemgang af religionsfagets udvikling og viser samlet, hvordan kendskab til perspektivisk mangfoldighed i et multireligiøst og ikke-konfessionelt religionsfag kan bidrage til at udvikle kritisk fagspecifik literacy – og dermed styrke det kritiske aspekt ved religious literacy. 

  I artiklen Komparativ religionsundervisning: Teoretiska förutsättningar och didaktiska implikationer tager Johan Wickström fra Uppsala Universitet en konkret didaktisk problemstilling op: Hvordan sammenligninger kan foretages inden for religionsundervisning, under hensyntagen til de faldgruber der er af både epistemologisk og ideologisk karakter. Sammenligninger mellem religioner er, som artiklen viser, en næsten naturaliseret arbejdsform i religionsundervisningen, og det kan føre til forsimplede og reduktionistiske forståelser af religion som fænomen. 

  I artiklen Addressing social justice in classrooms of linguistic, cultural and worldview minorities: teacher perspective undersøger Anuleena Kimanen fra Universitetet i Turku, hvordan finske lærere inddrager social retfærdighed I klasseværelser med elever fra lingvistiske, kulturelle og livssynsminorieter. Artiklen bygger på en surveyundersøgelse af 76 lærere, der underviser i minoritetsreligion, sekulær etik eller finsk som andetsprog. I artiklen fremhæver forfatteren at lærerne opfatter social retfærdighed som en vigtig opgave for skolen og at lærerne på forskellige måder inddrager både enkle og mere komplicerede problemstillinger omkring social retfærdighed. 

  Magnus Børre Bragdø, stipendiat ved Universitetet i Agder giver i artiklen Education for sustainable development in social studies: a scoping review of results from Scandinavian educational research et review over forskning i uddannelse for bæredygtig udvikling (ESD) i samfundsfagene i Norden. I reviewet indgår 25 studier, og artiklen viser, at der er en del studier som er dokumentstudier med udgangspunkt i læremidler eller læreplaner. Feltet er spredt og samtidig under udvikling bl.a. fordi bæredygtighed i Norge er indført som et tværgående tema de nationale læreplaner. 

  Artiklen Frågedriven undervisning för att organisera normativa kunskapspraktiker i SO-ämnena er skrevet af en gruppe forfattere med baggrund i både forskning og undervisning fra hhv. Karlstad Universitet og Globala Gymnasiet i Stockholm; Ulrik Holmberg, Patrik Johansson, Thérèse H. Britton, Maria Johansson – alle Karlstads universitet och Globala gymnasiet, Stockholm – samt Kenneth Nordgren Karlstads universitet. Artiklen præsenterer og diskuterer en fagdidaktisk undervisningsmodel for såkaldt spørgsmålsdrevet undervisning, frågedriven undervisning (FDU). 

  Olle Nolgård, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, aktualiserer i artiklen, De svenska romernas historia i SO-klassrummet: en designstudie på högstadiet, spørgsmålet om, hvordan historieundervisning anvendes som rum for arbejde med vanskelige historiske temaer og samfundsmæssig forsoning. Med afsæt i svensk romahistorie som tematisk omdrejningspunkt, undersøger Nolgård gennem en designbaserede undersøgelse hvordan svenske 9.klasseelever meningstilskriver svensk romanihistorie i SO-undervisning. 

• Nordidactica 2022:3

  Vol 12 Nr 2022:3 (2022)

  I dette tredje nummer af Nordidactica 2022 har vi fornøjelsen af både at publicere artikler fra Norge, Sverige, Finland og Danmark – og artikler der repræsenterer alle fag i Nordidacticas scope. Bag udgivelsens ni artikler står i alt 19 forfattere, fra ph.d.studerende til seniorforskere,  der undersøger alt fra fagenes tilgang til vanskelig viden, fagspecifik literacy og krav i prøvebedømmelser til læreres og elevers fagopfattelser, tværfaglighed, læreplanskritik og praktisk-didaktisk nytænkning – blot for at nævne nogle få. Fælles for artiklerne er dels arbejdet med at aktualisere den fagdidaktiske forskning, teoretisk og/eller empirisk funderet. Dels at koble relevant til både de nordiske forskningsfelter og international forskning. Som det fremgår i præsentationen nedenfor, gør flere artikler brug af konceptualiseringer hentet i andre fag/tilgrænsende discipliner, hvilket medfører ikke kun nytænkning og bidrag til de eksisterende fagdidaktiske felter. Artiklerne viser også hvorledes forfatterne aktivt søger at medvirke til fagdidaktikkens udvikling i fagene ved at bringe nye perspektiver i spil. 

