Arkiv

• Nordidactica 2024:1

  Vol 14 Nr. 2024:1 (2024)

  Welcome to the newest issue of Nordidactica, in which we launch the first quarter of 2024 with the Nordidactica mission firmly in sight: to provide a platform for scientific discussion within geography, history, social studies and religious education. It is especially illuminating to see how these four subjects share similar perspectives and theoretical approaches, yet also differ from each other in enlightening respects. We invite our readers to find inspiration from this platform, where research on these four subjects is published side by side. Which theories, findings or questions could we usefully apply across subjects?

  In the current issue, Pia Mikander, Harriet Zilliacus, Lili-Ann Wolff and Arto Kallioniemi analyse the discourses on non-human animals in worldview education (religious education and its secular counterpart) textbooks. Their results show that non-human animals are constructed as ‘others’ and caring for them is often based on utility. 

  Cathrine Sjölund Åhsberg explores middle school students’ views on historical significance. Based on focus group interviews prompted by a picture selection task, Sjölund Åhsberg suggests adding ethical and affective dimensions to previous frameworks of historical significance. Historical significance is very close to historical consciousness. In Jimmy Engren’s contribution, historical consciousness refers to diverse ways of interpreting history and seeing its significance for the present. He uses letters written by young people to Ilona Enqvist, a former concentration camp prisoner who in the 1990s visited Swedish schools as a living witness of the Holocaust. Encounters with real people with experiences relevant to educational goals are also under focus in Gunnfrid Ljones Øierud’s and Richard Aas’s article on teacher and faith representative perspectives on excursions to religious communities in the context of religious education. 

  The affective dimension of history and religion addressed above relates to attitudes. Kjetil Børhaug and Mona Langø examined social studies teachers’ self-reported assessment of knowledge, skills and attitudes, but found that attitudes or values were hardly ever mentioned. They designed an extensive categorization of knowledge, skills and attitudes in social studies education, and even identified new skills mentioned by teachers, especially reflective skills. The practices of teachers are approached by Ådne Meling from the perspective of social studies teacher education. Based on interviews with social studies student teachers, Meling questions the dichotomy between theory and practice. The student teachers expressed a need for an instrumentalist theory to point out the relevance of content knowledge and to help them design lessons on social studies topics. 

  Finally, the research group of Malin Tväråna, Ann-Sofie Jägerskog, Mattias Björklund, Sara Carlberg, Patrik Gottfridsson, Therese Juthberg, Robert Kenndal, Bodil Kåks, Marie Losciale, Per Sahlström and Max Strandberg analysed students’ discussions on visual models of society. They conclude that the key stages to proper understanding of a model are seeing it as a whole rather than as many parts, viewing the relations between the units of the model as reciprocal.

  We hope you enjoy the current issue and find support and new ideas for your own research!

   

   

   

• Nordidactica 2023:4

  Vol 13 Nr. 2023:4 (2023)

  This issue presents seven fresh studies on the didactics of social science subjects.

  In the first article Jonas Henau Teglbjærg focuses on classroom discussions in Danish social science lessons.

  The second article by Tanja Kohvakka seeks to examine how history textbooks have portrayed minorities in Finland and the nation’s colonial past.

  The third article by Sebastian Tjelle Jarmer focuses on the themes of democracy and citizenship education.

  In the fourth article Simon Simchai Hansen and Knut Aukland report a design-based intervention in moral education that aimed to enhance 11-13 year old Norwegian students’ ethical competence.

  The fifth article focuses on a similar theme, ethics, although with a completely different approach. In the article, Jon Magne Vestøl reports a review study of articles from the Journal of Moral Education.

  The sixth article by Christina Ruth and Tomas Hanell offers insight on matriculation examinations in Finland in Geography.

  The seventh article by Katarina Kärnebro concludes the issue. She presents results from a discourse analysis of teachers’ talk about their teaching in relation to children’s existential questions.

  We would like to express our gratitude here especially to the authors and reviewers who have been key in keeping the journal alive, interesting and of excellent quality in 2023.

   

  Martin Ubani & Anuleena Kimanen

• Nordidactica 2023:3

  Vol 13 Nr. 2023:3 (2023)

  This is the third issue of Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education - in 2023 (vol 13), and our first issue as its Editors.

  The present volume consists of seven articles and one debate article. The first two articles of the issue spring from recent curriculum reforms. In the first article, Nina Mård focuses on primary school teachers’ perceptions of their subject in basic education grades 4-6 in Finland. In the second article Thomas Widholm also focuses on teachers. The article stems from changes in the Swedish curriculum in 2011, where the topic ’questions about creation and evolution’ was included as an example but not as a mandatory topic in religious education.

  The next four articles provide insights into subject education in the intersection of democracy education, critical thinking and civic education. In the third article Harald Borgebund and Kjetil Børhaug from Norway combine democracy education with experiential learning. The fourth article by Klas Andersson and Kristoffer Larsson focuses on critical thinking social studies subjects in Sweden. The fifth article by Henri Satokangas and Pia Mikander focuses on the ways in which the reader is positioned in the role of an active citizen in social studies textbooks in Finnish basic education. In the sixth article Evy Jøsok and Anders Granås Kjøstvedt focus on political self-efficacy and controversial issues in social studies education in the Norwegian context.

  In the seventh article Anders Åkerlund presents a pilot study of student-supervisor interaction and the articulation of practical or silent knowledge in history education in Sweden. This issue ends with Harald Endre Tafjords debate article which discusses the prospects of using historical novels in history teaching in Norwegian upper secondary schools.

  As the final words of this editorial, we would like to express our gratitude to the previous editors of the past two years, Heidi Eskelund Knudsen and Anders Stig Christensen: Tusind Tak!

