Arkiv

• Nordidactica 2026:1 “Den andre” i religionsdidaktik

  Vol 16 Nr 2026:1 (2026)

  I juni 2024 samlades den 17:e Nordic Conference of Religious Education (NCRE) vid Karlstads universitet under temat Othering and ‘the Other’ in Religious Education. Konferensen arrangerades av Kristian Niemi och Daniel Strömner, med värdefullt stöd av funktionärer, inte minst lärare från Sundstagymnasiet i Karlstad. Trots sitt nordiska namn samlade NCRE 2024 över hundra deltagare från mer än tio länder och 76 unika bidrag: paper-presentationer, symposier och poster-presentationer. Flera av konferensens presentationer har sedan dess vidareutvecklats till de artiklar som publiceras i detta temanummer. Att numret kommer nästan två år efter konferensen är i sig en återspegling av det arbete som ligger bakom vetenskapliga publikationer. Detta är det första av två planerade temanummer med utgångspunkt i NCRE 2024; ytterligare artiklar följer i en kommande volym.

  Andrafiering, att på olika sätt framställa individer eller grupper som annorlunda från en dominerande norm, är en process som genomsyrar utbildningens alla nivåer. Religionsdidaktiken är inget undantag. Artiklarna i detta nummer belyser hur “den andre” konstrueras i undervisningsfilmer och populärkultur, i klassrumssamtal och styrdokument, i forskningens begreppsapparat och i den tystnad som uppstår när religion undviks. Numret rör sig från breda perspektiv till specifika praktiker och vänder slutligen blicken mot forskningen själv.

  Karin K. Flensner, Kerstin von Brömssen, Caroline Klintborg, Maitumeleng A. Nthontho, Lufuluvhi Mudimeli och Mahlapahlapana Themane öppnar numret med “Religious Education in Transition, 1994 to 2024: A Comparative Overview of Research of Religious Education in Schools in South Africa and Sweden”. Genom en systematisk genomgång av 77 studier jämförs religionsdidaktisk forskning i Sydafrika och Sverige under tre decennier.

  I sin artikel “‘Asphalt Islam’: A Multimodal Comparative Analysis of Islam in Contrast to Christianity and Buddhism in Educational Films” belyser Danial Ghasempour läromedelsnivån. Genom en multimodal analys av 18 svenska undervisningsfilmer visar han att islam konsekvent framställs med en “rå” estetik: förortsmiljöer, asfalterade parkeringsplatser och sparsmakad ljudsättning.

  Nicole von Rost Biedron utvidgar materialtemat till populärkultur i “‘Den Andre’ och populärkultur i religionskunskapsundervisning: utmaningar och möjligheter”. Genom intervjuer med 16 gymnasielärare och klassrumsobservationer undersöker hon hur populärkultur integreras i religionskunskapsundervisningen.

  Från material och representationer rör vi oss till klassrummets konkreta samtal. Lina Snoek Hauan undersöker i “Religion som tro og som identitet. Snakker elever om det samme når de snakker om religion?” vad som händer när elever i norsk gymnasieskola diskuterar religion. Genom etnografiska observationer i tre klasser visar hon att elever opererar med fundamentalt olika religionsbegrepp.

  Ina Marie Lunde Ilkama fördjupar klassrumstemat med yngre elever i “Mellom empati og eksotisme: Hinduisme som ‘den andre’ i KRLE på 6. trinn”. I en kvalitativ studie följer hon sjätteklassare i två religiöst mångfaldiga klasser, där ingen elev har hinduisk bakgrund, under fyra veckors undervisning om hinduism, inklusive ett besök i ett hinduiskt tempel.

  Ine Bratsvedal riktar blicken mot det tidigaste utbildningsstadiet i “Privat, betent og uoverkommelig? Om arbeid med religion i to norske barnehager”. Genom kartläggningssamtal vid två norska förskolor identifierar hon tre samverkande diskurser som gör att religion i praktiken undviks, trots tydliga styrdokument: religion som privat, religion som laddad, och bristande tilltro till egen kompetens.

  Numret avslutas med en metodologisk reflektion. Magdalena Raivio, Ellinor Skaremyr och Arniika Kuusisto frågar i “Navigating the methodological risks of ‘othering’ in research on inclusion and exclusion of religion and worldviews in teacher education” hur forskningen själv kan undvika att reproducera andrafiering.

