Scandia BLOGG innehåller akademiska blogginlägg om ny historieforskning och populärvetenskapliga inlägg skrivna av författarna till tidskriftsartiklarna, samt recensioner av utställningar och filmer med historiskt innehåll. Inläggen lyfter fram bland annat någon enskild aspekt som kanske inte fick plats i en tidskriftsartikel, beskriver arbetet bakom forskningen, eller introducerar nya forskningsområden.
Vad innebär det att vittna om en okänd verklighet? Hur kan vi lita till vittnen som berättar om en verklighet vi saknar möjligheter att verifiera?
Lovisa Andén, Universitetet i Tromsø, reflekterar över dessa frågor i hennes bloggpost som berör forskning om vittnesskildringar skrivna av tidigare Gulagfångar.
Karta över Gulagsystemets koncentrationsläger av Antonu (CC-BY-SA 3.0)
Läs mer om Kan vi lita till vittneslitteratur?Information om en kommande konferens i konferensserien Digital History in Sweden vid Linnéuniversitetet.
Workshopen, Human rights in global and colonial contexts: Scandinavia and beyond, kommer att äga rum på Lunds universitet, den 11-12 juni 2024.
Läs mer om Human rights in global and colonial contexts: Scandinavia and beyondI denna bloggpost, reflekterar Magnus Bohman (Umeå universitet) om sin forskningsprojekt och diskuterar sin artikel i Scandia 2023:2.
Institutet för studier i Malmös historia (IMH) och Institute for Urban Research (IUR) har glädjen att bjuda in till konferensen Stadens omvandlingar och urbana historier / Urban Transformations and Urban Histories, som kommer att hållas i Malmö 15-17 maj 2024.
Läs mer om Stadens omvandlingar och urbana historierI det här blogginlägget berättar Elizabeth Dachowski och M. Wendy Hennequin om hur deras upptäckt av grevinnan Judith av Huntington ledde till en studie om hur levd religion kan bistå med nya perspektiv på Earl Waltheofs väg mot att helgonförklaras.
I denna bloggpost, skriver Jorunn Jernsletten om den samiske noaidien Anders Poulsen och olika sätt att se på levd religion.
I denna blogg använder Sofia Lahti relikvarier som ett exempel i en diskussion om parallellerna mellan den moderna meme-kulturen och medeltidskonsten.
Läs mer om Pratglada relikvarier och engagemang via känslorI denna blog diskuterar Pelle Oliver Larsen hur kvinnors upplevda vetenskapliga färdigheter och plats i det danska samhället under 1800-talet påverkade sina möjligheter till att studera till läkare.
Läs mer om Kvindelig (læge)videnskab, børnepasning og moralI denna bloggpost, reflekterar Fredrik Alvén (Malmö universitet), Klas-Göran Karlsson (Lunds universitet), and Marianne Sjöland (Malmö universitet) om historiekulturen och hur förintelsen har behandlats i historieundervisning.
Läs mer om Förintelsen som vetenskaplig och medborgerlig historia – ett spänningsförhållandeI denna bloggpost, reflekterar Inger Lyngdrup Nørgård, Syddansk Universitet, om sin forskning om fattigdom och de fattigas uppfattade värdighet under början av 1900-talet.
Läs mer om Opbakning til forfejlede forsørgere! Kønnede ændringer i dansk fattigpolitiks og socialpolitiks uddelingsstrategi 1785–1870I ett inlägg på Scandias blogg diskuterar Jonas Liliequist (Umeå universitet) hans forskning rörande jämförelser i genus- och kulturhistoriska studier om invektiv och förtal.
Läs mer om Att jämföra sexuella anspelningar över tid och mellan kulturer – ett nytt fruktbart forskningsfält?I ett inlägg på Scandias blogg diskuterar Olle Jansson hans forskning om den svenska läkarkårens reaktioner till immigration under mitten av 1900-talet.
Läs mer om Den svenska läkarkårens nationella gränserHöstnumret av Scandia 2021 har nu skickats ut till våra prenumeranter.
Läs mer om Höstnumret på vägI ett inlägg på Scandias blogg diskuterar Bertel Nygaard hans forskning om Alice Babs-effekt på populärkultur och jakten på lokala talanger under 1940-talet.
