Skandinaviska barn "på fel plats"? Historiska perspektiv på omtvistade repatrieringar av skandinaviska barn födda under krig

Abstract

Barn till fiendesoldater, med en engelsk terminologi så kallade ”children born of war”, löper stor risk att bli tvångsförflyttade. De omtvistade repatrieringarna av barn till skandinaviska mödrar och utländska stridande från Syrien efter IS:s fall i mars 2019 är ett typexempel på detta. Norge, Danmark och Sverige fördröjde inledningsvis och stödde sedan endast tveksamt deras återvändande – precis som Norge och Danmark hade gjort med fördrivna skandinaviska barn födda av tyska soldater efter andra världskriget. Sammanhangen skiljer sig givetvis åt, men likheter i kontroverserna kring de respektive barnens rätt att återvända innebär en maning till oss att se på historien om skandinavisk-tyska barns förflyttning i det allierade ockuperade Tyskland på nya sätt, och att bredda vår förståelse av skandinaviska barn som idag befinner sig ”på fel plats”.

Denna artikel behandlar huvudsakligen de danska och, i mindre utsträckning, norska fallen av förflyttade och repatrierade ”children born of war” efter 1945. Med hjälp av internationella flyktingorganisationers mötesprotokoll, ärendeakter, korrespondens och dokumentationen rörande två danska familjehistorier analyseras konsekvenserna för barnens nationella och familjära tillhörighet, deras tillgång till stöd samt deras slutliga placering.

Med utgångspunkt i befintlig forskning om de omtvistade repatrieringarna av fördrivna norska barn från Tyskland efter 1945 innebär artikeln för det första ny arkivforskning även om danska fall av fördrivning, och för det andra ett transnationellt perspektiv på hur ett stigma kring föräldrarnas fiendestatus påverkade hur barnen behandlades. Dessa insikter kastar nytt ljus över de bakomliggande orsakerna till kontroverserna kring den nationella och familjära tillhörigheten hos skandinaviska barn ”på fel plats”, vilket gäller generationen efter 1945 men också påverkar våra dagars skandinaviska barn till utländska IS-krigare. Resultaten öppnar därmed upp nya forskningsinriktningar för framtida jämförande forskning om rättigheter och inkludering av olika grupper och generationer av fördrivna skandinaviska barn.