• Nordidactica 2025:3

  Vol 15 Nr 2025:3 (2025)

  Ämnesdidaktisk forskning rör sig ständigt mellan allmänna principer och ämnesspecifika tillämpningar. Frågan om vad som utgör kraftfull kunskap i ett visst ämne hänger samman med frågor om hur undervisning kan designas, vilka förutsättningar lärare och elever bär med sig, och vad som faktiskt sker i klassrummets praktik. I detta nummer möts dessa perspektiv på ett särskilt tydligt sätt. Artiklarna rör sig kring kritiskt tänkande och perspektivutvärdering, blivande lärares förförståelse av sina ämnen, historiens moraliska tyngd i elevers ögon, samt digitaliseringens faktiska (eller uteblivna) avtryck i klassrumspraktiken. Nedan presenteras numrets fem artiklar.

  Anja Thorsten, Alexander Wensby, Rebecca Holmberg och Karin Malmqvist vid Linköpings universitet öppnar numret med “Teaching critical thinking in psychology—focusing on evaluating different psychological perspectives”. Genom en Learning Study med gymnasieelever identifierar de fyra kritiska aspekter för att utveckla kritiskt tänkande i psykologi. Studien visar att noggrant konstruerade kontraster förbättrar elevers förmåga att skilja mellan att beskriva ett perspektiv och att utvärdera det.

  Frågan om förförståelse återkommer i Rebecka Florin Sädboms och Joakim Öbergs studie från Jönköping University: “Intressant, relevant och medborgarbildande!” Ämneslärarstudenter i samhällskunskap om sitt ämne när de påbörjar sina studier. Genom enkäter till fem årskullar kartlägger de vad blivande samhällskunskapslärare vet om sitt ämne. Resultaten visar att majoriteten har en “lexikalisk” ämnessyn där samhällskunskap definieras som kunskap om samhället; grundläggande, men inte särskilt djup.

  Från blivande lärares förförståelse rör vi oss till elevers perspektiv på historia. Cathrine Sjölund Åhsberg och Olof Franck vid Göteborgs universitet fördjupar i “A Sense of the Moral Weight of the Past”: Framing Ethical and Affective Significance in Relation to Swedish Middle-School Students and Historical Empathy” begreppen etisk och affektiv signifikans genom fokusgrupper med elever i årskurs 6. Eleverna uttrycker starkt moraliskt engagemang kring historiska orättvisor som rasism och kolonialism, ofta historia de mött utanför skolan. Tre teman framträder: rättvisa, ansvar och skuld.

  Mikael Bruér vid Malmö universitet frågar i “Blir det Kahoot? Svenska historielärares arbete med digital teknik” hur svenska historielärare som beskriver sig som digitalt orienterade faktiskt använder digital teknik. Genom klassrumsobservationer av sex lärare visar studien att undervisningen domineras av traditionella metoder med fokus på faktaförmedling.

  Liknande mönster framträder i Dag Øivind Østerengs studie “Religious Education in Transit - Teachers’ Experience of Digital Transition in Teaching Religion and Worldviews: An Interpretative Phenomenological Approach” från NLA University College i Norge. Med interpretativ fenomenologisk analys undersöker han norska lärares erfarenheter av digitala läromedel i KRLE-undervisning. Det centrala fyndet är upplevelsen av att vara “i transit”, i en övergångsfas mellan traditionell och digital praktik.

  Tillsammans belyser numrets artiklar från olika håll en gemensam problematik: hur undervisning kan överbrygga avståndet mellan elevers utgångspunkter och ämnenas specifika sätt att tänka. De pekar mot behovet av en ämnesdidaktik som tar förförståelser på allvar, som utvecklar redskap för att synliggöra vad elever behöver urskilja, och som förhåller sig kritiskt till antagandet att ny teknik automatiskt leder till förnyad undervisning.

  Vi välkomnar bidrag som prövar nya teorier, metoder och empiriska fält och fördjupar den nordiska skol- och högskolepraktiken! Vi vill även särskilt uppmuntra er att inkomma med reviews och konferensrapporter; det händer mycket i våra fält, och det är viktigt att sprida.

• Nordidactica 2025:2 Forskning om nationella prov i samhällsorienterande ämnen – några aktuella exempel

  Vol 15 Nr 2025:2 (2025)

  Nationella prov i samhällsorienterande ämnen genomfördes i Sverige för första gången 2013. Sedan dess har proven varit föremål för återkommande synpunkter, frågor och diskussioner – från lärare och elever såväl som från debattörer med intresse för skolfrågor. Proven har dock inte enbart debatterats offentligt, utan har också analyserats inom ramen för vetenskaplig forskning.