Läs mer om Babsernes storhedstid – om idoler og jagten på deres lokale sidestykker i 1940’erneTre av författarna med artiklar i höstnumrets Scandia har skrivit blogginlägg om sin forskning. De kommer att läggas upp under december och januari. Håll utkik!
Läs mer om Kommande inlägg på Scandias bloggUtskicket av årets andra nummer av Scandia (2021:2) är tyvärr försenat på grund av försenad leverans från tryckeriet.
Läs mer om Utskicket av höstnumret är försenatCFP: Politiska periodiseringar: brott och kontinuitet i svensk politisk historia från Gustav Vasa till rösträttens införande. Uppsala 10-11 november 2022
Läs mer om Call for papers: Politiska periodiseringarI ett inlägg på Scandias blogg diskuterar Alexander Isacsson, Örebro universitet, sin forskning rörande dynastisk centralisering under 1500-talet.
Läs mer om Dynastisk centralisering i 1560-talets SverigeVarning! Vår hemsida har olovligen blivit kopierad av en utomstående part och den förfalskade sidan finns med i utskick av spam. Spammejlet utgör sig vara från en i vår redaktion. Den förfalskade domainen slutar med ".org". Vår IT-avdelning är meddelade om detta och arbetar på en lösning.
Vi vill understryka att Scandia och dess redaktionsmeddlemmar har inget att göra med varken spammejlet eller den förfalskade hemsidan.
/Scandias redaktion
Läs mer om Varning: Fejk hemsida och epost utgör sig för att vara från Scandia: Tidskrift för historisk forskningCall for Papers till Scandia Temanummer 2022 om Religion i vardagslivet: Levd religion i Norden från järnålder till upplysning. FÖRLÄNGD DEADLINE!
Läs mer om Call for Papers. Scandia Temanummer 2022: Religion i vardagslivet - Förlängd deadlineScandias redaktion har informerats om att vår hemsida olovligen blivit kopierad av en utomstående part och att den förfalskade sidan finns med i utskick av spam. Vår IT-avdelning är meddelade om detta....
Läs mer om Fejk hemsida utgör sig för att vara Scandia
Scandia har nåtts av det glädjande beskedet att Vetenskapsrådet nu har ändrat sitt beslut och bestämt att bidra till Scandias utgivning med fortsatt finansiering. Denna finansiering, tillsammans med allt stöd som vi har fått från prenumeranter och andra, betyder att Scandias utgivning är säkrad för de kommande tre åren. Vi vill också därmed rikta ett stort tack till Historikersverige. Det stöd som ni har visat sedan i höstas har betytt mycket för redaktionen. Dessutom har det visat att våra prenumeranter är en oerhört viktig del av verksamheten. Nya prenumeranter har också strömmat till. Det innebär ett viktigt ekonomiskt tillskott, men det är också väsentligt för att visa anslagsgivare att Scandia är betydelsefull för Sveriges historiker. Vi hoppas därför på fortsatt stöd genom prenumerationer.
/Redaktionen
Läs mer om Glädjande besked från Vetenskapsrådet
Välkomna till konferensen
SUFFRAGE NOW!
International Conference on Gender and Democracy
Stockholms universitet 13-14 augusti 2021.
För närvarande planeras en hybridkonferens med valfri fysisk eller digital närvaro. Om konferensen blir helt online (på grund av restriktioner) meddelas det före sommaren.
NYHETER:
Abstracts tas emot till 15 mars.
Deltagande online utan paper kan anmälas fram till augusti.
Online konferensdeltagande är kostnadsfritt.
All information hittar du här:
https://www.historia.su.se/om-oss/evenemang/2.63095
I ett inlägg på Scandias blogg diskuterar Thom Axelsson, Malmö universitet, sin forskning rörande ungdomskriminalitet och dess orsaker.