  Martin Ubani & Anuleena Kimanen

• Nordidactica 2023:2

  Vol 13 Nr. 2023:2 (2023)

  Temanummer Kritisk tenkning i de nordiske samfunnsfagene

  I nylig reviderte læreplaner i flere nordiske land løftes kritisk tenkning fram som en sentral del av opplæringen i enda større grad enn tidligere. Vektleggingen av kritisk tenkning kan ses i sammenheng med en mer kompleks medievirkelighet, overfloden av informasjon, rask teknologisk endring og samfunnsutfordringer når det gjelder demokrati og bærekraftig utvikling. I lys av dette inviterte Nordidactica i januar 2022 til et temanummer om hva kritisk tenkning i de nordiske samfunnsfagene kan innebære. Det foreliggende temanummeret presenterer seks artikler med bidrag fra Norge og Sverige. Artiklene bygger på empirisk materiale fra mellomtrinn, ungdomstrinn, videregående skole og lærerutdanning, samt eksisterende forskningslitteratur. Et gjennomgangstema for flere av artiklene er kritisk tenkning som perspektivtaking, og dette utforskes i tilknytning til temaer innen samfunnskunnskap, historie, geografi og bærekraft.

  I den første artikkelen Sambandet mellan kunskap och kritiskt tänkande - en empirisk studie av elevers svar på samhällskunskapsfrågor undersøker Kristoffer Larsson og Klas Andersson hvilken betydning fagkunnskap har for kritisk tenkning operasjonalisert som evnen til å skifte perspektiv når det gjelder aktuelle samfunnsspørsmål. På den måten går de inn i en diskusjon som har pågått lenge om hvordan kritisk tenkning kan forstås og undervises i skolen.

  I den andre artikkelen Kampen om samfunnsfaget – eit forskingsoversyn med vekt på lærarane si rolle drøfter Kjetil Børhaug og Kim Helsvig hvem som påvirker utformingen av samfunnsfaget i Norge på ulike nivåer. De argumenterer for at kritisk tenkning om slike påvirkningsprosesser bør være en sentral del av samfunnsfagdidaktikken, men viser samtidig at den foreliggende litteraturen har vært lite opptatt av dette.

  I den tredje artikkelen Kritisk tenkning og Minecraft i lærerutdanningen: en studie av samfunnsfagundervisning om det industrielle gjennombruddet i Norge diskuterer Siv Eie, Renate Andersen, Louise Mifsud, Anders I. Mørch og Mikkel Bertram Rustad hvordan dataspillet Minecraft kan brukes som læringsressurs for å utvikle historisk empati og kritisk tenkning i samfunnsfagundervisning.

  I den fjerde artikkelen Sambandsvävar för att utveckla elevers systemgeografiska kunnande belyser Lotta Dessen Jankell systemtenkning som et aspekt av kritisk tenkning i geografifaget og hvilke forhold i undervisningen som kan tilrettelegge for dette.

  I den femte artikkelen Kritisk tenkning i bærekraftundervisning: en kvalitativ analyse av ungdoms perspektiver på klimatiltak undersøker Julie Ane Ødegaard Borge og Mona Langø hvilke perspektiver på bærekraft ungdomsskoleelever anvender når de vurderer og rangerer klimatiltak i kommunen der de bor.

  I den sjette artikkelen (Tapte) muligheter for kritisk tenkning: post- og dekoloniale perspektiver i samfunnsfag viser Kristin Gregers Eriksen og Mari Kristine Jore hvordan erkjennelse av ‘kolonialitet’ kan utvide rommet for kritisk tenkning i samfunnsfag.

• Nordidactica 2023:1 Jubileum

  Vol 13 Nr. 2023:1 Jubileum (2023)

  Jubileum - fokus på ämnesutveckling i samhällsvetenskap, samhällskunskap och historia i Norden

  Nordicatica fyller 12 år och det manifesteras med föreliggande jubileumsnummer! Efter 37 nummer och 218  artiklar summerar vi vår verksamhet med ett fullmatat nummer. I den inledande editorial-texten sammanfattas tidskriftens tema och verksamhet sedan starten 2011.  I  Heidi Eskelund Knudsens & Harry Haues artikel Historieundervisning i Danmark – epokale tendenser, kontinuitet og forandring i lærebøger og læremidler analyseras och diskuteras historieundervisningens utveckling i Danmark framförallt via läromedel av olika slag. Sedan följer kommentarer av Sirkka Ahonen,  Niklas Ammert & Fredrik Alvén som ger ett finskt och svenskt perspektiv på den danska utvecklingen. I artikeln Samfundsfag i Danmark - et overblik behandlar Torben Spanget Christensen  karaktären på samfundsfaget i Danmark under de senaste 100 åren. Politiska beslut, utvärderingar och läromedel utgör underlag för artikeln. Kommentarer från Tom Gullberg, Kjetil Børhaug, Anna Larsson & Kristina Ledman, ger ett nordiskt perspektiv på ämnet.  Slutligen redogör Johan Samuelsson för hur det samhällsvetenskapliga perspektivet fick ett eget gymnasieprogram i artikeln Skolan och samhällsvetenskapen - Framväxt och etablering av en svensk gymnasial samhällsvetarutbildning 1922-1970. Samuelsson tittar framförallt på de debatter och utredningar som lade grunden till det reformerade linjesystemet med ett samhällsvetenskapligt program.  Jan Löfström pekar på likheter och skillnader mellan Sverige och Finland gällande samhällsvetenskap och skola i sin kommentar.  Det är alltså ett jubileumsnummer med representation från hela Norden och flera ämnen; helt i linje med tidskriftens ambition!