  Detta temanummer tar sin utgångspunkt från en konferens 2023 då forskning som gjorts i anslutning till de nationella proven diskuterades. Fyra artiklar som presenterar sådan forskning ingår i detta temanummer av Nordidactica.

  Markus Al- Afifi inleder temanumret med att fokusera på interkulturell kompetens och dess plats i storskaliga tester. Med utgångspunkt i de svenska nationella proven i samhällskunskap analyserar Al-Afifi provuppgifter från perioden 2013–2022 för att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt interkulturell kompetens kommer till uttryck i proven. Studien visar att proven i viss mån berör aspekter av interkulturell kompetens såsom perspektivtagande, medan andra aspekter, såsom reflexivitet och respekt ges ett mer begränsat utrymme. 

  Andreas Alm Fjellborg, i sin tur, analyserar relationen mellan nationella prov och betygssättning i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 9. Eftersom skolor i Sverige slumpmässigt tilldelas nationellt prov i ett av de fyra samhällsorienterande ämnena kan studien analysera hur provet påverkar betygssättningen i just det ämnet. Med data som sträcker sig över ett decennium visar resultaten att det ämne som prövas genom nationellt prov generellt får högre betyg än samma ämne på skolor som inte genomför provet. Samtidigt visar studien att effekterna varierar med skolkontext, särskilt i relation till elevsammansättning och graden av skolkonkurrens. 

  Vidare undersöker David Rosenlund, Johan Deltner, Mikael Bruér och Magnus Persson varför skillnader i nationella provresultat är avgörande bortom betygen. Studien visar hur kunskaper i historia, dvs såväl fakta- och begreppskunskap som procedural kunskap, kan förstås som förutsättningar för samhällsdeltagande – kunskaper som dessutom visar sig vara ojämlikt fördelade bland de 101 elever i årskurs nio som i studien har undersökts med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Skillnaderna fångas som primärt relaterade till elevernas socioekonomiska status (SES), medan kön har obetydlig betydelse och deltagande i svenska som modersmål alternativt svenska som andra språk har viss betydelse enligt studiens resultat. 

  I specialnumrets avslutande bidrag ställer Daniel Bergh och Arne Löfstedt frågan om likvärdighet gällande de nationella proven i samhällskunskap. Bergh och Löfstedt poängterar ”att provet är rättvist och inte visar några tecken på allvarlig differentiell uppgiftsfunktion (DIF)”. Den elevgrupp som författarna väljer att uppmärksamma i sin undersökning är den som följer kursplanen i svenska som andraspråk (SvA). Resultaten av analysen visar att det finns skillnader mellan de två kursplangrupperna: elever som följer SvA-kursplanen har fler svårigheter jämfört med elever som följer Sv-kursplanen, provfrågor handlar om fakta- och konceptuella kunskapsaspekter. Däremot presterar SvA-elever enligt analysen betydligt bättre, jämfört med Sv-elever på frågor ”där de ombeds beskriva, analysera och utveckla ett ämne med hjälp av sitt eget språk”. 

• Nordidactica 2025:1

  Vol 15 Nr 2025:1 (2025)

  Nummer 2025:1 belyser, från olika infallsvinklar, hur didaktiska val får konsekvenser för elevers möjligheter att orientera sig i samtidens komplexa frågor. Artiklarna spänner från skolfrånvarons betydelse för undervisningsinnehåll till hur klimatkris, könsnormer och ämnesspråk utmanar traditionella sätt att planera, genomföra och analysera undervisning. Tillsammans visar artiklarna hur skärpta begrepp och medvetna metodval driver ämnes­didaktiken framåt.

   

• Nordidactica 2024:3

  Vol 14 Nr 2024:3 (2024)

  The third issue of Nordidactica in 2024 is perhaps smaller in number of articles than other issues this year, but it has a bigger significance for us, because through it we are saying farewell to our two-year period as editors of the journal. The current issue focuses explicitly on history education. In the research design of Anders Persson and Mikael Berg, Nordidactica is treated as a significant platform of Nordic research on history education. They conducted a longitudinal study of Nordidactica’s history exploring how history didactics articles have used theory in 2011–2022. Their analysis leads to discussion on whether educational research should strive for a balance between approaches that justify theories and generate them. 

  The article by Yngve Skjæveland, Birger Andreas Marthinsen and Linn Maria Magerøy-Grande is very near to the lived realities of history education as it is based on an action research project in an upper secondary school in Norway. It follows upper secondary school students making sense of historical secondary sources. 

