The historical past och the practical past: Om ett utvecklat lärande i historia på gymnasie- och högskolenivå

Abstract

Våren 2018 debatterades skolans historieämne i pressen. En studie av Stefan Sellbjer vid Linnéuniversitetet visade att flera professorer inte menade sig kunna uppfylla skolans kunskapskrav ens i de egna ämnena. Föräldrar menade å sin sida att kunskapskraven var så abstrakta och komplexa att de inte längre kunde förhöra sina barn om läxan. Frågan som följer är hur progression från gymnasiet till högskolan kan beskrivas, utifrån historieämnets realisering på de olika stadierna. Vad anser lärare som undervisar i historia? Hur ser de på historieämnets relevans, undervisning i ämnet och dess mål? En hypotes som bekräftas i intervjuerna med fem gymnasielärare och fem lärare på högskolenivå, är att historia på de båda nivåerna är att betrakta som två olika ämnen, vilket i sin tur förklarar att lärarna upplever en bristfällig progression. Progressionen kan i det närmaste beskrivas som omvänd. På högskolenivå upplever lärarna att studenterna har för lite historisk sakkunskap, vilket gör de inledande kronologiska kurserna oundgängliga. Gymnasieämnet omfattar i större utsträckning färdigheter, men på lösan grund. Om historia på högskolenivå handlar om the historical past, och att blicka tillbaka för att fånga det förflutna, så handlar historia på gymnasienivå mer om the practical past, och att förstå nuet med blicken mot framtiden.