• Nordidactica 2022:4

  Vol 12 Nr. 2022:4 (2022)

  Nordidactica sætter rammerne for nordisk fagdidaktisk forskningsdialog inden for og på tværs af disciplinære og faglige skel. Antallet af artikler har i indeværende redaktionelle periode været gradvist opadgående, og arbejdet med artiklerne har budt på mange interessante korrespondancer med både forfattere og granskere, herunder ikke mindst givet os som redaktører indblik i, hvordan arbejdsprocesser for viden- og artikelproduktion tager sig meget forskelligt ud i fagene. Vi overlader fra årsskiftet redaktionsarbejdet til to finske kolleger, Martin Ubani fra University of Eastern Finland og Anuleena Kimanen fra Universitetet i Turku og ønsker både dem held og lykke med arbejdet og takker samtidig forfattere og granskere der har bidraget til tidsskriftet i perioden 2021-22 for rigtig godt samarbejde.

  Nordidactica 04/2022 indeholder syv artikler der bredt afspejler tidsskriftets scope med bidrag fra Norge, Sverige og Finland. Der er både artikler om indhold og metode i enkeltfag og om brede temaer som bæredygtighed, social retfærdighed og et kald til en ny forståelse af medborgerskabsbegrebet.

  I artiklen Agens och existens i ämnesundervisningen – medborgarbildning i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap undersøger forfatterne med udgangspunkt i Hannah Arendt begreber agens og eksistens, perspektiver i en mere udvidet forståelse af skolens medborgerskabsdannende opgave, med fagene religion samfundsfag og psykologi som eksempler. Forfatterne Ann-Sofie Jägerskog, Stockholms Universitet, Thérèse Halvarson Britton, Stockholms Universitet og Globala gymnasiet & Maria Olson, Stockholms Universitet, tager en original position ved at kombinere en undersøgelse af de tre fag, religionskundskab, psykologi og samfundsfag, med en diskussion af en opfattelse af medborgerskab, der ikke bare indeholder agens- men også eksistensdimensioner. 

  I artiklen Fagspesifikk literacy og posisjonering i grunnskolens religions- og livssynsfag – Et bidrag til en kritisk fagspesifikk literacy diskuterer Lars Unstad, Institutt for lærerutdanning (ILU), NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim, betydningen af kritisk fagspecifik literacy for religions- og livssynfaget i norsk grundskole. Diskussionen grundes i en historisk gennemgang af religionsfagets udvikling og viser samlet, hvordan kendskab til perspektivisk mangfoldighed i et multireligiøst og ikke-konfessionelt religionsfag kan bidrage til at udvikle kritisk fagspecifik literacy – og dermed styrke det kritiske aspekt ved religious literacy. 

  I artiklen Komparativ religionsundervisning: Teoretiska förutsättningar och didaktiska implikationer tager Johan Wickström fra Uppsala Universitet en konkret didaktisk problemstilling op: Hvordan sammenligninger kan foretages inden for religionsundervisning, under hensyntagen til de faldgruber der er af både epistemologisk og ideologisk karakter. Sammenligninger mellem religioner er, som artiklen viser, en næsten naturaliseret arbejdsform i religionsundervisningen, og det kan føre til forsimplede og reduktionistiske forståelser af religion som fænomen. 

  I artiklen Addressing social justice in classrooms of linguistic, cultural and worldview minorities: teacher perspective undersøger Anuleena Kimanen fra Universitetet i Turku, hvordan finske lærere inddrager social retfærdighed I klasseværelser med elever fra lingvistiske, kulturelle og livssynsminorieter. Artiklen bygger på en surveyundersøgelse af 76 lærere, der underviser i minoritetsreligion, sekulær etik eller finsk som andetsprog. I artiklen fremhæver forfatteren at lærerne opfatter social retfærdighed som en vigtig opgave for skolen og at lærerne på forskellige måder inddrager både enkle og mere komplicerede problemstillinger omkring social retfærdighed. 

  Magnus Børre Bragdø, stipendiat ved Universitetet i Agder giver i artiklen Education for sustainable development in social studies: a scoping review of results from Scandinavian educational research et review over forskning i uddannelse for bæredygtig udvikling (ESD) i samfundsfagene i Norden. I reviewet indgår 25 studier, og artiklen viser, at der er en del studier som er dokumentstudier med udgangspunkt i læremidler eller læreplaner. Feltet er spredt og samtidig under udvikling bl.a. fordi bæredygtighed i Norge er indført som et tværgående tema de nationale læreplaner. 

  Artiklen Frågedriven undervisning för att organisera normativa kunskapspraktiker i SO-ämnena er skrevet af en gruppe forfattere med baggrund i både forskning og undervisning fra hhv. Karlstad Universitet og Globala Gymnasiet i Stockholm; Ulrik Holmberg, Patrik Johansson, Thérèse H. Britton, Maria Johansson – alle Karlstads universitet och Globala gymnasiet, Stockholm – samt Kenneth Nordgren Karlstads universitet. Artiklen præsenterer og diskuterer en fagdidaktisk undervisningsmodel for såkaldt spørgsmålsdrevet undervisning, frågedriven undervisning (FDU). 

  Olle Nolgård, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, aktualiserer i artiklen, De svenska romernas historia i SO-klassrummet: en designstudie på högstadiet, spørgsmålet om, hvordan historieundervisning anvendes som rum for arbejde med vanskelige historiske temaer og samfundsmæssig forsoning. Med afsæt i svensk romahistorie som tematisk omdrejningspunkt, undersøger Nolgård gennem en designbaserede undersøgelse hvordan svenske 9.klasseelever meningstilskriver svensk romanihistorie i SO-undervisning. 