Läs mer om Ungdomskriminaliteten och dess orsakerCall for Papers till Scandia Temanummer 2022 om Religion i vardagslivet: Levd religion i Norden från järnålder till upplysning
Läs mer om Call for Papers. Scandia Temanummer 2022: Religion i vardagslivetFr.o.m. 1 januari 2021 efteräder professor Wiebke Kolbe Svante Norrhem som Scandias huvudredaktör. I detta inlägg presenterar hon sig, sin forskning samt förhoppningar om Scandias framtid.
Läs mer om Scandias nya huvudredaktör presenterar sigUtskicket av årets andra nummer av Scandia (2020:2) är tyvärr försenat på grund av sjukdom.
Läs mer om Utskicket av höstnumret försenatEfter VR-beskedet har Scandia figurerat och diskuterats i media. Här samlas länkar till dessa artiklar och debattinlägg.
Läs mer om Scandia i mediaFörra veckan beslutade Vetenskapsrådet (VR) om stöd för vetenskapliga tidskrifter för de kommande tre åren. I en tid av vikande upplagor för tryckta tidningar har tidskriftsstödet på senare år blivit Scandias enskilt viktigaste inkomstkälla. Pengarna har hjälpt till att bekosta redaktionellt arbete, produktion och distribution av en tidskrift som i mer än 90 år varit en viktig röst inom svensk historievetenskap.
Den här gången blev det annorlunda...
av Sasja Emilie Mathiasen Stopa, postdoc i systematisk teologi, Aarhus Universitet
Den nordiske kvinde tager magten for tiden. Norge og Island har haft kvindelige statsministre siden henholdsvis 2013 og 2017. I Danmark blev Mette Frederiksen i 2019 valgt som den anden kvindelige statsminister nogensinde. Og i Finland er Sanna Mirella Marin netop blevet premierminister i en regeringskoalition, hvor alle fem partiledere er kvinder. Dermed regeres fire ud af fem nordiske lande i øjeblikket af kvinder. Men hvorfor er det netop i Norden, at kvinder har opnået den højeste grad af ligestilling og nu ligefrem er i stand til at tilkæmpe sig statsmagten? Hvilke forestillinger om kvindens rolle i samfundet har banet vejen for den nuværende situation, hvor de nordiske kvinder hersker?
Läs mer om BLOGG Hvordan blev den nordiske kvinde hersker?
av Rebecka Dahlkvist, Göteborgs universitet
I internationell forskning karaktäriseras det svenska samhället som ett av världens mest icke-traditionella och sekulära. Färsk statistik visar hur trenden som präglat andra halvan av 1900-talet fortsätter: allt fler väljer bort kyrklig begravning till förmån för alternativa ritualer eller inga ritualer alls. Artikeln i det senaste numret av tidskriften Scandia (2019:2) är tillkommen i ett möte mellan en student och en professor i egenskap av handledare. Professorns ingångspunkt var vetenskaplig: varför finns inga prosekulära organisationer med i historien om den det svenska samhällets moderna historia, och i synnerhet statskyrkans samhälleliga marginalisering? Studentens ingångspunkt var kulturkritisk och existentiell: vilka former står till buds för den senmoderna människan att gestalta sitt liv genom, och kan de historiseras?
Läs mer om Om ”Folkhemmets prosekulära aktörer”
For the past month, the blog series DigHist – Perspectives on Digital History has explored numerous facets of the ontology of the digital, in particular related to the study of the past.[1] The blog posts have discussed a number of issues related to communication, research techniques, new ways of thinking, and the creation of new tools. The following blog will continue the focus on sources and the digital while also taking into account the communication and use of history. Using a number of examples of digitization for cultural heritage research, education, and public consumption, it will briefly explore questions of ontology; the consequences that digital technology has...
Läs mer om BLOGG Digitizing the Past for Cultural Heritage Research, Education, and Public Consumption
Norse World (uu.se/norseworld) is a digital resource created by The Norse Perception of the World project for researchers, students and the public to explore the spatiality of medieval vernacular literature from Sweden and Denmark. The project, consisting of Principal Investigator Jonathan Adams and co-Investigators Agnieszka Backman, Alexandra Petrulevich and Simon Skovgaard Boeck, is funded by Riksbankens Jubileumsfond Infrastructure for three years, 2017-2020.
