BLOGG: Från Götgatasbacken till kravallerna i Kungsan
av Andrés Brink Pinto
Den här artikeln är tillkommen inom ramen för vårt projekt Ungdomsupplopp och ungdomspolitik 1948–1989 - Från Götgatasbacken till kravallerna i Kungsan, där vi undersöker en rad dramatiska händelser, som av sin samtid förstods som ungdomsupplopp, och de politiska reaktioner och försök att styra ungdomars rörelse i staden de gav upphov till.
Anledningen till vårt inledande intresse är att perioden 1945–1990 ofta beskrivs som en tid i svensk historia präglad av välfärdsbygge, samförstånd och relativt stor frånvaro av våldsamma konflikter. Men under samma period ägde emellertid en rad dramatiska kravaller med ungdomar som huvudsakliga deltagare rum i Sverige. Upplopp, demonstrationer och gatuaktioner har förekommit länge i Sverige, exempelvis under kampen för allmän och lika rösträtt eller i samband med strejker. Ungdomsupploppen såg annorlunda ut eftersom de inte organiserades av aktörer som ställde tydliga och uttalade krav.
De som, likt de politiker och tjänstemän vi mött i denna artikel, förfasade sig över upploppen kunde inte förstå hur ungdomar i det demokratiska välfärdssamhälle som höll på att skapas kunde agera våldsamt och konfrontativt på det sätt som skedde. Denna förundran gav upphov till en rad debatter, vetenskapliga undersökningar och myndighetsutredningar om upploppen och dess deltagare. Genom dessa producerades föreställningar om hur en ”normal” eller ”god” respektive en ”avvikande” eller ”dålig” ungdomstid såg ut – ytterst också föreställningar om vad en ”ungdom” var. Dessa föreställningar låg i sin tur till grund för politiska åtgärder riktade mot de ”ungdomar” eller den ”ungdomskultur” som associerades med upploppen. Det är detta samband mellan de ”opolitiska” upploppen och den omfattande politik som producerades i samband med dem som vi vill studera.
Den som är intresserad av hur upploppen gick till, hur polisen agerade på gatan för att stävja dem (ofta med metoder som fick motsatt verkan), hur reaktionsrepertoaren såg ut under tider när staden tog en mindre aktiv roll samt inte minst hur det föreställda problemet med ungdomsupplopp förstods och debatterades i ett offentligt samtal kan få veta det genom att läsa Den bråkiga staden som kommer ut på Stockholmia förlag i november 2019.
Bild: Svenska Dagbladet (1948), Digitala Stadsmuseet, http://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/Grid.fwx?archiveId=5000&search=(IPTC187%20contains(SSMSVD038694))