• Nordidactica 2022:3

  Vol 12 Nr. 2022:3 (2022)

  I dette tredje nummer af Nordidactica 2022 har vi fornøjelsen af både at publicere artikler fra Norge, Sverige, Finland og Danmark – og artikler der repræsenterer alle fag i Nordidacticas scope. Bag udgivelsens ni artikler står i alt 19 forfattere, fra ph.d.studerende til seniorforskere,  der undersøger alt fra fagenes tilgang til vanskelig viden, fagspecifik literacy og krav i prøvebedømmelser til læreres og elevers fagopfattelser, tværfaglighed, læreplanskritik og praktisk-didaktisk nytænkning – blot for at nævne nogle få. Fælles for artiklerne er dels arbejdet med at aktualisere den fagdidaktiske forskning, teoretisk og/eller empirisk funderet. Dels at koble relevant til både de nordiske forskningsfelter og international forskning. Som det fremgår i præsentationen nedenfor, gør flere artikler brug af konceptualiseringer hentet i andre fag/tilgrænsende discipliner, hvilket medfører ikke kun nytænkning og bidrag til de eksisterende fagdidaktiske felter. Artiklerne viser også hvorledes forfatterne aktivt søger at medvirke til fagdidaktikkens udvikling i fagene ved at bringe nye perspektiver i spil. 

   

• Nordidactica 2022:2

  Vol 12 Nr. 2022:2 (2022)

  Teaching and learning ethics in the Humanities and Social Science school subjects

  In some of the Nordic countries, there is a school subject where discussions on ethical questions are central in the curriculum. For example, the subject that in Finnish schools since the 1980’s is the alternative to the non-confessional subject Religion is named ‘Secular Ethics’. Obviously, school subjects like ‘kristendomskundskab’ in Denmark, ‘religionskunskap’ in Sweden, and ‘religion og livssynsfag’ in Norway are subjects where ethical questions are as if by definition in the curriculum. The same applies also to the subject Philosophy. However, educational aims connected with development of the students’ moral judgment and processing of ethical issues can be present also in school subjects such as History, Biology, Economics, and Drama.

  For this issue of Nordidactica, contributions were invited that focus on teaching and learning ethics in the school subjects History, Social Studies, Religious Education, Geography and Philosophy, and in cross-disciplinary settings that these subjects are part of. The contributions could be theoretical, empirical, or methodological. The invitation resulted in the following five articles that we are delighted to present.

  Carla Nielsen's article, “Preparatory remarks concerning an 'existence didactics' in ethics education in the subject Christianity (Kristendomskundskab) in the Danish primary and lower secondary school”, deals with the existential perspective of the Christianity curriculum in Denmark. In their article, “Students’ performance in ethics assignments in the Finnish Matriculation Examination 2017–2021”, Mika Perälä and Eero Salmenkivi discuss Finnish students’ knowledge in metaethics and normative ethics. The article “Ethics as intended, actualized and evaluated content in the subject Christianity/Religion in teacher education”, by Hanne Fie Rasmussen, Julie Nørgaard and Pernille Julie Östergaard Nielsen, discusses ethics as incorporated in other subjects in the Danish teacher education programme. In her article Maren Lytje discusses what knowledge content to use in order to support democratic education in History teaching. The paper “Fiction-based ethics education in Swedish compulsory school – reflections on a research project”, by Karin Sporre, Christina Osbeck, Annika Lilja, David Lifmark, Olof Franck and Anna Lyngfelt, takes its starting point in a research project on fiction-based ethics education. 

• Nordidactica 2022:1

  Vol 12 Nr. 2022:1 (2022)

  Dette første nummer af Nordidactica 2022 er ikke et temanummer – selvom det kunne se sådan ud. Nummeret indeholder fire artikler – alle religionsfagsdidaktiske – og viser sammen med øvrige artikler på vej gennem den redaktionelle proces, at religionsfagdidaktikken aktuelt rører på sig og løfter mange interessante og fundamentale spørgsmål frem.

  I artiklen Religionsfag som det muliges kunst eller umulige kompromiser? De Skandinaviske religionsfags udviklinger siden 1990érne foretager Karna Kjeldsen (Professionshøjskolen Absalon) en komparativ undersøgelse. Også artiklen Religious Literacy in Non-Confessional Religious Education and Religious Studies in Sweden af Daniel Enstedt (Göteborgs Universitet) foretager læreplansstudier, dog med primært blik på svenske forhold. Linda Jonsson og Niklas Månsson (Mälardalens universitet og Södertörns högskola) tager i artiklen ‘Jag brukar säga att religionskursen är som en liten survival kit’ – religionslärares uppfattningar av religionsämnets innehåll och roll i gymnasieskolan afsæt i den svenske læreplansreform fra 2011. Pierre Wiktorin (Mittuniversitetet) diskuterer i artiklen Essentialism i sekulär religionsundervisning, nogle problematikker der følger af en essentialistisk religionsopfattelse på forskellige  niveauer i uddannelsessystemet. 

• Nordidactica 2021:3

  Vol 11 Nr. 2021:3 (2021)

  Dette nummer spænder bredt: fra en diskussion af den nye læreplan for samfundsfag i Norge, Svenske historielæreres syn på kundskab, hvordan kristendom præsenteres i lærebøger i Sverige, religionsbegrebet i historiske styredokumenter for undervisningen, ligeledes i Sverige, samt en kritisk kommentar til den reviderede kursplan for religionskundskab i Sverige.

  Dette nummer indeholder en historiedidaktisk, en samfundsfagsdidaktisk og tre religionsdidaktiske artikler.

   

• Nordidactica 2021:2

  Vol 11 Nr. 2021:2 (2021)

  Nordidactica 2021:2 innehåller fyra artikler. Katarina Blennow fra Lunds Universitet diskuterer i Förnuft og känsla: Om emotioners roll i kundskapsprocessen i samhällskunskap, hvilken rolle følelser bør spille i samfundsfagsundervisning. I Kanon eller inte kanon? diskuterer Joakim Öberg og Pontus Bäckström (Jönköping Universitet) resultaterne af en kvantitativ undersøgelse blandt samfundsfagslærere i klassetrin 7-9 i den svenske skole. I Samhälle og individ – en undersökning i samhällskunskapsdidaktik om elevers förståelse av nyhetshändelser præsenterer Roger Olsson fra Karlstad Universitet resultater af et kvalitativt studie af, hvordan elever forstår nyhedsbegivenheder. Julie Marie Isager fra Syddansk Universitet undersøger i artiklen “Mundtlig eksamen er en kunst” – danske gymnasieelever til mundtlig eksamen i fagene historie og engelsk gymnasieelevers opfattelser af den gode eksamenspræstation i historie og engelsk, samt hvordan de navigerer for at levere den. 