  De første to artikler er særligt optaget af elevperspektiver. Artiklen Our Migration History: Documenting Immigrant Lived Experiences in Norway Using an Inclusive Participatory Approach af Linn Normand og Kimble Walsh-Knarvik (Universitet i Stavanger, Norge) er optaget af inklusions- og eksklusionsproblematikker der fremmes i norske læreplansformuleringer og undersøger på den baggrund, hvorledes dette opleves i praksis af elever med migrantbaggrund. Hildegunn Juulsgaard Johannesen (UC Syd, Danmark) undersøger i artiklen Difficult knowledge og folkedrab i historieundervisningen i et elevperspektiv aspekter ved såkaldt vanskelig viden i historieundervisning. Med afsæt i casebeskrivelser viser Johannesen, hvad der har betydning for elevers tilskrivning af mening, når de berøres og provokeres af et indhold i undervisningen.

  De følgende to artikler sætter fokus på lærerperspektiver – i historie. Mikko Puustinen og Amna Khawaja (Universitet i Helsinki, Finland) beskæftiger sig med historical literacy som begreb og fænomen i undervisning og undersøger i artiklen Ambitious aims, traditional reality? Observing historical literacy in Finnish upper secondary schools finske gymnasielæreres brug af fagligt og pædagogisk-didaktisk indhold relateret til historical literacy. Endnu en undersøgelse af historielærere ses i fjerde artikel. Susanna Soininen (Universitet i Jyväskylä, Finland) beskriver i artiklen “The Trick and How to Do It.” Teaching Historical Thinking in International Baccalaureate (IB) Classrooms in Finland. A Study of IB History Teachers’ Views on the Use of Primary Sources in Finnish IB Schools den undervisningspraksis, der anvendes af International Baccalaureate Diploma Programme (IB) historielærere i Finland, når de bruger primære kilder i historieundervisningen. 

  Artikel fem og seks indeholder tværfaglige analyser. Artiklen The Social Studies Subjects and Intersectionality: Multi-Categorical Approaches in Upper Secondary Education af Daniel Nyström (Umeå universitet, Sverige) tager et komparativt analytisk blik på SO-fagene i den svenske gymnasieskole. Gennem indholdsanalystiske studier af læreplaner og læremidler til samfundsfag, historie, geografi og religion undersøger Nyström i et multikategorialt perspektiv hvordan køn, klasse, etnicitet og seksualitet beskrives og konceptualiseres. Artiklen Lärarstudenters ämnesdidaktiska reflektioner i geografi, historia, religion och samhällskunskap er skrevet af en gruppe forskere fra Uppsala Universitet (Sverige): Thomas Nygren, Malin Löfstedt, Malin Tväråna, Kajsa Kramming, Stefan Bengtsson, Mattias Arrhenius og Robert Thorp. Artiklen bygger på en undersøgelse af 183 lærerstuderendes holdninger til fagopfattelser i geografi, historie, religion og samfundsfag (samhällskundskap). 

  Artikel syv handler om læreplansindhold og sætter kritisk fokus på den rolle Holocaust i disse år tildeles i læreplaner. Anders G. Kjøstvedt, (OsloMet – Storbyuniversitetet, Norge) og Vibeke K. Banik (Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter) diskuterer i artiklen Kollektive minner og universalisering. Holocaust i den nye norske læreplanen for grunnskolen specifikt den norske situation med Kunnskapsløftet, LK20.

