Samhällskunskap i den nya ämneslärarutbildningen
samhällskunskapens innehåll vid 14 lärosäten i Sverige
Nøgleord:
SAMHÄLLSKUNSKAP, ÄMNESDIDAKTIK, ÄMNESTEORI, VETENSKAPLIG METODOLOGI, NORMATIV TEORIResumé
Syftet med artikeln är att analysera samhällskunskapsämnets innehåll i ämneslärarutbildningen vid lärosäten i Sverige. Avsikten är att analysera hur man vid olika lärosäten utformat ämnesinnehåll och ämnesdidaktisk integrering i kursplaner. Studien besvarar fyra frågor; I vilken omfattning det förekommer lärandemål i samhällskunskap om (1) faktuell kunskapsöverföring, vetenskaplig metodologi, granskande undersökningar; (2) normativt innehåll; (3) ämnesdiscipliner respektive flervetenskapliga tematiseringar samt (4) ämnesdidaktik. Kursplaner i samhällskunskap från 14 lärosäten har analyserats vid två tillfällen, 2009 och 2015, dvs. före och efter den senaste lärarutbildningsreformen i Sverige. Resultaten visar att det totala antalet lärandemål i samhällskunskapskurserna ökat med 21 % och att detta i hög grad betingas av att statsmakten lagt in fler lärandemål i examensförordningen jämfört med tidigare. Analysen visar (1) att inslagen av ämnesdidaktisk integrering ökat i kursplanerna, (2) att andelen flervetenskapliga tematiseringar minskat, (3) att mängden ämnesteoretiska lärandemål varit oförändrade men fått fler inslag av normativt färgade problemställningar samt (4) att inslagen av vetenskaplig metodologi varit oförändrade. Analysen av kursplanerna indikerar behov av ytterligare analys och ämnesdidaktisk forskning om samhällskunskapsämnet möjligheter gällande bl.a. tvärvetenskaplig integrering, vetenskaplig metodologi samt betydelsen av normativa ansatser.