• Nordidactica 2021:1

  Vol 11 Nr. 2021:1 (2021)

  Dette første nummer af Nordidactica 2021 indeholder syv artikler – fem videnskabelige artikler, en debatartikel og en faglig meningsudveksling. Nummeret er det første der udgives efter, at redaktionen er skiftet fra norsk til dansk ansvar, placeret ved Afdelingen for Anvendt forskning i Pædagogik og Samfund samt Læreruddannelse, UCL Erhvervsakademi og Professionshøjskole i Odense, Danmark.

   

• Nordidactica 2020:4

  Vol 10 Nr. 2020:4 (2020)

  Nordidactica 2020:4 innehåller sex artiklar, flera med specifikt ämnesdidaktiskt fokus men också några med en mer generell samhällsvetenskapsdidaktisk inriktning. Vi välkomnar särskilt två geografididaktiska artiklar, detta eftersom ämnet inte varit så vanligt förekommande i Nordidactica.

  I detta nummer introduceras också debatt som ett tema i tidskriften, två texter adresserar en tidigare publicerad artikel av Lindström.

• Nordidactica 2020:3

  Vol 10 Nr. 2020:3 (2020)

  I Nordidactica nr. 3 2020 publiserer me seks vitskaplege artiklar skrivne av 11 forfattarar frå universitet og høgskular i Noreg, Sverige, Finland og Danmark. Mot slutten av den tiande årgangen av Nordidactica, er det gledeleg å sjå at Nordidactica er godt etablert som samnordisk arena for våre felt innanfor ulike delar av humaniora- og samfunnsfag-didaktikken. Centrum för de Samhällsvetenskapliga ämnenas Didaktik (CSD) ved Karlstads universitet fortener ros å skapa denne samnordiske visjonen, og for å ha gjort den til røyndom (realitet) i samarbeid med eit samnordisk redaksjonsråd og vekslande vitskaplege redaktørar frå ulike nordiske land. Nordidactica vil markera jubileet i løpet av 2021.

   

• Nordidactica 2020:2

  Vol 10 Nr. 2020:2 (2020)

  Redaksjonen er glade for å publisera nummer 2 2020 med sju fagfellevurderte artiklar i ei tid med mange koronautløyste meirutfordringar for universiteta, høgskulane og skulane. Likevel er stofftilgangen betre enn nokon gong tidlegare sidan Nordidactica fyrst kom ut i 2011. Det er gledeleg, men samstundes arbeidskrevjande for redaksjonen.

  Nummer 2 vart kunngjort som temanummer om dei doble oppdraga til forskings-, lærar-utdannings- og skulefaga innanfor publiseringsfeltet vårt, ogso med særskilt oppmoding til kritiske analysar av etablerte «sanningar» på fagfelta våre. To av dei sju bidraga er innanfor temanummerutlysinga. Desse to vert difor presentert fyrst i denne editorialen. Det reduserer sjølvsagt ikkje verdien av dei fem andre arbeida.

   

• Nordidactica 2020:1

  Vol 10 Nr. 2020:1 (2020)

  Dette nummeret inneheld åtte vitskaplege artiklar skrivne av 14 forskarar på åtte ulike universitet og høgskular i Sverige, Noreg og Finland. Den faglege breidda er stor, og denne gongen ligg det kvantitative faglege tyngdepunktet innanfor samfunnskunnskapen. I nummeret finst både tydeleg teoridrivne arbeid i skjeringspunkta mellom vitskapsteori og fagdidaktikk og arbeid som fyrst og fremst har utgangs- og utsiktspunkt i dei konkrete undervisnings- og læringsaktivitetane. Det er ei breidde som eit vitskapleg tidsskrift på våre felt bør dyrka.
  Teoridrivne tilnærmingar bør diskuterast, vidareutviklast kritisk og modellane dei utviklar for undervisninga og læringa i og av fag bør sjølvsagt utprøvast. Teoridrivne tilnærmingar kan på sitt beste, særleg dersom dei samla utgjer eit kritisk mangfald, vera med på å sikra både forskingsfelta og praksisfelta mot å verta det dansken Steen Wackerhausen omtalar som ”skjeve erfaringsrom” og ”handlingsbåren ukunnskap” (Wackerhausen 2015). Eksempelfiguren hans -”den intuitive lærer”, har ganske sikkert ein parallell som kunne vore kalla den intuitive forskaren.
  Me vonar at lesarane finn både nye innsikter, teoretisk, empirisk og metodisk inspirasjon til eigne arbeid og eiga undervisning, inspirasjon til fagleg ordskifte, og dessutan idear til Nordidactica-publiseringar som eignar seg for pensumlistene på universiteta og høgskulane.

  Alexandre Dessingué ved Universitetet i Stavanger har skrive Developing Critical Historical Consciousness:Re-thinking the Dynamics between History and Memory in History Education. Forfattaren tek utgangspunkt i at relevansen til skjeringspunkta mellom historiedidaktisk teori, historiefagets vitskapsteori og minneteorien har vorte lyfta gjennom aukande fokus på historisk tenkjing og historiemedvit. Dessingué peikar på at historiemedvit har vorte eit sokalla kjerneelement for historiefaget (i Noreg) i læreplanen som skal gjelda frå 2020.