  Følgende to sidste artikler omhandler geografifagets didaktik i både teoretisk og praksisorienteret optik. I artiklen Thinking Geographically? Secondary Teachers’ Curriculum Thinking when Using Subject-Specific Digital Tools undersøger Sofie Nilsson og Gabriel Bladh fra Karlstads Universitet (Sverige), læreres fagdidaktiske overvejelser i et workshop design, hvor lærerne skulle konstruere undervisningsplaner med det formål at udvikle elevers geografiske viden samtidig med, at de anvendte fagspecifikke digitale hjælpemidler. Med artiklen Vägar att lära om stadslandskapet i geografiämnet giver vi plads til at vise, hvorledes kvalificerede refleksioner over undervisning i fag konkret kan udfolde sig og nytænke samspillet mellem teori og praksis. Artiklen er skrevet af Hans Olof Gottfridsson (Karlstad Universitet, Sverige) og rummer et teoriformidlende bidrag til fagdidaktisk arbejde blandt grundskole- såvel som gymnasielærere i geografifaget. 

• Nordidactica 2022:2

  Vol 12 Nr 2022:2 (2022)

  Teaching and learning ethics in the Humanities and Social Science school subjects

  In some of the Nordic countries, there is a school subject where discussions on ethical questions are central in the curriculum. For example, the subject that in Finnish schools since the 1980’s is the alternative to the non-confessional subject Religion is named ‘Secular Ethics’. Obviously, school subjects like ‘kristendomskundskab’ in Denmark, ‘religionskunskap’ in Sweden, and ‘religion og livssynsfag’ in Norway are subjects where ethical questions are as if by definition in the curriculum. The same applies also to the subject Philosophy. However, educational aims connected with development of the students’ moral judgment and processing of ethical issues can be present also in school subjects such as History, Biology, Economics, and Drama.

  However, it may not be clear in the curriculum what teachers should do, and how, when addressing ethical questions in the subject(s) that they teach. Processing ethical questions is a cognitive skill that can be developed, but moral education can also be seen as a wider question. “Moral education” covers a narrow and a broad interpretation of what is also referred to as values education. In the Nordic countries the concept of Bildung (bildning) has had a prominent place in education. In the Bildung framework teaching and learning ethics typically is not seen as a separate part but integrated in all subjects and school activities. A tension may exist between promoting particular moral values or character virtues and emphasising skills of reflection and reasoning on ethical questions. Such a tension can be set against the relief of the developments in education policy where the keywords are competences and assessment. 

  For this issue of Nordidactica, contributions were invited that focus on teaching and learning ethics in the school subjects History, Social Studies, Religious Education, Geography and Philosophy, and in cross-disciplinary settings that these subjects are part of. The contributions could be theoretical, empirical, or methodological. The invitation resulted in the following five articles that we are delighted to present.

  Carla Nielsen's article, “Preparatory remarks concerning an 'existence didactics' in ethics education in the subject Christianity (Kristendomskundskab) in the Danish primary and lower secondary school”, deals with the existential perspective of the Christianity curriculum in Denmark.

  In their article, “Students’ performance in ethics assignments in the Finnish Matriculation Examination 2017–2021”, Mika Perälä and Eero Salmenkivi discuss Finnish students’ knowledge in metaethics and normative ethics. They suggest that students’ competences in metaethics and normative ethics intertwine, and the challenge for the teacher is how to support the development of both of them.

  The article “Ethics as intended, actualized and evaluated content in the subject Christianity/Religion in teacher education”, by Hanne Fie Rasmussen, Julie Nørgaard and Pernille Julie Östergaard Nielsen, discusses ethics as incorporated in other subjects in the Danish teacher education programme.

  In her article Maren Lytje discusses what knowledge content to use in order to support democratic education in History teaching. In the article it is suggested that also when ethics appears central to democratic education, it is problematic if democratic education is reduced to ethics where ethics is about good life rather than justice.