  Alexandre Dessingué has also worked on Norwegian upper secondary students’ relationship to history. When exploring their perception of and interest in history he found four types of chronotopes behind the connection they made with history: chronotope of actualisation, chronotope of distanciation, chronotope of anticipation and chronotope of disconnection.

  Johannes Heuman’s contribution takes us to theoretically review emotions in history education, but also to the past as he illustrates his theoretical model through examples from Swedish upper secondary history education in the 1860s. He argues that history didactics would benefit from discussions concerning emotions in historical research. 

   

• Nordidactica 2024:2

  Vol 14 Nr 2024:2 (2024)

  It is our pleasure to welcome you to the latest issue of Nordidactica 2:2024. As the journal home page (https://journals.lub.lu.se/nordidactica/index) describes: “Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education is a Nordic subject didactic journal with the aim to be a venue for research relevant to school, teacher education and to academy”. For the past fourteen years the journal has served that purpose and continues to do so. The present issue focuses on different aspects of subject didactics, often from political and social awareness perspectives.

   

• Nordidactica 2024:1

  Vol 14 Nr 2024:1 (2024)

  Welcome to the newest issue of Nordidactica, in which we launch the first quarter of 2024 with the Nordidactica mission firmly in sight: to provide a platform for scientific discussion within geography, history, social studies and religious education. It is especially illuminating to see how these four subjects share similar perspectives and theoretical approaches, yet also differ from each other in enlightening respects. 

   

   

   

• Nordidactica 2023:4

  Vol 13 Nr 2023:4 (2023)

  This issue presents seven fresh studies on the didactics of social science subjects.

  In the first article Jonas Henau Teglbjærg focuses on classroom discussions in Danish social science lessons.

  The second article by Tanja Kohvakka seeks to examine how history textbooks have portrayed minorities in Finland and the nation’s colonial past.

  The third article by Sebastian Tjelle Jarmer focuses on the themes of democracy and citizenship education.

  In the fourth article Simon Simchai Hansen and Knut Aukland report a design-based intervention in moral education that aimed to enhance 11-13 year old Norwegian students’ ethical competence.

  The fifth article focuses on a similar theme, ethics, although with a completely different approach. In the article, Jon Magne Vestøl reports a review study of articles from the Journal of Moral Education.

  The sixth article by Christina Ruth and Tomas Hanell offers insight on matriculation examinations in Finland in Geography.

  The seventh article by Katarina Kärnebro concludes the issue. She presents results from a discourse analysis of teachers’ talk about their teaching in relation to children’s existential questions.

   

   

   

• Nordidactica 2023:3

  Vol 13 Nr 2023:3 (2023)

  This is the third issue of Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education - in 2023 (vol 13), and our first issue as its Editors.

  The present volume consists of seven articles and one debate article. The first two articles of the issue spring from recent curriculum reforms. The next four articles provide insights into subject education in the intersection of democracy education, critical thinking and civic education.

• Nordidactica 2023:2

  Vol 13 Nr 2023:2 (2023)

  Temanummer Kritisk tenkning i de nordiske samfunnsfagene

  I nylig reviderte læreplaner i flere nordiske land løftes kritisk tenkning fram som en sentral del av opplæringen i enda større grad enn tidligere. Vektleggingen av kritisk tenkning kan ses i sammenheng med en mer kompleks medievirkelighet, overfloden av informasjon, rask teknologisk endring og samfunnsutfordringer når det gjelder demokrati og bærekraftig utvikling. I lys av dette inviterte Nordidactica i januar 2022 til et temanummer om hva kritisk tenkning i de nordiske samfunnsfagene kan innebære. Det foreliggende temanummeret presenterer seks artikler med bidrag fra Norge og Sverige. Artiklene bygger på empirisk materiale fra mellomtrinn, ungdomstrinn, videregående skole og lærerutdanning, samt eksisterende forskningslitteratur. Et gjennomgangstema for flere av artiklene er kritisk tenkning som perspektivtaking, og dette utforskes i tilknytning til temaer innen samfunnskunnskap, historie, geografi og bærekraft.