  Mikael Berg og Anders Persson, båe ved Högskolan Dalarna, har skrive artikkelen Graderande granskning och förklarade glapp: Svensk historie- och samhällskunskaps-didaktisk forskning om lärares bedömningspraktik 2009–2019. Arbeidet er ein tekstanalytisk studie av åtte lisensiatavhandlingar, fire doktorgradsavhandlingar og ein reviewartikkel frå dei siste ti åra, fordelt nokso likt  mellom ”historiefeltet” og ”samfunnskunnskapsfeltet”.

  Kjetil Børhaug og Mona Langø ved Universitetet i Bergen har skrive artikkelen Engasjementsfaget – Er samfunnskunnskap engasjerende for elevene? Dette er ein studie av elevengasjement slik det er uttrykt, forklårt og forstått i intervju av ei lita gruppe elever som tek det valfrie fordjupingsfaget Sosiologi og sosialantropologi i norsk vidaregåande skule. Det overordna spørsmålet dei søkjer å finna svar på, er i kva grad elevane vert engasjerte til å delta i undervisninga - og i kva grad dei vert engasjerte emosjonelt, kognitivt eller politisk av og i dette samfunnskunnskapsfaget.

  Nora E. Hesby Mathé og Eyvind Elstad frå Universitetet i Oslo har skrive artikkelen Exploring students’ effort in social studies. Arbeidet handlar om elevinnsats i det obligatoriske samfunnsfaget i den norske vidaregåande skulen. Samfunnsfag er eit obligatorisk fag både for elevar på studieførebuande utdanningsprogram og på yrkesfaglege studieprogram, etter same læreplan. Metoden i arbeidet er kvantitativ, og ei omfattande spyrjeundersøking med 111 postar er nytta.

  Nina Mård ved Åbo Akademi har skrive Samhällslära i ämnesintegrerad undervisning – En fallstudie av finländska klasslärares praktik. Samfunnslære (Samhällslära) vart innført som obligatorisk fag frå 4. til og med 6. klasse i Finland i 2014, og innslag av fleirfaglege undervisnings- og læringsaktivitetar vart obligatoriske. Artikkelen undersøkjer samfunns-kunnskapsdidaktiske vektleggingar og fleirfaglege (ämnesintegrerade) inngangar som kom til uttrykk i fem «klasslärares» intensjonar og praksis i eit prosjekt om entrepenørskap (företag-samhet) i 6.-klassar ved ein finlandssvensk byskule.

  Sebastian Piepenburg og Cecilia Arensmeier, båe ved Őrebro Universitet, er forfattarane av Demokratiutbildningens didaktik: Internalisering, tänkande och handlande. Siktemålet deira er å binda saman teoretiske innsikter om utdanning, medborgarskap, politische Bildung, demokratiteori og -innsikter og makt, og å skapa ei bru mellom dei relevante teorifelta på den eine sida og dei praktiske sidene ved opplæringa på den andre.

  Viktor Aldrin ved Högskolan i Borås har skrive artikkelen Eleven och den andre – Statliga attityder till religion och livsåskådning i riktlinjer om sammankomster med religiösa inslag i skolan 2012 och 1967. Aldrin analyserer delar av to retningslinedokument som er utgjevne av det svenske Skolverket/den svenske Skolöverstyrelsen. I desse har han analysert tekstutdrag som handlar om samlingar i skuleregi der elevar møter religion, til dømes i samband med høgtider.

  Lars Unstad, Camilla Stabel Jørgensen og Henning Fjørtoft, alle ved Noregs Teknisk -Naturvitskaplege Universitet – NTNU, har skrive artikkelen Lesing og skriving i religions- og livssynsfaget i den norske grunnskolen. En kartlegging av forskningsfeltet 2005-2018. I artikkelen vert 36 literacy-studiar retta inn mot religions- og livssynsfaget i grunnskolen presentert. Forfattarane kategoriserer studiane ut frå materialtype (lærebøker, læreplanar, lærartolkingar, bilete, multimodale tekstar) og fokus (lesing, skriving, lærar, elev).

  OM DEN REDAKSJONELLE PROSESSEN FOR DETTE NUMMERET AV NORDIDACTICA

  Våre observante lesarar vil oppdaga at Renate W. Banschbach Eggen (NTNUTrondheim) er medforfattar av leiarartikkelen denne gongen. Grunnen er at redaktør Camilla Stabel Jørgensen er ein av tre forfattarar av eit av dei publiserte arbeida. For å sikra at det ikkje kan mistenkjast at ho har vore involvert i prosessen med fagfellevurdering, publiserings- vurdering og omtale av denne artikkelen i Editorialen, vart Renate W. Banschbach Eggen oppnemnd som setteredaktør for denne artikkelen. Saman med Roar Madsen har ho administrert arbeidet med fagfellevurdering («granskning»), kontakt med og tilbakemeldingar til dei tre forfattarane og ho har dessutan samarbeidd med Madsen om å ta publiseringsav-gjerda. Ho har og vore med på å skriva editorial til dette nummeret. Nordidactica takkar henne for god innsats på kort varsel. Camilla Stabel Jørgensen har gjort solid innsats med dei andre sju publiserte artiklane i alle fasar av dei redaksjonelle prosessane. Ho har og lese gjennom denne editorialen og fått sjansen til å kommentera og koma med framlegg på alt anna enn det som handlar om den artikkelen ho sjølv er medforfattar av.