  The paper “Fiction-based ethics education in Swedish compulsory school – reflections on a research project”, by Karin Sporre, Christina Osbeck, Annika Lilja, David Lifmark, Olof Franck and Anna Lyngfelt, takes its starting point in a research project on fiction-based ethics education. The project builds on an earlier project concerning ethical competencies in Swedish compulsory schools.

• Nordidactica 2022:1

  Vol 12 Nr 2022:1 (2022)

  Dette første nummer af Nordidactica 2022 er ikke et temanummer – selvom det kunne se sådan ud. Nummeret indeholder fire artikler – alle religionsfagsdidaktiske – og viser sammen med øvrige artikler på vej gennem den redaktionelle proces, at religionsfagdidaktikken aktuelt rører på sig og løfter mange interessante og fundamentale spørgsmål frem.

  I artiklen Religionsfag som det muliges kunst eller umulige kompromiser? De Skandinaviske religionsfags udviklinger siden 1990érne foretager Karna Kjeldsen (Professionshøjskolen Absalon) en komparativ undersøgelse. Også artiklen Religious Literacy in Non-Confessional Religious Education and Religious Studies in Sweden af Daniel Enstedt (Göteborgs Universitet) foretager læreplansstudier, dog med primært blik på svenske forhold. Linda Jonsson og Niklas Månsson (Mälardalens universitet og Södertörns högskola) tager i artiklen ‘Jag brukar säga att religionskursen är som en liten survival kit’ – religionslärares uppfattningar av religionsämnets innehåll och roll i gymnasieskolan afsæt i den svenske læreplansreform fra 2011. Pierre Wiktorin (Mittuniversitetet) diskuterer i artiklen Essentialism i sekulär religionsundervisning, nogle problematikker der følger af en essentialistisk religionsopfattelse på forskellige  niveauer i uddannelsessystemet. 

• Nordidactica 2021:3

  Vol 11 Nr 2021:3 (2021)

  Dette nummer spænder bredt: fra en diskussion af den nye læreplan for samfundsfag i Norge, Svenske historielæreres syn på kundskab, hvordan kristendom præsenteres i lærebøger i Sverige, religionsbegrebet i historiske styredokumenter for undervisningen, ligeledes i Sverige, samt en kritisk kommentar til den reviderede kursplan for religionskundskab i Sverige.

  Dette nummer indeholder en historiedidaktisk, en samfundsfagsdidaktisk og tre religionsdidaktiske artikler.

   

• Nordidactica 2021:2

  Vol 11 Nr 2021:2 (2021)

  Nordidactica 2021:2 innehåller fyra artikler. Katarina Blennow fra Lunds Universitet diskuterer i Förnuft og känsla: Om emotioners roll i kundskapsprocessen i samhällskunskap, hvilken rolle følelser bør spille i samfundsfagsundervisning. I Kanon eller inte kanon? diskuterer Joakim Öberg og Pontus Bäckström (Jönköping Universitet) resultaterne af en kvantitativ undersøgelse blandt samfundsfagslærere i klassetrin 7-9 i den svenske skole. I Samhälle og individ – en undersökning i samhällskunskapsdidaktik om elevers förståelse av nyhetshändelser præsenterer Roger Olsson fra Karlstad Universitet resultater af et kvalitativt studie af, hvordan elever forstår nyhedsbegivenheder. Julie Marie Isager fra Syddansk Universitet undersøger i artiklen “Mundtlig eksamen er en kunst” – danske gymnasieelever til mundtlig eksamen i fagene historie og engelsk gymnasieelevers opfattelser af den gode eksamenspræstation i historie og engelsk, samt hvordan de navigerer for at levere den. 

• Nordidactica 2021:1

  Vol 11 Nr 2021:1 (2021)

  Dette første nummer af Nordidactica 2021 indeholder syv artikler – fem videnskabelige artikler, en debatartikel og en faglig meningsudveksling. Nummeret er det første der udgives efter, at redaktionen er skiftet fra norsk til dansk ansvar, placeret ved Afdelingen for Anvendt forskning i Pædagogik og Samfund samt Læreruddannelse, UCL Erhvervsakademi og Professionshøjskole i Odense, Danmark.

