Nordidactica. Journal of Humanities and Social Science Education

Ämnesdidaktisk forskning rör sig ständigt mellan allmänna principer och ämnesspecifika tillämpningar. Frågan om vad som utgör kraftfull kunskap i ett visst ämne hänger samman med frågor om hur undervisning kan designas, vilka förutsättningar lärare och elever bär med sig, och vad som faktiskt sker i klassrummets praktik. I detta nummer möts dessa perspektiv på ett särskilt tydligt sätt. Artiklarna rör sig kring kritiskt tänkande och perspektivutvärdering, blivande lärares förförståelse av sina ämnen, historiens moraliska tyngd i elevers ögon, samt digitaliseringens faktiska (eller uteblivna) avtryck i klassrumspraktiken. Nedan presenteras numrets fem artiklar.

Anja Thorsten, Alexander Wensby, Rebecca Holmberg och Karin Malmqvist vid Linköpings universitet öppnar numret med “Teaching critical thinking in psychology—focusing on evaluating different psychological perspectives”. Genom en Learning Study med gymnasieelever identifierar de fyra kritiska aspekter för att utveckla kritiskt tänkande i psykologi. Studien visar att noggrant konstruerade kontraster förbättrar elevers förmåga att skilja mellan att beskriva ett perspektiv och att utvärdera det.

Frågan om förförståelse återkommer i Rebecka Florin Sädboms och Joakim Öbergs studie från Jönköping University: “Intressant, relevant och medborgarbildande!” Ämneslärarstudenter i samhällskunskap om sitt ämne när de påbörjar sina studier. Genom enkäter till fem årskullar kartlägger de vad blivande samhällskunskapslärare vet om sitt ämne. Resultaten visar att majoriteten har en “lexikalisk” ämnessyn där samhällskunskap definieras som kunskap om samhället; grundläggande, men inte särskilt djup.

Från blivande lärares förförståelse rör vi oss till elevers perspektiv på historia. Cathrine Sjölund Åhsberg och Olof Franck vid Göteborgs universitet fördjupar i “A Sense of the Moral Weight of the Past”: Framing Ethical and Affective Significance in Relation to Swedish Middle-School Students and Historical Empathy” begreppen etisk och affektiv signifikans genom fokusgrupper med elever i årskurs 6. Eleverna uttrycker starkt moraliskt engagemang kring historiska orättvisor som rasism och kolonialism, ofta historia de mött utanför skolan. Tre teman framträder: rättvisa, ansvar och skuld.

Mikael Bruér vid Malmö universitet frågar i “Blir det Kahoot? Svenska historielärares arbete med digital teknik” hur svenska historielärare som beskriver sig som digitalt orienterade faktiskt använder digital teknik. Genom klassrumsobservationer av sex lärare visar studien att undervisningen domineras av traditionella metoder med fokus på faktaförmedling.

Liknande mönster framträder i Dag Øivind Østerengs studie “Religious Education in Transit - Teachers’ Experience of Digital Transition in Teaching Religion and Worldviews: An Interpretative Phenomenological Approach” från NLA University College i Norge. Med interpretativ fenomenologisk analys undersöker han norska lärares erfarenheter av digitala läromedel i KRLE-undervisning. Det centrala fyndet är upplevelsen av att vara “i transit”, i en övergångsfas mellan traditionell och digital praktik.

Tillsammans belyser numrets artiklar från olika håll en gemensam problematik: hur undervisning kan överbrygga avståndet mellan elevers utgångspunkter och ämnenas specifika sätt att tänka. De pekar mot behovet av en ämnesdidaktik som tar förförståelser på allvar, som utvecklar redskap för att synliggöra vad elever behöver urskilja, och som förhåller sig kritiskt till antagandet att ny teknik automatiskt leder till förnyad undervisning.

Vi välkomnar bidrag som prövar nya teorier, metoder och empiriska fält och fördjupar den nordiska skol- och högskolepraktiken! Vi vill även särskilt uppmuntra er att inkomma med reviews och konferensrapporter; det händer mycket i våra fält, och det är viktigt att sprida.