Stormaktstiden genom tiderna: En historiografisk skiss

Abstract

I svensk historieskrivning kallas 1600-talet ofta för “stormaktstiden”, och dåtidens Sverige betecknas som en stormakt. Denna terminologi är emellertid inte självklar och har, som denna artikel visar, en historisk bakgrund. Före 1800-talets mitt betecknade historikerna inte 1600-talet som en tid präglad av någon särskild storhet, även om kung Gustav II Adolf hyllades för sina insatser under trettioåriga kriget. Begreppet ”stormakt” uppstod i samband med Wienkongressen 1815 och användes då om den samtida europeiska utrikespolitiken. I Sverige blev det mer allmänt spritt på 1850-talet. Runt 1870 användes uttrycken “stormakt” och “stormaktstid” för att beteckna det svenska 1600-talet, och denna begreppsanvändning fortsatte under de följande decennierna.

Ursprungligen verkar historikerna ha varit medvetna om att detta innebar en symbolisk användning av en samtida politisk terminologi. Men redan i början av 1900-talet hade det blivit vanligt att kalla 1600-talets Sverige en stormakt och se stormaktsåldern som en tid av svensk storhet – utan någon vidare problematisering av terminologin. Användningen av denna terminologi har sedan dess accelererat, även om stormaktsbegreppens uttalat positiva konnotationer till stor del försvann i mitten av förra seklet. Istället betonas numera ofta de negativa konsekvenserna av Sveriges maktutövning utanför landets gränser, både för dess grannar och för rikets egna undersåtar.

Det råder, enligt denna artikel, brist på precision och tydlighet i användningen av terminologin även idag. ”Stormakt” definieras sällan av historiker. Det finns också skilda uppfattningar om hur stor den svenska stormakten egentligen var. Vissa historiker hävdar att Sverige var en av de ledande makterna i Europa, medan andra, på ett mer realistiskt sätt, begränsar tolkningen till att se Sverige som en ledande makt i Östersjöområdet. Inget av dessa påståenden bygger dock på några djupare argument om Sveriges plats i ett europeiskt politiskt sammanhang. Eftersom Sverige under 1600-talet tog livlig del i utvecklingen av det framväxande europeiska statssystemet, ett system av global historisk betydelse eftersom det har kommit att omfatta hela jorden, skulle studier av Sveriges maktpolitik i ett transnationellt perspektiv kunna ge viktiga bidrag till det vetenskapliga fältet global historia.