• Nordidactica 2019:4

  Vol 9 Nr. 2019:4 (2019)

  Det fjerde nummeret av Nordidactica 2019 er et temanummer med fokus på kjerneelementer og Store Ideer. Det inneholder seks bidrag: fire vitenskapelige artikler og to faglig-personlige kommentarartikler («position papers»). Bare én av artiklene er skrevet på norsk: At de øvrige tekstene er skrevet på engelsk henger sammen med at de er basert på bidrag som ble presentert under NCRE (Nordic Conference of Religious Education) 2019 der temaet var «Core elements and big ideas for religious education», arrangert ved NTNU 10.-14. juni 2019. De vitenskapelige artiklene har til sammen seks forfattere; fire kvinner og to menn med tilhørighet til institusjoner i Danmark, England og Norge. De to faglig-personlige kommentarartiklene er skrevet av en kvinne og en mann, begge med tilhørighet i England.

  Felles for alle bidragene i dette nummeret er at de forholder seg til kjerneelementer eller Store Ideer på den ene eller andre måten. Vi håper leserne vil finne både inspirasjon og oppmuntring til egen utforskning av ideer og muligheter knyttet til kjerneelement og/eller Store Ideer, men også næring til kritisk refleksjon over idégrunnlaget.

  Rob Freathy & Helen John (University of Exeter) har skrevet artikkelen “Worldviews and Big Ideas: A Way Forward for Religious Education?”. De tar utgangspunkt i rapporten fra Commission on Religion Education (CoRE 2018) og retter oppmerksomheten mot forslaget om å endre navnet på faget i England og Wales fra Religious Education (RE) til Religion and Worldviews (RW). Basert på dette drøfter de begrepet ‘worldview’ og utfordringer knyttet til at betydningen av begrepet er flytende og omstridt – en drøfting som ikke er fremmed for religionsdidaktikere i de skandinaviske landene/skandinaviskspråklige religionsdidaktikere.

  Hanne Egenæs Staurseth (Universitetet i Stavanger) har skrevet artikkelen «Hvordan har didaktiske dilemma i undervisningsplanlegging konsekvenser for literacy-praksis? – et eksempel fra et geografiemne i ungdomsskolens samfunnsfag». Her undersøker hun dilemmaer knyttet til planlegging og gjennomføring av undervisning gjennom analyser av en lærers planer, observasjoner av den gjennomførte undervisningen og intervjuer der læreren reflekterer over den gjennomførte undervisningen.

  Svein Sando (Dronning Mauds Minne Høgskole) har skrevet artikkelen “Digital ethical Bildung as a proactive educational approach against cyberbullying, with Aristotle, Løgstrup and Barad as sources for a philosophical framework”. Etikk inngår som et av kjerneelementene i førskolelærerutdanningen i Norge, og i denne artikkelen går Sando inn på nettmobbing fra et etikkfaglig perspektiv. Han bygger på Aristoteles’ fronesis-konsept, Løgstrups ontologiske etikk og Barads agentiale realisme og drøfter begrepet digital etisk danning og muligheter for å håndtere nettmobbing proaktivt.

  Kirsten Margrethe Andersen & Lakshmi Sigurdsson har skrevet artikkelen “Qualifying didactic reflection in religious education through a model for religious competence”. Artikkelen bygger på et aksjonsforskningsprosjekt som involverte fire lærere i den danske skolens religions- og livssynsfag og fire prester som ledet konfirmasjonsundervisning. Både lærere og prester ønsket å bidra til ungdommenes religiøse myndighet – forstått som deres evne til å benytte sin fornuft og dømmekraft til å ta stilling i forhold som angår religion og trosvalg. Som et ledd i prosjektet ble det utviklet en modell for å utvikle analytiske tilnærminger til religions- og livssynsdidakikk som søker å fremme elevenes selvstendighet, religiøse kompetanse og dømmekraft.

  Denise Cush (emeritus Bath Spa University) har skrevet den faglig-personlige kommentarartikkelen (position paper) “Barbara Wintersgill’s Big Ideas for Religious Education and the National Entitlement to the Study of Religions and Worldviews in England. Some reflections on a Big Ideas approach to curriculum planning in an English context from a participant in both projects”. Her presenterer hun tenkningen som ligger til grunn for de seks Store Ideene for religions- og livssynsfaget som presenteres i Wintersgill 2017. De angår hvordan man kan avgjøre hva som er viktigst å undervise om i faget, og bygger på Wiggins og McTighe sitt arbeid med Store Ideer og på arbeid med å tilpasse Wiggins og McTighe sine ideer til naturfag.

  Robert Jackson (emeritus University of Warwick) har skrevet den faglig-personlige kommentarartikkelen (position paper) «Human Rights: A Core Element or Big Idea for RE?”. Han gir en oversikt over sentrale argumenter for å undervise om religioner og livssyn som del av elevers grunnutdanning. Han gjør også rede for en rekke initiativ han har vært involvert i for å fremme slik undervisning. Og han drøfter spørsmålet i tittelen – om menneskerettigheter er et kjerneelement eller en Stor Ide for religions- og livssynsfaget.

• Nordidactica 2019:3

  Vol 9 Nr. 2019:3 (2019)

  Detta temanummer fokuserar på komparativ ämnesdidaktik. Inom Nordidacticas intresseområde – ämnesdidaktiska studier inom geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap och statsvetenskap i Norden – är forskningen i mycket hög grad inramad av de enskilda ämnena. Studier som uttryckligen berör två eller flera ämnen är sällsynta. I syfte att uppmuntra ämneskomparation och samla pågående forskning tog Nordidacticas redaktionsråd initiativ till ett symposium vid NOFA-konferensen 2019. Ett call för manus med ämneskomparativt perspektiv utlystes också via Nordidacticas hemsida. Det är resultatet av detta call som utgör det aktuella numret. Efter sedvanlig peer-review-process publiceras här nu åtta artiklar som på olika sätt har komparation i centrum.