   

• Nordidactica 2020:4

  Vol 10 Nr 2020:4 (2020)

  Nordidactica 2020:4 innehåller sex artiklar, flera med specifikt ämnesdidaktiskt fokus men också några med en mer generell samhällsvetenskapsdidaktisk inriktning. Vi välkomnar särskilt två geografididaktiska artiklar, detta eftersom ämnet inte varit så vanligt förekommande i Nordidactica.

  I detta nummer introduceras också debatt som ett tema i tidskriften, två texter adresserar en tidigare publicerad artikel av Lindström.

• Nordidactica 2020:3

  Vol 10 Nr 2020:3 (2020)

  I Nordidactica nr. 3 2020 publiserer me seks vitskaplege artiklar skrivne av 11 forfattarar frå universitet og høgskular i Noreg, Sverige, Finland og Danmark. Mot slutten av den tiande årgangen av Nordidactica, er det gledeleg å sjå at Nordidactica er godt etablert som samnordisk arena for våre felt innanfor ulike delar av humaniora- og samfunnsfag-didaktikken. Centrum för de Samhällsvetenskapliga ämnenas Didaktik (CSD) ved Karlstads universitet fortener ros å skapa denne samnordiske visjonen, og for å ha gjort den til røyndom (realitet) i samarbeid med eit samnordisk redaksjonsråd og vekslande vitskaplege redaktørar frå ulike nordiske land. Nordidactica vil markera jubileet i løpet av 2021.

   

• Nordidactica 2020:2

  Vol 10 Nr 2020:2 (2020)

  Redaksjonen er glade for å publisera nummer 2 2020 med sju fagfellevurderte artiklar i ei tid med mange koronautløyste meirutfordringar for universiteta, høgskulane og skulane. Likevel er stofftilgangen betre enn nokon gong tidlegare sidan Nordidactica fyrst kom ut i 2011. Det er gledeleg, men samstundes arbeidskrevjande for redaksjonen.

  Nummer 2 vart kunngjort som temanummer om dei doble oppdraga til forskings-, lærar-utdannings- og skulefaga innanfor publiseringsfeltet vårt, ogso med særskilt oppmoding til kritiske analysar av etablerte «sanningar» på fagfelta våre. To av dei sju bidraga er innanfor temanummerutlysinga. Desse to vert difor presentert fyrst i denne editorialen. Det reduserer sjølvsagt ikkje verdien av dei fem andre arbeida.

   

• Nordidactica 2020:1

  Vol 10 Nr 2020:1 (2020)

  Dette nummeret inneheld åtte vitskaplege artiklar skrivne av 14 forskarar på åtte ulike universitet og høgskular i Sverige, Noreg og Finland. Den faglege breidda er stor, og denne gongen ligg det kvantitative faglege tyngdepunktet innanfor samfunnskunnskapen. I nummeret finst både tydeleg teoridrivne arbeid i skjeringspunkta mellom vitskapsteori og fagdidaktikk og arbeid som fyrst og fremst har utgangs- og utsiktspunkt i dei konkrete undervisnings- og læringsaktivitetane. Det er ei breidde som eit vitskapleg tidsskrift på våre felt bør dyrka.

• Nordidactica 2019:4

  Vol 9 Nr 2019:4 (2019)

  Det fjerde nummeret av Nordidactica 2019 er et temanummer med fokus på kjerneelementer og Store Ideer. Det inneholder seks bidrag: fire vitenskapelige artikler og to faglig-personlige kommentarartikler («position papers»). Bare én av artiklene er skrevet på norsk: At de øvrige tekstene er skrevet på engelsk henger sammen med at de er basert på bidrag som ble presentert under NCRE (Nordic Conference of Religious Education) 2019 der temaet var «Core elements and big ideas for religious education», arrangert ved NTNU 10.-14. juni 2019. De vitenskapelige artiklene har til sammen seks forfattere; fire kvinner og to menn med tilhørighet til institusjoner i Danmark, England og Norge. De to faglig-personlige kommentarartiklene er skrevet av en kvinne og en mann, begge med tilhørighet i England.

