Arkiv - Sida 2

  • Nordidactica 2013:2
    Vol 3 Nr 2013:2 (2013)

    Nordidactica nummer 13:2 indeholder syv artikler. Desuden bringer vi en anmeldelse af en ph.d.-afhandling.

    Nordidactica er et fagdidaktisk tidsskrift med fokus på undervisning og læring i samfundsfag, historie, religion og geografi. De syv artikler i dette nummer adresserer tre af disse fire fag, således af den første adresserer samfundsfag, de to næste historie og de tre sidste (plus den syvende) religion - inklusiv etik og livskundskab. Den anmeldte ph.d.afhandling adresserer geografifaget. 

  • Nordidactica 2013:1
    Vol 3 Nr 2013:1 (2013)

    This issue of Nordidactica is a special issue. The articles are based on papers presented at the conference ”Globalization and School Subjects – Challenges for Civics, History, Geography and Religious Education” at The University of Karlstad in December 2012.

    In this issue of Nordidactica writers from primarily the Nordic countries, but also from Australia, Turkey and Lebanon in various ways addresses the problem of Globalization and Citizenship in primary and secondary education. Some of the articles focuses on specific subjects; History, Social Science, Religion and Geography. Most of the articles have a strict didactical perspective; others have a more explorative perspective, political socialization of Swedish youth and the state of citizen education in Lebanon. All the articles are proceedings from a conference on Globalization and School Subjects - Challenges for Civics, History, Geography and Religious Education” organized by Karlstad University, December 2012. In the Introduction to 2013:1 Globalization and School Subjects you will find the Table of Contents with a short presentation of each article.

    We are happy to present no less than 12 articles. We have divided them into four parts:

    • In the first part we publish an article based on one of the keynote speeches
    • In the second part we publish two articles analyzing and discussing civics in the aftermath of the terror attack in Oslo on July the 22nd 2011
    • In the third part we publish four articles contributing to comparative and intercultural perspectives
    • In the fourth part we publish five articles debating the issue of civics in a local and a global context
     
  • Nordidactica 2012:2
    Vol 2 Nr 2012:2 (2012)

    De fem artiklarna i detta nummer är inte knutna till något annat tema än att de har en stark ämnesdidaktisk relevans för respektive skolämne och att de på olika sätt diskuterar dilemman och möjligheter för samhällsvetenskaplig undervisning.

    Tre av artiklarna har en tydlig inriktning gentemot att diskutera hur ämnesundervisningen kan göras bättre eller problematisk genom att använda nya eller åtminstone inte så vanliga metoder och undervisningsinslag. En artikel undersöker kursplaner i historia på gymnasie- och högskolenivå och finner en spretighet och ofta avsaknad av progression.

    KURSPLANER I GYMNASIET OCH HÖGRE UTBILDNING

    Thomas Nygren och Björn Åstrand jämför kursplanerna för historia i den svenska gymnasieskolan med kursplaner för historia på nio lärosäten (högskolor och universitet). Även om en mångfald var förväntad på högskolenivån menar författarna att spretigheten och avsaknaden av progression är förvånande. I flera fall menar de att kraven på gymnasinivån är högre än på högskolekurserna och det är en generell avsaknad av progression mellan kursplanerna för de olika nivåerna. Nygren och Åstrand ser flera möjliga problem som en konsekvens av formuleringarna i kursplanerna. En falsk förväntan hos studenterna om vad ämnets kurser ska innehålla på högskolan och en otydlig ämnesuppfattning är två sådana möjliga problem de urskiljer. Men de påpekar också att en större enhetlighet mellan högskolorna kan ge en likriktning av ämnet som inte är önskvärd.

    SKÖNHETSERFARING I NORSKA GRUNDSKOLAN

    Ingebjörg Stubö diskuterar i sin artikel vilken relevans som skönhetserfaring kan ha för ämnet RLE (religion, livssyn, etik) i den norska grundskolan. Med hjälp av Dorthe Jörgensens beskrivning av skönhetserfaring som något "större" som sträcker sig utöver det mänskliga resonerar Stubö om relevansen och möjligheten att använda estetiska inslag i undervisningen. Om man utgår från de explicita formuleringarna i ämnets styrdokument menar författaren att det saknar relevans. Men hon menar också att vi både kan och bör se hur skönhetserfaringen kan bidra till att uppnå ämnets mål om att främja kunskap om och förståelse för religioner och livssyn. Det finns alltså enligt Stubö en implicit relevans av skönhetserfaring.

    UTGÅNGSPUNKTER FÖR RELIGIONSKUNSKAPSUTBILDNINGEN

    I Torsten Hyléns artikel fortsätter den ämnesdidaktiska och teoretiska diskussionen om problematiska och mer fruktsamma utgångspunkter för religionskunskapsundervisningen. Även om en essentialistisk uppfattning om religion inte längre är särskilt vanlig i religionsteoretiska akademiska sammanhang menar Hylén att synen om att en religion innehåller en kärna av specifika egenskaper, en essens, till stor del lever kvar i det allmänna medvetandet. I artikeln lyfts dels de problem en essentialistisk religionsuppfattning kan ha och dels lyfts ett förslag till alternativ utgångspunkt fram. Hylén använder metaforen om lärandet som en resa från det bekanta till det obekanta och sedan tillbaka igen, en sorts medveten etnocentrism är en viktig utgångspunkt för att studera och undervisa om religion.

