“We say that we are a tolerant country”- national narratives and middle-school students’ perspectives on historical significance

Abstract

Denna studie undersöker mellanstadieelevers syn på vad som är signifikant historia i en svensk kontext. Data har genererats från 14 fokusgrupper i fem mellanstadieskolor, där elever (n=53) i årskurs 6 först genomförde en bildvalsuppgift och sedan deltog i semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av Lévesques (2005, 2008) teoretiska ramverk för historisk signifikans. Artikeln presenterar i huvudsak tre resultat. För det första föreslås två tillägg till Lévesques ramverk, etisk och affektiv signifikans. För det andra belyser studien den starka påverkan som aktuella frågor, såsom COVID-19 pandemin, har på elevernas val av signifikant historia. För det tredje presenterar studien två motstridiga nationella narrativ som eleverna använder när de diskuterar signifikant historia. Ett historiskt narrativ kretsar kring att forma och omvandla nationen samt förbättra livet i samhället, ofta i relation till Gustav Vasa och reformationen. Detta narrativ står i nära relation till den officiella historia som tas upp i svensk historieundervisning. Eleverna omfamnar också ett slags mot-narrativ med etiska dimensioner som fokuserar på tystade och förbisedda berättelser om alternativ och ifrågasatt historia. Detta narrativ inkluderar historiskt innehåll som till exempel berör mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, kolonial historia och personliga erfarenheter av krig. Detta historiska innehåll inkluderas vanligtvis inte i den officiella historien så som de uppfattar den, men eleverna uttryckte en önskan att lära sig mer om dessa teman. Studien bidrar på dessa sätt till förståelsen av mellanstadieelevers perspektiv på signifikant historia och understryker vikten av att beakta etiska och affektiva dimensioner i analytiska ramverk för historisk signifikans.