   

• Nordidactica 2019:3

  Vol 9 Nr 2019:3 (2019)

  Detta temanummer fokuserar på komparativ ämnesdidaktik. Inom Nordidacticas intresseområde – ämnesdidaktiska studier inom geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap och statsvetenskap i Norden – är forskningen i mycket hög grad inramad av de enskilda ämnena. Studier som uttryckligen berör två eller flera ämnen är sällsynta. I syfte att uppmuntra ämneskomparation och samla pågående forskning tog Nordidacticas redaktionsråd initiativ till ett symposium vid NOFA-konferensen 2019. Ett call för manus med ämneskomparativt perspektiv utlystes också via Nordidacticas hemsida. Det är resultatet av detta call som utgör det aktuella numret. Efter sedvanlig peer-review-process publiceras här nu åtta artiklar som på olika sätt har komparation i centrum.

  Utgångspunkten var att uppmuntra ämnesjämförande studier, och alla bidragen i numret är i någon mening ämneskomparativa, utifrån varierande utgångspunkter. Fyra av bidragen rör svenska förhållanden. Här finns också två danska och ett finländskt bidrag, samt ett som rör hela Norden. Samtliga artiklar berör något eller några av ämnena religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi samt i ett fall även bildämnet. Författarna kommer från Sverige, Norge, Danmark och Finland och innefattar såväl doktorander som juniora och seniora forskare.

   

• Vol 9 Nr 2019:2 (2019)

  Det andre nummeret av Nordidactica 2019 inneheld ni fagfellevurderte artiklar og ein konferanseomtale. Artiklane har til saman 13 forfattarar, av desse er åtte kvinner og fem menn. Forfattarane har institusjonstilhøyre i Nederland, Finland, Sverige og Noreg.

  
  To av artiklane tek opp tematikkar som på ulike vis handlar om samefolka i norden. Denne leiarartikkelen har fått den delte engelsk-nordsamiske overskrifta Editorial/Oaivečálus. Leiarartikkelen er elles skrive på nynorsk, og denne gongen er fire av artiklane skrivne på engelsk, tre er skrivne på svensk og to er skrivne på majoritetsspråket i Noreg – bokmål. Til saman får dette fram nokon viktige sider av det kulturelle mangfaldet i Norden og av utfordringane knytte til språklege domenetap i akademia. Me oppmoder framleis sterkt dei som kan å skriva på svensk, dansk, bokmål eller nynorsk - til å publisera på desse språka. Nordidactica gir prioritet til publisering på desse språka, men gjev opning for publisering på engelsk. Det siste skal fyrst og fremst vera eit tilbod til dei som ikkje har gode brukarkunnskapar i svensk-, dansk- eller norsk språk.

     

• Nordidactica 2019:1

  Vol 9 Nr 2019:1 (2019)

  I dette første nummeret av Nordidactica 2019, presenterer vi sju artikler og en bokmelding. Nummeret er det første som utgis etter at redaksjonen flyttet til Fagseksjon for samfunnsfagene ved Institutt for lærerutdanning på Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) i Trondheim. Majoriteten av artiklene – 5 av 7 – har likevel svenske forfattere, og majoriteten av artiklene er skrevet på engelsk – 4 av 7. Siden det inngår i Nordidacticas «syfte och mål» å utgi artikler på de nordiske språkene, vil vi som nyslåtte redaktører oppfordre til innsending av flere bidrag på dansk, norsk og svensk, selv om vi selvsagt også i fortsettlsen vil akseptere engelske bidrag. Å være en nordisk arena for publisering av forskning innenfor de samfunnsfaglige fagenes fagdidaktikk, er jo tidsskriftets øverste formål.