The starting point for the project is looking at East Norse (Old Swedish and Old Danish) literature as a mine of information on how foreign lands were visualized in the Middle Ages: What places were written about and where? Are some places more...
Läs mer om BLOGG Norse World: A digital humanities resource for spatial analysis of medieval texts
The Periegesis Hellados (Description of Greece) is the work of a certain Pausanias of Magnesia, a writer of the 2nd century CE. Unlike contemporary tourist guides or other late antique narratives of pilgrimage, Pausanias shows little interest in describing the natural environs or infrastructure (roads, bridges, etc.) through and over which he undertakes his journey. Instead, his ten-book-long narrative reveals a highly selective and idiosyncratic description of Greece based on its human footprint.
Pausanias famously begins his description with no introduction: we aren’t told who he is, what this text is, or why he’s writing it. About two thirds of the way through his first book, however, he mentions in passing what seems to be his working method. He has set out to record the man-made monuments in and human history of the landscape:
“Such in my opinion are the most famous legends (logoi) and sights (theorêmata) among the Athenians, and from the beginning my narrative has picked out of much material the things that deserve to be recorded.” (Pausanias, Description of Greece 1.39.3).
Sights (theorêmata in Greek) is etymologically connected to theôria, a word deriving from the combination of thea (view) and hôran (to see). Theôria has this double sense of looking at...
Läs mer om BLOGG Contemplating a Digital Periegesis
With the increase of digitized historical texts, databases with user-friendly search functions, and digital projects (or TRCs, Thematic Research Collections) with a mixture of research tools and a variety of archival material, the possibilities for historians have multiplied. That so many medieval texts have been transferred into digital formats in the past few years is an obvious advantage for medieval studies. Everyone is grateful that we can now find critical editions and high-resolution manuscript images straight from our own computer screens, and do the time-consuming research right at home, instead of...
Läs mer om BLOGG Virtues, Vices, and Vectors: Digital Tools and the Study of Medieval Sermons
How will digitalization influence historical research in the future? Will it lead to further specialization and compartmentalization, or to more cooperation and communication between disciplines? There are different views on what the future will bring in this regard. Some believe that the digital turn favours quantitatively oriented research, others that the same turn will lead to a convergence of research methods (quantitative and qualitative) and bring about collaboration across disciplines. I believe that general speculations about future trends in research are shaky, as these trends are not only shaped by technology, but also by things such as institutional preconditions and theoretical...
Läs mer om BLOGG Let’s make the ‘digital turn’ a ‘narrative turn’! On the gap between two history disciplines and how to bridge it
Let me begin this brief reflection by emphasising that I’m not really a ‘digital historian’ in any meaningful sense of that word, and even as a ‘digital humanist’ I would only qualify by the biggest-tent-possible kind of definition.[i] However, for many years I have had a strong interest in the countless questions arising at the intersection of ‘the digital’ on the one hand and academic history in theory and practice on the other. Indeed, during the first half of this decade, I followed the developments and debates in the emerging field of DH – or at least the English-speaking parts of it – quite closely and spent much time thinking about how all of this related to my work as a historian and especially to the role of history...
Läs mer om BLOGG Historians and the new (digital) media landscape
In May 2018, a workshop was held at Malmö University on the subject of Digital History, bringing together Scandinavian scholars from a number of history disciplines. The purpose of the workshop was to discuss ontologies of digital history from different perspectives and can be seen as a first step taken in order to engage critically with this growing field and to create an inter-Scandinavian network. These scholars are active within, for instance, digital pedagogy, public history...
Läs mer om BLOGG DigHist – Perspectives on Digital History. An academic blog series: Introduction
av Andrés Brink Pinto
Den här artikeln är tillkommen inom ramen för vårt projekt Ungdomsupplopp och ungdomspolitik 1948–1989 - Från Götgatasbacken till kravallerna i Kungsan, där vi undersöker en rad dramatiska händelser, som av sin samtid förstods som ungdomsupplopp, och de politiska reaktioner och försök att styra ungdomars rörelse...