   

• Nordidactica 2023:1 Jubileum

  Vol 13 Nr 2023:1 Jubileum (2023)

  Jubileum - fokus på ämnesutveckling i samhällsvetenskap, samhällskunskap och historia i Norden

  Nordicatica fyller 12 år och det manifesteras med föreliggande jubileumsnummer! Efter 37 nummer och 218  artiklar summerar vi vår verksamhet med ett fullmatat nummer. I den inledande editorial-texten sammanfattas tidskriftens tema och verksamhet sedan starten 2011.  I  Heidi Eskelund Knudsens & Harry Haues artikel Historieundervisning i Danmark – epokale tendenser, kontinuitet og forandring i lærebøger og læremidler analyseras och diskuteras historieundervisningens utveckling i Danmark framförallt via läromedel av olika slag. Sedan följer kommentarer av Sirkka Ahonen,  Niklas Ammert & Fredrik Alvén som ger ett finskt och svenskt perspektiv på den danska utvecklingen. I artikeln Samfundsfag i Danmark - et overblik behandlar Torben Spanget Christensen  karaktären på samfundsfaget i Danmark under de senaste 100 åren. Politiska beslut, utvärderingar och läromedel utgör underlag för artikeln. Kommentarer från Tom Gullberg, Kjetil Børhaug, Anna Larsson & Kristina Ledman, ger ett nordiskt perspektiv på ämnet.  Slutligen redogör Johan Samuelsson för hur det samhällsvetenskapliga perspektivet fick ett eget gymnasieprogram i artikeln Skolan och samhällsvetenskapen - Framväxt och etablering av en svensk gymnasial samhällsvetarutbildning 1922-1970. Samuelsson tittar framförallt på de debatter och utredningar som lade grunden till det reformerade linjesystemet med ett samhällsvetenskapligt program.  Jan Löfström pekar på likheter och skillnader mellan Sverige och Finland gällande samhällsvetenskap och skola i sin kommentar.  Det är alltså ett jubileumsnummer med representation från hela Norden och flera ämnen; helt i linje med tidskriftens ambition!

• Nordidactica 2022:4

  Vol 12 Nr 2022:4 (2022)

  Nordidactica 04/2022 indeholder syv artikler der bredt afspejler tidsskriftets scope med bidrag fra Norge, Sverige og Finland. Der er både artikler om indhold og metode i enkeltfag og om brede temaer som bæredygtighed, social retfærdighed og et kald til en ny forståelse af medborgerskabsbegrebet.

  I artiklen Agens och existens i ämnesundervisningen – medborgarbildning i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap undersøger forfatterne med udgangspunkt i Hannah Arendt begreber agens og eksistens, perspektiver i en mere udvidet forståelse af skolens medborgerskabsdannende opgave, med fagene religion samfundsfag og psykologi som eksempler.  

  I artiklen Fagspesifikk literacy og posisjonering i grunnskolens religions- og livssynsfag – Et bidrag til en kritisk fagspesifikk literacy diskuterer Lars Unstad, Institutt for lærerutdanning (ILU), NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim, betydningen af kritisk fagspecifik literacy for religions- og livssynfaget i norsk grundskole. 

  I artiklen Komparativ religionsundervisning: Teoretiska förutsättningar och didaktiska implikationer tager Johan Wickström op hvordan sammenligninger kan foretages inden for religionsundervisning, under hensyntagen til de faldgruber der er af både epistemologisk og ideologisk karakter. S

  I artiklen Addressing social justice in classrooms of linguistic, cultural and worldview minorities: teacher perspective undersøger Anuleena Kimanen fra Universitetet i Turku, hvordan finske lærere inddrager social retfærdighed I klasseværelser med elever fra lingvistiske, kulturelle og livssynsminorieter. 

  Magnus Børre Bragdø, stipendiat ved Universitetet i Agder giver i artiklen Education for sustainable development in social studies: a scoping review of results from Scandinavian educational research et review over forskning i uddannelse for bæredygtig udvikling (ESD) i samfundsfagene i Norden. 

  Artiklen Frågedriven undervisning för att organisera normativa kunskapspraktiker i SO-ämnena  præsenterer og diskuterer en fagdidaktisk undervisningsmodel for såkaldt spørgsmålsdrevet undervisning, frågedriven undervisning (FDU). 

  Olle Nolgård, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, aktualiserer i artiklen, De svenska romernas historia i SO-klassrummet: en designstudie på högstadiet, spørgsmålet om, hvordan historieundervisning anvendes som rum for arbejde med vanskelige historiske temaer og samfundsmæssig forsoning. 