     

• Nordidactica 2018:4

  Vol 8 Nr 2018:4 (2018)

  I detta specialnummer av Nordidactica, det sista för 2018, behandlas temat Hållbarhet i samhällsvetenskaplig utbildning och forskning: utmaningar och möjligheter. Frågor om hållbarhet är frekvent förekommande i samhällsdebatten och hålls levande, inte minst genom de dramatiska rapporter om klimatförändringar som publiceras och görs kända runtom i världen. Utmaningar som reser sig om hållbarhet överskrider emellertid miljö- och klimatområde och möter oss i såväl ekonomiska och sociala som kulturella former. Skolämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap utgör disciplinära arenor där frågor om kunskap, värden och värderingar hålls samman, något som är centralt ur hållbarhetsperspektiv. Det gäller klimat- och miljöfrågor men också frågor om social rättvisa, frihet och mänskliga rättigheter i samtida såväl som historisk belysning.

   

• Nordidactica 2018:3

  Vol 8 Nr 2018:3 (2018)

  I det här numret av Nordidactica publiceras fyra artiklar som alla uppmärksammar intressanta och viktiga utmaningar i SO-ämnen. De har sina respektive fokus riktade mot frågor som här och nu ger anledning att undersöka på vilket sätt dessa utmaningar kan analyseras och diskuteras kritiskt och konstruktivt, med inriktning på utveckling och möjligheter att finna vägar som bär framåt.

   

• Nordidactica 2018:2

  Vol 8 Nr 2018:2 (2018)

  Det förra numret av Nordidactica hade ett historiedidaktiskt fokus med tre artiklar på varierande teman. Det här numret har i huvudsak ett religionsdidaktiskt fokus med två artiklar som behandlar ganska olikartade frågor. Dessutom finns en historiedidaktisk artikel med i 2018:2. Den SO-didaktiska mötesplats som Nordidactica är tänkt att vara visar således på bredd både mellan och i de olika numren.

   

• Nordidactica 2018:1

  Vol 8 Nr 2018:1 (2018)

  Efter några nummer Nordidactica med ett fåtal historiedidaktiska artiklar kommer nu ett nummer med hela tre artiklar av just detta slag. Det är oundvikligen så att vi läser dessa artiklar på skilda sätt beroende på vår egen bakgrund. Saknar man själv specifik historiedidaktisk skolning så läser man artiklarna på ett mer övergripande sätt men också med andra referenspunkter än den generelle historiedidaktikern. Det är just detta som gör Nordidactica till en intressant SO-didaktisk mötesplats. Här får kunskapsutvecklingen inom de olika didaktikerna möjlighet att influera varandra. Det betyder att vi har möjlighet att se att många problem är gemensamma – kanske även bortom SO-didaktikens gränser, också i annan ämnesdidaktik – även om de tar sig skilda specifika uttryck. Detta uppmuntrar i sig till ökat ämnesdidaktiskt samarbete och fortsatt läsning bortom de specifika disciplinerna för att på så sätt öka såväl takt som skärpa i kunskapsutvecklingen. Det betyder även att vi har möjlighet att tydligare se vilken den unika karaktären på ett bidrag är, också bortom det mer triviala påståendet att ett bidrag handlar om historia och ett annat om geografi.

   

• Nordidactica 2017:4

  Vol 7 Nr 2017:4 (2017)

  Föreliggande nummer av Nordidactica rymmer fyra bidrag. De två inledande artiklarna har ett fokus riktat mot en svensk utbildningskontext och frågor och utmaningar som kan formuleras med hänsyn till ämnet samhällskunskap. I en tredje artikel presenteras en studie av hur unga förstagångsväljare resonerar rörande vad som enligt egen utsago påverkat dem i samband med att de röstade valet i Norge 2013. Den fjärde artikeln behandlar frågan hur religionsundervisning kan och bör utformas i en finsk kontext och utgångspunkt för framställningen är här en studie där lärarstudenter getts möjlighet att beskriva hur de skulle vilja se en sådan utformning ta gestalt.

  Innehållet i det här numret präglas således både av ett djupare uppmärksammande av ett av de fyra SO-ämnena, ämnet samhällskunskap, och av en bredd genom att dels ge utrymme för en studie som torde ha intresse för undervisning om viktiga aspekter att beakta vid tolkning av påverkansfaktorer vid politiska val, dels lyfta frågor som rör olika modeller för religionsundervisning – frågor som inte minst mot bakgrund av samtida europeisk debatt ter sig intressant och angelägen.

