Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education är en nordisk ämnesdidaktisk peer-review tidskrift som ska vara en arena för forskning med relevans för högre utbildning, lärarutbildning och skola.
Ämnesdidaktiska studier av undervisning och lärande i geografi, historia, samhällskunskap, statsvetenskap och religionskunskap står särskilt i fokus, men tidskriften är också öppen för artiklar där breda teman som inkluderar frågor som rör dessa ämnen behandlas.
Nordidactica har ambitionen att kombinera en hög vetenskaplighet med en hög grad av aktualitet i ämnesdidaktiska frågor. Basen är referee-granskade forskningsartiklar. Tidskriften publicerar också en avdelning med texter i form av recensioner, konferensinformation, beskrivningar av projekt eller annat aktuellt från fältet.
Open Source
Nordidactica är en samhällsvetenskapsdidaktisk tidskrift med Open Access. Det innebär att det är fritt att använda, sprida, göra om och bygga vidare på artiklarna så länge det sker i icke-kommersiellt syfte och med källhänvisning.
Gränslöst nordiskt samarbete
Tidskriften ägs av Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet, och drivs tillsammans med ett nätverk av nordiska aktörer från olika lärosäten.
Tidskriften Nordidactica är ett samarbete mellan:
- Göteborgs universitet
- Karlstads universitet
- Noregs Teknisk-Naturvitskaplege Universitet (NTNU) Trondheim
- Syddansk Universitet
- Turun yliopisto - Åbo Universitet
- UCL University College, Danmark
- Umeå universitet
- Universitetet i Stavanger
- University of Eastern Finland
- Uppsala universitet
Artiklarna i tidskriften är i huvudsak författade på norska, svenska eller danska, men även bidrag på engelska välkomnas. Alla artiklar har även korta engelska sammanfattningar.
Nordidactica har erhållit publiceringsstöd från The joint committee for Nordic research councils in the humanities and social sciences, NOS-HS (https://www.aka.fi/en/nos-hs).
Nyeste nummer
Årg. 16 Nr. 2026:1 (2026): Nordidactica 2026:1 “Den andre” i religionsdidaktik
I juni 2024 samlades den 17:e Nordic Conference of Religious Education (NCRE) vid Karlstads universitet under temat Othering and ‘the Other’ in Religious Education. Konferensen arrangerades av Kristian Niemi och Daniel Strömner, med värdefullt stöd av funktionärer, inte minst lärare från Sundstagymnasiet i Karlstad. Trots sitt nordiska namn samlade NCRE 2024 över hundra deltagare från mer än tio länder och 76 unika bidrag: paper-presentationer, symposier och poster-presentationer. Flera av konferensens presentationer har sedan dess vidareutvecklats till de artiklar som publiceras i detta temanummer. Att numret kommer nästan två år efter konferensen är i sig en återspegling av det arbete som ligger bakom vetenskapliga publikationer. Detta är det första av två planerade temanummer med utgångspunkt i NCRE 2024; ytterligare artiklar följer i en kommande volym.
Andrafiering, att på olika sätt framställa individer eller grupper som annorlunda från en dominerande norm, är en process som genomsyrar utbildningens alla nivåer. Religionsdidaktiken är inget undantag. Artiklarna i detta nummer belyser hur “den andre” konstrueras i undervisningsfilmer och populärkultur, i klassrumssamtal och styrdokument, i forskningens begreppsapparat och i den tystnad som uppstår när religion undviks. Numret rör sig från breda perspektiv till specifika praktiker och vänder slutligen blicken mot forskningen själv.
Karin K. Flensner, Kerstin von Brömssen, Caroline Klintborg, Maitumeleng A. Nthontho, Lufuluvhi Mudimeli och Mahlapahlapana Themane öppnar numret med “Religious Education in Transition, 1994 to 2024: A Comparative Overview of Research of Religious Education in Schools in South Africa and Sweden”. Genom en systematisk genomgång av 77 studier jämförs religionsdidaktisk forskning i Sydafrika och Sverige under tre decennier.
I sin artikel “‘Asphalt Islam’: A Multimodal Comparative Analysis of Islam in Contrast to Christianity and Buddhism in Educational Films” belyser Danial Ghasempour läromedelsnivån. Genom en multimodal analys av 18 svenska undervisningsfilmer visar han att islam konsekvent framställs med en “rå” estetik: förortsmiljöer, asfalterade parkeringsplatser och sparsmakad ljudsättning.
Nicole von Rost Biedron utvidgar materialtemat till populärkultur i “‘Den Andre’ och populärkultur i religionskunskapsundervisning: utmaningar och möjligheter”. Genom intervjuer med 16 gymnasielärare och klassrumsobservationer undersöker hon hur populärkultur integreras i religionskunskapsundervisningen.
Från material och representationer rör vi oss till klassrummets konkreta samtal. Lina Snoek Hauan undersöker i “Religion som tro og som identitet. Snakker elever om det samme når de snakker om religion?” vad som händer när elever i norsk gymnasieskola diskuterar religion. Genom etnografiska observationer i tre klasser visar hon att elever opererar med fundamentalt olika religionsbegrepp.
Ina Marie Lunde Ilkama fördjupar klassrumstemat med yngre elever i “Mellom empati og eksotisme: Hinduisme som ‘den andre’ i KRLE på 6. trinn”. I en kvalitativ studie följer hon sjätteklassare i två religiöst mångfaldiga klasser, där ingen elev har hinduisk bakgrund, under fyra veckors undervisning om hinduism, inklusive ett besök i ett hinduiskt tempel.
Ine Bratsvedal riktar blicken mot det tidigaste utbildningsstadiet i “Privat, betent og uoverkommelig? Om arbeid med religion i to norske barnehager”. Genom kartläggningssamtal vid två norska förskolor identifierar hon tre samverkande diskurser som gör att religion i praktiken undviks, trots tydliga styrdokument: religion som privat, religion som laddad, och bristande tilltro till egen kompetens.
Numret avslutas med en metodologisk reflektion. Magdalena Raivio, Ellinor Skaremyr och Arniika Kuusisto frågar i “Navigating the methodological risks of ‘othering’ in research on inclusion and exclusion of religion and worldviews in teacher education” hur forskningen själv kan undvika att reproducera andrafiering.
Publiceret:
2026-03-20
