Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education är en nordisk ämnesdidaktisk peer-review tidskrift som ska vara en arena för forskning med relevans för högre utbildning, lärarutbildning och skola.

Ämnesdidaktiska studier av undervisning och lärande i geografi, historia, samhällskunskap, statsvetenskap och religionskunskap står särskilt i fokus, men tidskriften är också öppen för artiklar där breda teman som inkluderar frågor som rör dessa ämnen behandlas.

Nordidactica har ambitionen att kombinera en hög vetenskaplighet med en hög grad av aktualitet i ämnesdidaktiska frågor. Basen är referee-granskade forskningsartiklar. Tidskriften publicerar också en avdelning med texter i form av recensioner, konferensinformation, beskrivningar av projekt eller annat aktuellt från fältet.

Open Source

Nordidactica är en samhällsvetenskapsdidaktisk tidskrift med Open Access. Det innebär att det är fritt att använda, sprida, göra om och bygga vidare på artiklarna så länge det sker i icke-kommersiellt syfte och med källhänvisning. 

Gränslöst nordiskt samarbete

Tidskriften ägs av Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet, och drivs tillsammans med ett nätverk av nordiska aktörer från olika lärosäten.

Tidskriften Nordidactica är ett samarbete mellan:

  • Göteborgs universitet
  • Helsingi Yliopisto - Helsingfors universitet
  • Karlstads universitet
  • Noregs Teknisk-Naturvitskaplege Universitet (NTNU) Trondheim
  • Stockholms universitet
  • Syddansk Universitet
  • Turun yliopisto - Åbo Universitet
  • UCL University College, Danmark
  • Umeå universitet
  • Uppsala universitet

Artiklarna i tidskriften är i huvudsak författade på norska, svenska eller danska, men även bidrag på engelska välkomnas. Alla artiklar har även korta engelska sammanfattningar.

Nordidactica erhåller publiceringsstöd från The joint committee for Nordic research councils in the humanities and social sciences, NOS-HS (https://www.aka.fi/en/nos-hs).

Senaste numret

Vol 11 Nr 2021:2 (2021): Nordidactica 2021:2

Katarina Blennow fra Lunds Universitet diskuterer i Förnuft og känsla: Om emotioners roll i kundskapsprocessen i samhällskunskap, hvilken rolle følelser bør spille i samfundsfagsundervisning. Frem for at se følelser som fornuftens modsætning argumenterer hun for, at følelser kan have flere funktioner i undervisningen, hvor hun skelner mellem at lære for, fra, med og igennem følelser samt læring og følelser i relation til andre mennesker og læring om følelser. I konklusionen lægger hun op til, at lærere skal kunne se følelser som en fagdidaktisk kategori, så opmærksomhed omkring følelser kan indgå i samfundsfagsundervisningen.

I Kanon eller inte kanon? diskuterer Joakim Öberg og Pontus Bäckström (Jönköping Universitet) resultaterne af en kvantitativ undersøgelse blandt samfundsfagslærere i klassetrin 7-9 i den svenske skole. Deres undersøgelse tager udgangspunkt i spørgsmålet, om der findes en kanon i samfundsfaget forstået som et fælles indhold, som elever præsenteres for. Dette bredes også ud til at handle om undervisningsmetoder, kilder og eksaminationsformer. Forfatterne konkluderer bl.a. at faget har en kerne bestående af statskundskab, lov og ret samt økonomi, og at områder inden for sociologi er præget af højere grad af forskellighed. Hvad angår arbejdsformer har lærergennemgang og klassediskussioner en dominerende stilling. Eksamensformer udviser stor forskellighed.

I Samhälle og individ – en undersökning i samhällskunskapsdidaktik om elevers förståelse av nyhetshändelser præsenterer Roger Olsson fra Karlstad Universitet resultater af et kvalitativt studie af, hvordan elever forstår nyhedsbegivenheder. I undersøgelsen fokuseres på elevers opfattelser af årsager, konsekvenser og ansvar i forhold til begivenhederne, og om eleverne har en individorienteret forståelse, eller om de er i stand til at forstå begivenheder i en strukturel sammenhæng. Forfatteren konkluderer bl.a. at der er forskel på, hvordan elever tolker årsager til begivenheder og ansvaret for disse – hvor årsager i højere grad placeres hos individer, og ansvaret i højere grad på samfundsniveau.

Julie Marie Isager fra Syddansk Universitet undersøger i artiklen “Mundtlig eksamen er en kunst” – danske gymnasieelever til mundtlig eksamen i fagene historie og engelsk gymnasieelevers opfattelser af den gode eksamenspræstation i historie og engelsk, samt hvordan de navigerer for at levere den. Artiklen konkluderer bl.a. at eleverne har svært ved at formulere, hvad den gode eksamensbesvarelse er, herunder at de forsøger analytisk og eksplicit at afklare forventningerne til præstationerne. En udfordring for eleverne er bl.a., at undervisning i fagene lader den gode eksamensbesvarelse forblive et åbent og komplekst anliggende der aldrig ekspliciteres. Isager argumenterer således for betydningen af faggrænser for elevers mulighed for at levere eksamensbesvarelser.

Publicerad: 2021-10-06
Visa alla nummer