   

• Nordidactica 2017:3

  Vol 7 Nr 2017:3 (2017)

  En betydande del av den SO-didaktiska forskningen i Sverige under senare år har utförts av de aktiva lärare i grund- och gymnasieskolan, de forskarstuderande, som med hjälp av ett antal forskarskolor skrivit sina licentiatsuppsatser. När vi nu tar över som redaktörer för Nordidactica och redaktörskapet åter befinner sig på svensk mark har vi valt att särskilt lyfta fram detta arbete. Vid sidan av fyra nya artiklar som samtliga behandlar kunskapsområden som varit mindre uppmärksammade hittills återfinner vi i detta nummer recensioner av tre licentiatsuppsatser; en historiedidaktisk, en religionsdidaktisk och en samhällskunskapsdidaktisk.

     

• Nordidactica 2017:2

  Vol 7 Nr 2017:2 (2017)

  I detta temanummer riktar vi intresse mot So-ämnenas undervisning i skolan. Vi tar vår utgångspunkt i vad de flesta lärare vet, men kanske inte alltid finner tid, utrymme eller någon lämplig plattform att uttrycka. Nämligen att all undervisning, och i förlängningen all utbildning – av nödvändighet – är omhuldad av risk (Biesta 2013), av det som är oväntat. Ambitionen i artiklarna är inte i första hand att lyfta fram detta oväntade som en omständighet eller nödvändighet i allmän mening i utbildningssammanhang. Ambitionen är snarare att utifrån denna nödvändighet resa frågor till den dagliga undervisningen i de samhällsorienterade ämnena religionskunskap, samhällskunskap och historia, alternativt i so-undervisning generellt. Utifrån skilda empiriska, i högre eller lägre grad teoretiskt färgade ansatser, prövar vi att resa frågor som på olika sätt knyter an till vårt överordnade syfte i temanumret, vilket är att undersöka om, och i så fall vilka särskilda villkor eller bevekelsegrunder som kan tänkas prägla just de samhällsorienterade ämnenas undervisning, sett i ljuset av det oväntade som en potential, som möjlighet.

  Om vad handlar då det oväntade i undervisningen i denna undervisning? Vår ingång står i intim relation till latinets ord för utbildning, educatio, vilket anger att utbildning har som överordnat syfte att se till människors uppfostran och formering, deras resning, upprättstående eller tillblivelse i världen. Utifrån latinets verb educo innefattar detta att utbildning handlar om att ”bring out or develop something latent or potential” (Alterhaug 2016, s 34, se referens i Editorial). Detta kan beskrivas i termer av en process där individer tillåts att träda fram i och genom sina kunskaper, subjektiviteter och kapaciteter, vilka framträder i relation till den sociala kontext som dessa är del av (ibid).

   

• Nordidactica 2017:1

  Vol 7 Nr 2017:1 (2017)

  Epistemologies of Religious Education Research in the Nordic Welfare states

  As a research discipline subject matter didactics or subject didactics (“ämnesdidaktik”, “fagdidaktik(k)”) in the Nordic states has, as is the case in for instance other European regions, developed in relation to the academization and professionalization of the educational sciences in general and thus also to the education of teachers (Hofstetter & Schnewly, 2002). This also goes for religious education as an object of research as well as of developmental educational aspirations based on science or aiming at being science (Vetenskab, Wissenschaft). Unlike many other subject didactics, RE is, however, related to two sets of institutional practices that have shown a growing interest in education and religion – an interest with academic consequences – namely school and church. This has meant that RE was an established academic discipline in theological faculties in several Nordic countries, with roots in catechetic and practical theology, before the general interest in subject matter didactics increased from the 1960s onwards, often under the name religionspedagogik[k]/religionspædagogik [Pedagogy of Religion] (Osbeck & Lied, 2012a).