Vol 15 Nr 2025:2 (2025): Nordidactica 2025:2 Forskning om nationella prov i samhällsorienterande ämnen – några aktuella exempel

Nationella prov i samhällsorienterande ämnen genomfördes i Sverige för första gången 2013. Sedan dess har proven varit föremål för återkommande synpunkter, frågor och diskussioner – från lärare och elever såväl som från debattörer med intresse för skolfrågor. Proven har dock inte enbart debatterats offentligt, utan har också analyserats inom ramen för vetenskaplig forskning.

Detta temanummer tar sin utgångspunkt från en konferens 2023 då forskning som gjorts i anslutning till de nationella proven diskuterades. Fyra artiklar som presenterar sådan forskning ingår i detta temanummer av Nordidactica.

Markus Al- Afifi inleder temanumret med att fokusera på interkulturell kompetens och dess plats i storskaliga tester. Med utgångspunkt i de svenska nationella proven i samhällskunskap analyserar Al-Afifi provuppgifter från perioden 2013–2022 för att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt interkulturell kompetens kommer till uttryck i proven. Studien visar att proven i viss mån berör aspekter av interkulturell kompetens såsom perspektivtagande, medan andra aspekter, såsom reflexivitet och respekt ges ett mer begränsat utrymme. 

Andreas Alm Fjellborg, i sin tur, analyserar relationen mellan nationella prov och betygssättning i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 9. Eftersom skolor i Sverige slumpmässigt tilldelas nationellt prov i ett av de fyra samhällsorienterande ämnena kan studien analysera hur provet påverkar betygssättningen i just det ämnet. Med data som sträcker sig över ett decennium visar resultaten att det ämne som prövas genom nationellt prov generellt får högre betyg än samma ämne på skolor som inte genomför provet. Samtidigt visar studien att effekterna varierar med skolkontext, särskilt i relation till elevsammansättning och graden av skolkonkurrens. 

Vidare undersöker David Rosenlund, Johan Deltner, Mikael Bruér och Magnus Persson varför skillnader i nationella provresultat är avgörande bortom betygen. Studien visar hur kunskaper i historia, dvs såväl fakta- och begreppskunskap som procedural kunskap, kan förstås som förutsättningar för samhällsdeltagande – kunskaper som dessutom visar sig vara ojämlikt fördelade bland de 101 elever i årskurs nio som i studien har undersökts med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Skillnaderna fångas som primärt relaterade till elevernas socioekonomiska status (SES), medan kön har obetydlig betydelse och deltagande i svenska som modersmål alternativt svenska som andra språk har viss betydelse enligt studiens resultat. 

I specialnumrets avslutande bidrag ställer Daniel Bergh och Arne Löfstedt frågan om likvärdighet gällande de nationella proven i samhällskunskap. Bergh och Löfstedt poängterar ”att provet är rättvist och inte visar några tecken på allvarlig differentiell uppgiftsfunktion (DIF)”. Den elevgrupp som författarna väljer att uppmärksamma i sin undersökning är den som följer kursplanen i svenska som andraspråk (SvA). Resultaten av analysen visar att det finns skillnader mellan de två kursplangrupperna: elever som följer SvA-kursplanen har fler svårigheter jämfört med elever som följer Sv-kursplanen, provfrågor handlar om fakta- och konceptuella kunskapsaspekter. Däremot presterar SvA-elever enligt analysen betydligt bättre, jämfört med Sv-elever på frågor ”där de ombeds beskriva, analysera och utveckla ett ämne med hjälp av sitt eget språk”.