Manligt och kvinnligt i skolämnet historia

Vad har det för konsekvenser för elevernas historiekultur?

Författare

  • Karin Sandberg Mälardalens högskola

Nyckelord:

HISTORIEDIDAKTIK, KÖNSNORMER, HISTORIEKULTUR, YNGRE ELEVER, HISTORIEUNDERVISNING

Abstract

Utifrån intervjuer med elever i årskurs fem skildras i denna artikel elevernas historiekultur. Texten har två infallsvinklar, den första är elevernas uppfattning om manliga respektive kvinnliga aspekter av det förflutna. Den visade att eleverna främst ser manliga aktörer och manliga aktiviteter som riktig historia. Den andra infallsvinkeln är skillnader mellan pojkar och flickors inställningar till skolämnet historia och till historien som fenomen samt elevernas historiekultur. Den genomgången visade att flickor uppvisar ett större intresse än pojkarna för historia, både som skolämne och för att ta del av historia på fritiden. I artikeln påvisas att elevernas historiekultur förefaller vara inriktad på vad de beskriver som de stora händelserna i det förflutna. Pojkarna visar inget intresse för andra delar av det förflutna medan flickor också visar intresse för den vardagliga historien. Flickor framför att de behöver läsa historia för att få bra betyg medan både pojkar och flickor vill läsa historia för att bli allmänbildade och bli en del av samhället. Slutligen förs en diskussion av dessa aspekters relevans för skolämnet historia och dess undervisning.

Downloads

Publicerad

2019-04-18