• Nordidactica 2022:3

  Vol 12 Nr 2022:3 (2022)

  I dette tredje nummer af Nordidactica 2022 har vi fornøjelsen af både at publicere artikler fra Norge, Sverige, Finland og Danmark – og artikler der repræsenterer alle fag i Nordidacticas scope. Bag udgivelsens ni artikler står i alt 19 forfattere, fra ph.d.studerende til seniorforskere,  der undersøger alt fra fagenes tilgang til vanskelig viden, fagspecifik literacy og krav i prøvebedømmelser til læreres og elevers fagopfattelser, tværfaglighed, læreplanskritik og praktisk-didaktisk nytænkning – blot for at nævne nogle få. Fælles for artiklerne er dels arbejdet med at aktualisere den fagdidaktiske forskning, teoretisk og/eller empirisk funderet. Dels at koble relevant til både de nordiske forskningsfelter og international forskning. Som det fremgår i præsentationen nedenfor, gør flere artikler brug af konceptualiseringer hentet i andre fag/tilgrænsende discipliner, hvilket medfører ikke kun nytænkning og bidrag til de eksisterende fagdidaktiske felter. Artiklerne viser også hvorledes forfatterne aktivt søger at medvirke til fagdidaktikkens udvikling i fagene ved at bringe nye perspektiver i spil. 

   

• Nordidactica 2022:2

  Vol 12 Nr 2022:2 (2022)

  Teaching and learning ethics in the Humanities and Social Science school subjects

  In some of the Nordic countries, there is a school subject where discussions on ethical questions are central in the curriculum. For example, the subject that in Finnish schools since the 1980’s is the alternative to the non-confessional subject Religion is named ‘Secular Ethics’. Obviously, school subjects like ‘kristendomskundskab’ in Denmark, ‘religionskunskap’ in Sweden, and ‘religion og livssynsfag’ in Norway are subjects where ethical questions are as if by definition in the curriculum. The same applies also to the subject Philosophy. However, educational aims connected with development of the students’ moral judgment and processing of ethical issues can be present also in school subjects such as History, Biology, Economics, and Drama.

  For this issue of Nordidactica, contributions were invited that focus on teaching and learning ethics in the school subjects History, Social Studies, Religious Education, Geography and Philosophy, and in cross-disciplinary settings that these subjects are part of. The contributions could be theoretical, empirical, or methodological. The invitation resulted in the following five articles that we are delighted to present.

  Carla Nielsen's article, “Preparatory remarks concerning an 'existence didactics' in ethics education in the subject Christianity (Kristendomskundskab) in the Danish primary and lower secondary school”, deals with the existential perspective of the Christianity curriculum in Denmark. In their article, “Students’ performance in ethics assignments in the Finnish Matriculation Examination 2017–2021”, Mika Perälä and Eero Salmenkivi discuss Finnish students’ knowledge in metaethics and normative ethics. The article “Ethics as intended, actualized and evaluated content in the subject Christianity/Religion in teacher education”, by Hanne Fie Rasmussen, Julie Nørgaard and Pernille Julie Östergaard Nielsen, discusses ethics as incorporated in other subjects in the Danish teacher education programme. In her article Maren Lytje discusses what knowledge content to use in order to support democratic education in History teaching. The paper “Fiction-based ethics education in Swedish compulsory school – reflections on a research project”, by Karin Sporre, Christina Osbeck, Annika Lilja, David Lifmark, Olof Franck and Anna Lyngfelt, takes its starting point in a research project on fiction-based ethics education. 

• Nordidactica 2022:1

  Vol 12 Nr 2022:1 (2022)

  Dette første nummer af Nordidactica 2022 er ikke et temanummer – selvom det kunne se sådan ud. Nummeret indeholder fire artikler – alle religionsfagsdidaktiske – og viser sammen med øvrige artikler på vej gennem den redaktionelle proces, at religionsfagdidaktikken aktuelt rører på sig og løfter mange interessante og fundamentale spørgsmål frem.

  I artiklen Religionsfag som det muliges kunst eller umulige kompromiser? De Skandinaviske religionsfags udviklinger siden 1990érne foretager Karna Kjeldsen (Professionshøjskolen Absalon) en komparativ undersøgelse. Også artiklen Religious Literacy in Non-Confessional Religious Education and Religious Studies in Sweden af Daniel Enstedt (Göteborgs Universitet) foretager læreplansstudier, dog med primært blik på svenske forhold. Linda Jonsson og Niklas Månsson (Mälardalens universitet og Södertörns högskola) tager i artiklen ‘Jag brukar säga att religionskursen är som en liten survival kit’ – religionslärares uppfattningar av religionsämnets innehåll och roll i gymnasieskolan afsæt i den svenske læreplansreform fra 2011. Pierre Wiktorin (Mittuniversitetet) diskuterer i artiklen Essentialism i sekulär religionsundervisning, nogle problematikker der følger af en essentialistisk religionsopfattelse på forskellige  niveauer i uddannelsessystemet. 