    FILM I NORSKA RELIGIONSVETENSKAPLIGA LÄROBÖCKER

    Kursplanerna för religionskunskapsämnet i lägre årskurser i Norge beskriver film som en möjlig och valfri historisk artefakt i fyra av nio läroplaner mellan 1974 och 2008. Jon Magne Vestöl undersöker i sin artikel hur film beskrivs som ett möjlig element i en "educational design" i norska religionsvetenskapliga läroböcker. Syftet är att se hur film i dessa sammanhang formuleras som objekt och artefakt i en preliminär fas innan själva undervisningen sker.Resultatet av analysen visar en betoning på västerländska filmer relaterat till kristendom och etik och att läroböckernas uppgifter oftast handlar om att förstå religösa frågor medan en tolkningsram för att kunna analysera filmens budskap saknas. Vestöl menar att resultatet efterlyser mer forskning och reflektion kring hur film och andra artefakter introduceras i religionsundervisning.

    ROLLSPEL I SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ÄMNEN

    Rollspel är ingen ny metod i undervisningen för de samhällsvetenskapliga ämnena. Inte minst finns det ett antal spel som handlar om beslutsfattande på nationell och internationell nivå. I Eränpalos och Karhuvirtas artikel används ett nyutvecklat spel, Act Now!, där syftet är att öka elevernas medborgarkompetens för politskt deltagande och politisk påverkan. Under en dag provades spelet av ungdomar mellan 15-17 år från Finland, Norge och Sverige. Det författarna ser som den stora fördelen när de analyserar användande av spelet är att det ger eleverna en naturlig roll där diskussionerna och det tänkta agerandet utgår från elevernas egna erfarenheter och livsförståelse samtidigt som det ger stora möjligheter att förstå hur det politiska systemet fungerar och vilken roll jag som individ kan ha i detta system.

  • Nordidactica 2012:1
    Vol 2 Nr 2012:1 (2012)

    Nordidactica 2012:1 innehåller tre artiklar som har var sitt ämnesdidaktiskt fokus.

    Sigmund Ongstad presenterar i sin artikel tankar om utvecklingen av ämnesdidaktik som disciplin där kommunikation är ett nyckelord inför framtiden. Peter Hobel problematiserar de samhällsvetenskapliga ämnena utifrån ett ämnesintegrerande perspektiv. I den avslutande artikeln jämför Arja Virta hur en specifik händelse med betydelse för både Finland och Sverige men som fick väldigt olika konsekvenser presenteras i de båda ländernas läroböcker i historia.

  • Nordidactica 2011:2
    Vol 1 Nr 2011:2 (2011)

    Nordidactica 2011:2 innehåller fyra vetenskapliga artiklar som närmar sig klassrummet ur olika perspektiv. Vi vill i detta nummer främst visa på förhållningssätt och uttryck hos elever som inte nödvändigtvis är undersökta i klassrummet men som både kan vara en orsak till och effekt av den undervisning vi bedriver i våra ämnen.

    Bengt Schüllerqvist ger i detta nummers "editorial" en avsiktsbeskrivning för Nordidactica. Schüllerqvist beskriver där Nordidactica som en naturlig fortsättning på det nordiska samarbete som bedrivs inom CSD och att tidskriften ska utgöra en arena för den samhällsvetenskapliga ämnesdidaktiken i Norden.

     
  • Nordidactica 2011:1
    Vol 1 Nr 2011:1 (2011)

    I det första numret av NORDIDACTICA finns artiklar, projektpresentationer och recensioner från Finland, Sverige och Danmark. I arbetet med detta nummer, både i form av peer review-granskningar och redaktionellt arbete, har forskare från Norge, Sverige och Danmark deltagit. I en mening kan vi redaktörer se att tidskriften härigenom har en bred förankring i de nordiska länderna. 

    De skolämnen som ur olika aspekter behandlas är geografi, samhällskunskap och historia. Här kan vi se att tidskriftens ambition att vara en bred samhälldidaktisk tidskrift till viss del uppfyllts. En av ambitionerna med det första numret har varit att presentera aktuell nordisk ämnesdidaktisk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. De artiklar som publiceras här visar upp ett forskningsfält som präglas av bredd och öppenhet. Det är uppenbart att vi som sysslar med ämnesdidaktisk forskning inte ännu låst oss vid några fasta vetenskapliga perspektiv.

    Det finns några gemensamma beröringspunkter i artiklarna som publiceras i detta nummer. Framförallt rör studierna högre utbildning eller läroplansnivå. I Ludvigssons och Rantalas artiklar är det lärarstudenter i historia som studeras, i Tanis och Christensens artiklar är det huvudsakligen läroplanerna som analyseras. Det som studeras är således ramar eller andra faktorer som påverkar undervisningen ute i skolorna.

     

26-31 av 31