  Utgångspunkten var att uppmuntra ämnesjämförande studier, och alla bidragen i numret är i någon mening ämneskomparativa, utifrån varierande utgångspunkter. Fyra av bidragen rör svenska förhållanden. Här finns också två danska och ett finländskt bidrag, samt ett som rör hela Norden. Samtliga artiklar berör något eller några av ämnena religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi samt i ett fall även bildämnet. Författarna kommer från Sverige, Norge, Danmark och Finland och innefattar såväl doktorander som juniora och seniora forskare.

   

• Vol 9 Nr. 2019:2 (2019)

     

• Nordidactica 2019:1

  Vol 9 Nr. 2019:1 (2019)

  I dette første nummeret av Nordidactica 2019, presenterer vi sju artikler og en bokmelding. Nummeret er det første som utgis etter at redaksjonen flyttet til Fagseksjon for samfunnsfagene ved Institutt for lærerutdanning på Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) i Trondheim. Majoriteten av artiklene – 5 av 7 – har likevel svenske forfattere, og majoriteten av artiklene er skrevet på engelsk – 4 av 7. Siden det inngår i Nordidacticas «syfte och mål» å utgi artikler på de nordiske språkene, vil vi som nyslåtte redaktører oppfordre til innsending av flere bidrag på dansk, norsk og svensk, selv om vi selvsagt også i fortsettlsen vil akseptere engelske bidrag. Å være en nordisk arena for publisering av forskning innenfor de samfunnsfaglige fagenes fagdidaktikk, er jo tidsskriftets øverste formål.

     

• Nordidactica 2018:4

  Vol 8 Nr. 2018:4 (2018)

  I detta specialnummer av Nordidactica, det sista för 2018, behandlas temat Hållbarhet i samhällsvetenskaplig utbildning och forskning: utmaningar och möjligheter. Frågor om hållbarhet är frekvent förekommande i samhällsdebatten och hålls levande, inte minst genom de dramatiska rapporter om klimatförändringar som publiceras och görs kända runtom i världen. Utmaningar som reser sig om hållbarhet överskrider emellertid miljö- och klimatområde och möter oss i såväl ekonomiska och sociala som kulturella former. Skolämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap utgör disciplinära arenor där frågor om kunskap, värden och värderingar hålls samman, något som är centralt ur hållbarhetsperspektiv. Det gäller klimat- och miljöfrågor men också frågor om social rättvisa, frihet och mänskliga rättigheter i samtida såväl som historisk belysning.

   

• Nordidactica 2018:3

  Vol 8 Nr. 2018:3 (2018)

  I det här numret av Nordidactica publiceras fyra artiklar som alla uppmärksammar intressanta och viktiga utmaningar i SO-ämnen. De har sina respektive fokus riktade mot frågor som här och nu ger anledning att undersöka på vilket sätt dessa utmaningar kan analyseras och diskuteras kritiskt och konstruktivt, med inriktning på utveckling och möjligheter att finna vägar som bär framåt.

   

• Nordidactica 2018:2

  Vol 8 Nr. 2018:2 (2018)

  Det förra numret av Nordidactica hade ett historiedidaktiskt fokus med tre artiklar på varierande teman. Det här numret har i huvudsak ett religionsdidaktiskt fokus med två artiklar som behandlar ganska olikartade frågor. Dessutom finns en historiedidaktisk artikel med i 2018:2. Den SO-didaktiska mötesplats som Nordidactica är tänkt att vara visar således på bredd både mellan och i de olika numren.

   

• Nordidactica 2018:1

  Vol 8 Nr. 2018:1 (2018)

  Efter några nummer Nordidactica med ett fåtal historiedidaktiska artiklar kommer nu ett nummer med hela tre artiklar av just detta slag. Det är oundvikligen så att vi läser dessa artiklar på skilda sätt beroende på vår egen bakgrund. Saknar man själv specifik historiedidaktisk skolning så läser man artiklarna på ett mer övergripande sätt men också med andra referenspunkter än den generelle historiedidaktikern. Det är just detta som gör Nordidactica till en intressant SO-didaktisk mötesplats. Här får kunskapsutvecklingen inom de olika didaktikerna möjlighet att influera varandra. Det betyder att vi har möjlighet att se att många problem är gemensamma – kanske även bortom SO-didaktikens gränser, också i annan ämnesdidaktik – även om de tar sig skilda specifika uttryck. Detta uppmuntrar i sig till ökat ämnesdidaktiskt samarbete och fortsatt läsning bortom de specifika disciplinerna för att på så sätt öka såväl takt som skärpa i kunskapsutvecklingen. Det betyder även att vi har möjlighet att tydligare se vilken den unika karaktären på ett bidrag är, också bortom det mer triviala påståendet att ett bidrag handlar om historia och ett annat om geografi.

   

• Nordidactica 2017:4

  Vol 7 Nr. 2017:4 (2017)

  Föreliggande nummer av Nordidactica rymmer fyra bidrag. De två inledande artiklarna har ett fokus riktat mot en svensk utbildningskontext och frågor och utmaningar som kan formuleras med hänsyn till ämnet samhällskunskap. I en tredje artikel presenteras en studie av hur unga förstagångsväljare resonerar rörande vad som enligt egen utsago påverkat dem i samband med att de röstade valet i Norge 2013. Den fjärde artikeln behandlar frågan hur religionsundervisning kan och bör utformas i en finsk kontext och utgångspunkt för framställningen är här en studie där lärarstudenter getts möjlighet att beskriva hur de skulle vilja se en sådan utformning ta gestalt.

  Innehållet i det här numret präglas således både av ett djupare uppmärksammande av ett av de fyra SO-ämnena, ämnet samhällskunskap, och av en bredd genom att dels ge utrymme för en studie som torde ha intresse för undervisning om viktiga aspekter att beakta vid tolkning av påverkansfaktorer vid politiska val, dels lyfta frågor som rör olika modeller för religionsundervisning – frågor som inte minst mot bakgrund av samtida europeisk debatt ter sig intressant och angelägen.