• Nordidactica 2021:3

  Vol 11 Nr 2021:3 (2021)

  Dette nummer spænder bredt: fra en diskussion af den nye læreplan for samfundsfag i Norge, Svenske historielæreres syn på kundskab, hvordan kristendom præsenteres i lærebøger i Sverige, religionsbegrebet i historiske styredokumenter for undervisningen, ligeledes i Sverige, samt en kritisk kommentar til den reviderede kursplan for religionskundskab i Sverige.

  Dette nummer indeholder en historiedidaktisk, en samfundsfagsdidaktisk og tre religionsdidaktiske artikler.

   

• Nordidactica 2021:2

  Vol 11 Nr 2021:2 (2021)

  Nordidactica 2021:2 innehåller fyra artikler. Katarina Blennow fra Lunds Universitet diskuterer i Förnuft og känsla: Om emotioners roll i kundskapsprocessen i samhällskunskap, hvilken rolle følelser bør spille i samfundsfagsundervisning. I Kanon eller inte kanon? diskuterer Joakim Öberg og Pontus Bäckström (Jönköping Universitet) resultaterne af en kvantitativ undersøgelse blandt samfundsfagslærere i klassetrin 7-9 i den svenske skole. I Samhälle og individ – en undersökning i samhällskunskapsdidaktik om elevers förståelse av nyhetshändelser præsenterer Roger Olsson fra Karlstad Universitet resultater af et kvalitativt studie af, hvordan elever forstår nyhedsbegivenheder. Julie Marie Isager fra Syddansk Universitet undersøger i artiklen “Mundtlig eksamen er en kunst” – danske gymnasieelever til mundtlig eksamen i fagene historie og engelsk gymnasieelevers opfattelser af den gode eksamenspræstation i historie og engelsk, samt hvordan de navigerer for at levere den. 

• Nordidactica 2021:1

  Vol 11 Nr 2021:1 (2021)

  Dette første nummer af Nordidactica 2021 indeholder syv artikler – fem videnskabelige artikler, en debatartikel og en faglig meningsudveksling. Nummeret er det første der udgives efter, at redaktionen er skiftet fra norsk til dansk ansvar, placeret ved Afdelingen for Anvendt forskning i Pædagogik og Samfund samt Læreruddannelse, UCL Erhvervsakademi og Professionshøjskole i Odense, Danmark.

   

• Nordidactica 2020:4

  Vol 10 Nr 2020:4 (2020)

  Nordidactica 2020:4 innehåller sex artiklar, flera med specifikt ämnesdidaktiskt fokus men också några med en mer generell samhällsvetenskapsdidaktisk inriktning. Vi välkomnar särskilt två geografididaktiska artiklar, detta eftersom ämnet inte varit så vanligt förekommande i Nordidactica.

  I detta nummer introduceras också debatt som ett tema i tidskriften, två texter adresserar en tidigare publicerad artikel av Lindström.

• Nordidactica 2020:3

  Vol 10 Nr 2020:3 (2020)

  I Nordidactica nr. 3 2020 publiserer me seks vitskaplege artiklar skrivne av 11 forfattarar frå universitet og høgskular i Noreg, Sverige, Finland og Danmark. Mot slutten av den tiande årgangen av Nordidactica, er det gledeleg å sjå at Nordidactica er godt etablert som samnordisk arena for våre felt innanfor ulike delar av humaniora- og samfunnsfag-didaktikken. Centrum för de Samhällsvetenskapliga ämnenas Didaktik (CSD) ved Karlstads universitet fortener ros å skapa denne samnordiske visjonen, og for å ha gjort den til røyndom (realitet) i samarbeid med eit samnordisk redaksjonsråd og vekslande vitskaplege redaktørar frå ulike nordiske land. Nordidactica vil markera jubileet i løpet av 2021.

   

• Nordidactica 2020:2

  Vol 10 Nr 2020:2 (2020)

  Redaksjonen er glade for å publisera nummer 2 2020 med sju fagfellevurderte artiklar i ei tid med mange koronautløyste meirutfordringar for universiteta, høgskulane og skulane. Likevel er stofftilgangen betre enn nokon gong tidlegare sidan Nordidactica fyrst kom ut i 2011. Det er gledeleg, men samstundes arbeidskrevjande for redaksjonen.

  Nummer 2 vart kunngjort som temanummer om dei doble oppdraga til forskings-, lærar-utdannings- og skulefaga innanfor publiseringsfeltet vårt, ogso med særskilt oppmoding til kritiske analysar av etablerte «sanningar» på fagfelta våre. To av dei sju bidraga er innanfor temanummerutlysinga. Desse to vert difor presentert fyrst i denne editorialen. Det reduserer sjølvsagt ikkje verdien av dei fem andre arbeida.

