Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education är en nordisk ämnesdidaktisk peer-review tidskrift som ska vara en arena för forskning med relevans för högre utbildning, lärarutbildning och skola.

Ämnesdidaktiska studier av undervisning och lärande i geografi, historia, samhällskunskap, statsvetenskap och religionskunskap står särskilt i fokus, men tidskriften är också öppen för artiklar där breda teman som inkluderar frågor som rör dessa ämnen behandlas.

Nordidactica har ambitionen att kombinera en hög vetenskaplighet med en hög grad av aktualitet i ämnesdidaktiska frågor. Basen är referee-granskade forskningsartiklar. Tidskriften publicerar också en avdelning med texter i form av recensioner, konferensinformation, beskrivningar av projekt eller annat aktuellt från fältet.

Open Source

Nordidactica är en samhällsvetenskapsdidaktisk tidskrift med Open Access. Det innebär att det är fritt att använda, sprida, göra om och bygga vidare på artiklarna så länge det sker i icke-kommersiellt syfte och med källhänvisning. 

Gränslöst nordiskt samarbete

Tidskriften ägs av Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet, och drivs tillsammans med ett nätverk av nordiska aktörer från olika lärosäten.

Tidskriften Nordidactica är ett samarbete mellan:

  • Göteborgs universitet
  • Helsingi Yliopisto - Helsingfors universitet
  • Karlstads universitet
  • Noregs Teknisk-Naturvitskaplege Universitet (NTNU) Trondheim
  • Stockholms universitet
  • Syddansk Universitet
  • Turun yliopisto - Åbo Universitet
  • UCL University College, Danmark
  • Umeå universitet
  • Uppsala universitet

Artiklarna i tidskriften är i huvudsak författade på norska, svenska eller danska, men även bidrag på engelska välkomnas. Alla artiklar har även korta engelska sammanfattningar.

Nordidactica erhåller publiceringsstöd från The joint committee for Nordic research councils in the humanities and social sciences, NOS-HS (https://www.aka.fi/en/nos-hs).

Senaste numret

Vol 11 Nr 2021:3 (2021): Nordidactica 2021:3

Dette nummer spænder bredt: fra en diskussion af den nye læreplan for samfundsfag i Norge, Svenske historielæreres syn på kundskab, hvordan kristendom præsenteres i lærebøger i Sverige, religionsbegrebet i historiske styredokumenter for undervisningen, ligeledes i Sverige, samt en kritisk kommentar til den reviderede kursplan for religionskundskab i Sverige.

Dette nummer indeholder en historiedidaktisk, en samfundsfagsdidaktisk og tre religionsdidaktiske artikler.

I artiklen Historielärares syn på historisk kunskap och undervisning om historiebruk undersøger Henrik Åström Elmersjö, Umeå Universitet, hvorvidt svenske gymnasielæreres udsagn om syn på historiebrug som del af historieundervisningen kan kædes sammen med deres kundskabssyn i historie i øvrigt. Metodisk tager undersøgelsen afsæt i kvalitativ indholdsanalyse og datagrundlaget udgøres af 375 gymnasielæreres besvarelser af en spørgeskemaundersøgelse, hvor særligt lærernes fritekstsvar står centralt i analysen.

I artiklen Formalistisk obskurantisme? Forsøk på dechiffrering av læreplanen i samfunnsfag giver Kari-Mette Walmann Hidle og Ove Skarpenes en karakteristik af den nye læreplan for samfundsfag i Norge. Forfatterne undersøger forholdet mellem kompetencemål, kerneelementer og de tværfaglige temaer, som det er formuleret i læreplansmaterialet for 8.-10. klasse.

Johan Liljestrand, David Carlsson og Peder Thalén fra Högskolen i Gävle og Mälardalens högskola undersøger i artiklen Moderniserad kristendom i läroböcker för högstadiet hvorledes kristendommen fremstår i lærebøger for religion i 7.-9- klasse i Sverige. Gennem analyser af ti undervisningsbøger publiceret mellem 2011 og 2014 argumenterer forfatterne for at lærebøgerne præsenterer en moderniseret og liberal kristendom.

I artiklen “Religion” i folkskolans styrdokument – ett bidrag till religionsbegreppets didaktiska historia undersøger Johan Wikström fra Uppsala Universitet, begrebet ’religion’ i styredokumenter for skolen i Sverige fra 1842 til 1955. Analysen er med et begrebshistorisk udgangspunkt, men bruger også begreber fra Biesta til at undersøge religionsbegrebets didaktiske historie; hvilken rolle spiller religion i forhold til socialisation, subjektificering og kvalifikation?

Olof Franck fra Göteborgs Universitet bringer diskussionen af religion op til nutiden igen med en kommenterende artikel om den læreplan (kursplan) for religionskundskab, der kommer til at være gældende fra efteråret 2022. Læreplanen analyseres bed begreber fra dannelse (bildning) og kundskabsforståelse.

Publicerad: 2021-12-28
Visa alla nummer