Läs mer om BLOGG: Från Götgatasbacken till kravallerna i Kungsan
av Kristine Dyrmann
Den første artikel i dette efterårs udgave af Scandia handler om en dansk adelskvindes ageren i mødet med kurstedet Bad Pyrmonts internationale elite i årene omkring den franske revolution. I disse år blomstrede Europas kursteder, og den førende kurby var Bad Pyrmont, hvor den europæiske elite mødtes for at bade og ”tage kuren”. I dette blogindlæg vil jeg give et indblik i kurstedets indretning og den brøndkur, man kunne indtage her – og den selskabelighed, som gik...
Läs mer om BLOGG: Kurophold og politisk selskabelighedTill minne av Sverker Oredsson (1937-2018)
av Ulf Zander
Lunds universitet och särskilt dess historiska institution låg Sverker Oredsson varmt om hjärtat. Han lämnade förvisso sitt alma mater i kölvattnet på att han 1969 disputerat på Järnvägarna och det allmänna. Svenska järnvägspolitik fram till 1890 till förmån för kommunpolitiken. Han återvände 1982 till Lunds universitet som universitetsdirektör. Åtta år därefter återkom han till Historiska institutionen.
Sverkers tjänstebeskrivning vid Historiska institutionen inkluderade inte handledning och undervisning, men förutom att leverera en strid ström av artiklar och böcker knöt han ofta och gärna kontakter med studenter och doktorander. Därtill tog han initiativet till att väcka Historiska föreningen ur dess mångåriga...
Läs mer om Till minne: Tio år av utveckling - Sverker Oredsson och Scandia
Mirko Harmel reports from Greifswald and the conference on the study of antisemitism in Scandinavia.
Läs mer om BLOGG Report of the Conference “The Study of Antisemitism in Scandinavia –Where Are We Heading?” 5-7 February 2018 (Greifswald)
Bonnie Clementsson och Yvonne Maria Werner delar med sig av sina intryck av den stora konferensen ESSHC som i år hölls i Belfast.
Läs mer om BLOGG European Social Science History conference (ESSHC) i Belfast 4-7 april 2018 – reflexioner och intryck
Lite Passé begav sig till Feministisk festival i Malmö för ett livesänt samtal med historikern Bolette Frydendahl Larsen om livet på danska uppfostringsanstalter för unga tjejer under 1900-talets första hälft. Varför ansågs flickorna i behov av vård och uppfostran och hur hanterade de mötet med dessa institutioner? Ett samtal om genus, historia och att vara på kant med samhällets förväntningar. Intervjun spelades in inför publik.
Läs mer om PODD Lite passé: Samhället och de bråkiga flickorna
Lite Passé har träffat författaren Karin Bojs, som skrivit storsäljande böcker om människans historia med utgångspunkt i aktuell DNA-forskning och genetik. Hur kan naturvetenskapliga perspektiv bidra till historisk kunskap? Och vad är hemligheten bakom en riktigt läsvärd bok? Intervju från historikermötet i Sundsvall 2017.
Läs mer om PODD Lite passé: Intervju med Karin Bojs
Vilken roll spelar det hur vi klär oss? Vad kan kläder och berättelser om kläder säga oss om hur livet varit under tidigare epoker? Vi möter historikern Henric Bagerius för att tala om dräktreform, reformdräkter och moderevolutioner i detta sommaravsnitt av Lite passé som liksom tidigare avsnitt spelades in på svenska historikermötet i Sundsvall.
Läs mer om PODD Lite passé: Mode, reform eller revolution?
Lite Passé är tillbaka igen efter ett uppehåll. I detta avsnitt ger vi en liten uppdatering av läget och rapporterar från det svenska historikermötet 2017 som gick av stapeln i Sundsvall. Vilka trender kan vi se och vad håller historiker på med nuförtiden?
Läs mer om PODD Lite passé: Nystart och historikermöte
Hur kan historiker använda spelfilm som en källa till det förflutna? Björn och Kristoffer talar med Ulrika Holgersson, docent i historia vid Lunds universitet, om hembiträden i svensk spelfilm under 1930- och 1940-talen. Vilka roller spelade de i "pilsnerfilmen" och vad säger de om samhällsförändringen vid denna tid? Ett samtal om kön, klass och film.
Läs mer om PODD Lite passé: Pilsnerfilm och hembiträden