   

• Nordidactica 2020:1

  Vol 10 Nr 2020:1 (2020)

  Dette nummeret inneheld åtte vitskaplege artiklar skrivne av 14 forskarar på åtte ulike universitet og høgskular i Sverige, Noreg og Finland. Den faglege breidda er stor, og denne gongen ligg det kvantitative faglege tyngdepunktet innanfor samfunnskunnskapen. I nummeret finst både tydeleg teoridrivne arbeid i skjeringspunkta mellom vitskapsteori og fagdidaktikk og arbeid som fyrst og fremst har utgangs- og utsiktspunkt i dei konkrete undervisnings- og læringsaktivitetane. Det er ei breidde som eit vitskapleg tidsskrift på våre felt bør dyrka.

• Nordidactica 2019:4

  Vol 9 Nr 2019:4 (2019)

  Det fjerde nummeret av Nordidactica 2019 er et temanummer med fokus på kjerneelementer og Store Ideer. Det inneholder seks bidrag: fire vitenskapelige artikler og to faglig-personlige kommentarartikler («position papers»). Bare én av artiklene er skrevet på norsk: At de øvrige tekstene er skrevet på engelsk henger sammen med at de er basert på bidrag som ble presentert under NCRE (Nordic Conference of Religious Education) 2019 der temaet var «Core elements and big ideas for religious education», arrangert ved NTNU 10.-14. juni 2019. De vitenskapelige artiklene har til sammen seks forfattere; fire kvinner og to menn med tilhørighet til institusjoner i Danmark, England og Norge. De to faglig-personlige kommentarartiklene er skrevet av en kvinne og en mann, begge med tilhørighet i England.

   

• Nordidactica 2019:3

  Vol 9 Nr 2019:3 (2019)

  Detta temanummer fokuserar på komparativ ämnesdidaktik. Inom Nordidacticas intresseområde – ämnesdidaktiska studier inom geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap och statsvetenskap i Norden – är forskningen i mycket hög grad inramad av de enskilda ämnena. Studier som uttryckligen berör två eller flera ämnen är sällsynta. I syfte att uppmuntra ämneskomparation och samla pågående forskning tog Nordidacticas redaktionsråd initiativ till ett symposium vid NOFA-konferensen 2019. Ett call för manus med ämneskomparativt perspektiv utlystes också via Nordidacticas hemsida. Det är resultatet av detta call som utgör det aktuella numret. Efter sedvanlig peer-review-process publiceras här nu åtta artiklar som på olika sätt har komparation i centrum.

  Utgångspunkten var att uppmuntra ämnesjämförande studier, och alla bidragen i numret är i någon mening ämneskomparativa, utifrån varierande utgångspunkter. Fyra av bidragen rör svenska förhållanden. Här finns också två danska och ett finländskt bidrag, samt ett som rör hela Norden. Samtliga artiklar berör något eller några av ämnena religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi samt i ett fall även bildämnet. Författarna kommer från Sverige, Norge, Danmark och Finland och innefattar såväl doktorander som juniora och seniora forskare.

   

• Vol 9 Nr 2019:2 (2019)

  Det andre nummeret av Nordidactica 2019 inneheld ni fagfellevurderte artiklar og ein konferanseomtale. Artiklane har til saman 13 forfattarar, av desse er åtte kvinner og fem menn. Forfattarane har institusjonstilhøyre i Nederland, Finland, Sverige og Noreg.

  
  To av artiklane tek opp tematikkar som på ulike vis handlar om samefolka i norden. Denne leiarartikkelen har fått den delte engelsk-nordsamiske overskrifta Editorial/Oaivečálus. Leiarartikkelen er elles skrive på nynorsk, og denne gongen er fire av artiklane skrivne på engelsk, tre er skrivne på svensk og to er skrivne på majoritetsspråket i Noreg – bokmål. Til saman får dette fram nokon viktige sider av det kulturelle mangfaldet i Norden og av utfordringane knytte til språklege domenetap i akademia. Me oppmoder framleis sterkt dei som kan å skriva på svensk, dansk, bokmål eller nynorsk - til å publisera på desse språka. Nordidactica gir prioritet til publisering på desse språka, men gjev opning for publisering på engelsk. Det siste skal fyrst og fremst vera eit tilbod til dei som ikkje har gode brukarkunnskapar i svensk-, dansk- eller norsk språk.