Covariation between systematic counts and spontaneous reporting of staging waders at the Getterön Nature Reserve, southwestern Sweden

Authors

  • Reino Andersson ingen

DOI:

https://doi.org/10.34080/os.v31.22270

Keywords:

citizen science, Charadriiformes, shorebirds, stopover, survey methods

Abstract

This paper is an attempt to describe how strong the covariation is between systematic counts and spontaneous reporting of staging waders at the Getterön Nature Reserve in southwestern Sweden. The material is based on systematic and spontaneous observations of twelve species of waders, made on the same days during the autumn migration in July–October 2010–2019. There is a significant positive correlation between the two methods for nine of twelve species. However, there is a large variation in the strength of the correlations, with the strongest correlation seen for Dunlin Calidris alpina. The Wood Sandpiper Tringa glareola, Green Sandpiper Tringa ochropus, and Little Stint Calidris minuta, on the other hand, show no significant correlations. This shows the difficulties in evaluating quantitative data of the wader occurrence at stopover areas such as Getterön. The variation in correlation between count methods between different species entails an uncertainty, which is probably due to low reliability in the spontaneous reporting. Thus, in the case of studies of staging waders based solely on spontaneous data, caution should be exercised.

Downloads

Download data is not yet available.

References

Ahlbom B & Haglund T. 1970. Rastande vadare vid Eskilstuna reningsverk under 1960-talet. Fåglar i Sörmland 3: 25–37.

Alerstam T. 1982. Fågelflyttning. Bokförlaget Signum, Uppsala.

Andersson R. 2014. Viktigt vatten för vadare. Vår Fågelvärld 2/2014: 28–35.

van Brederode NE & Roersma HJ. 2020. Turnover, passage population size and flight range of juvenile Ruddy Turnstones at a non-estuarine staging site in the Netherlands. Ardea 108: 213–222. https://doi.org/10.5253/arde.v108i2.a9

Cederlund C-G. 1975. Återfynd av vid Getterön ringmärkta enkelbeckasiner. Meddelande från Getteröns fågelstation 11: 2–14.

Cederlund C-G. 1985. Rastande vadare vid Getterön under fem år, 1973–1977. Vår Fågelvärld 44: 61–77.

Dickinson J, Zuckerberg B & Bonter DN. 2010. Citizen science as an ecological research tool: challenges and benefits. Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics 41: 149–172. https://doi.org/10.1146/annurev-ecolsys-102209-144636

Gyllin R. 1963. Observationer av vadare under fem år vid Oset. Fauna och Flora 59: 153–184.

Gyllin R. 1965. Några synpunkter på förhållandet mellan rastande och sträckande vadare i inlandet. Vår Fågelvärld 24: 218–234.

Hedenström A. 2004. Migration and morphometrics of Temminck’s Stint Calidris temminckii at Ottenby, southern Sweden. Ringing & Migration 22: 51–58. https://doi.org/10.1080/03078698.2004.9674310

Hedh L & Hedenström A. 2016. Autumn migration strategies and trapping numbers in the Common Ringed Plover Charadrius hiaticula in southern Sweden. Ardea 104: 227–237. https://doi.org/10.5253/arde.v104i3.a3

Hellström M, Ottvall R, Andersson A, Lilja Nordin T, Waldenström J & Lindström Å. 2018. Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby fågelstation 2017 . Rapport, Ottenby fågelstation.

Helseth A, Lindström Å & Stervander M. 2005a. Southward migration and fuel deposition of Red Knots Calidris canutus.

Ardea 93: 213–24.

Helseth A, Stervander M & Waldenström J. 2005. Migration patterns, population trends and morphometries of Ruddy Turnstones Arenaria interpres passing through Ottenby in south-eastern Sweden. Ornis Svecica 15: 63–72. https://doi.org/10.34080/os.v15.22411

Henckel L, Bradter U, Jönsson M, Isaac NJB & Snäll T. 2020. Assessing the usefulness of citizen science data for habitat suitability modelling: Opportunistic reporting versus sampling based on a systematic protocol. Diversity and Distributions 26: 1276–1290. https://doi.org/10.1111/ddi.13128

Hochachka WM, Fink D, Hutchinson RA, Sheldon D, Wong W-K & Kelling S. 2012. Data-intensive science applied to broad-scale citizen science. Trends in Ecology and Evolution 27: 130–137.

https://doi.org/10.1016/j.tree.2011.11.006

Holmbring J-Å. 1970. Fåglarna vid sjön Roxen 1953–1968. Vår Fågelvärld 29: 179–222.

Iwajomo SB & Hedenström A. 2011. Migration patterns and morpho­metrics of Common Sandpipers Actitis hypoleucos at Ottenby, southeastern Sweden. Ringing & Migration 26: 38–47.

https://doi.org/10.1080/03078698.2011.586509

Kamp J, Oppel S, Heldbjerg H, Nyegaard T & Donald PF. 2016. Unstructured citizen science data fail to detect long-term population declines of common birds in Denmark. Diversity and Distributions 22: 1024–1035. https://doi.org/10.1111/ddi.12463

Källander H. 1965. Exempel på tillfälliga rastplatsers betydelse för iakttagelser av vadarsträck. Fauna och Flora 60: 63–67.

Laursen K & Frikke J. 2013. Rastende vandfugle i Vadehavet 1980–2010. Dansk Ornitologisk Forenings Tidskrift 107: 1–184.

Meltofte H & Clausen P. 2016. Trends in staging waders on the Tipperne Reserve, western Denmark, 1929–2014. Dansk Ornitologisk Forenings Tidskrift 110: 1–72.

Myhrberg H. 1961. Grönbenans (Tringa glareola) sträck genom Europa. Vår Fågelvärld 20: 115–145.

Nilsson L. 1962. Vadarsträcket vid Hullsjön 1959 och dess beroende av temperaturen. Vår Fågelvärld 21: 15–25.

Pehrsson O & Unger U. 1970. Inventering av häckande, rastande och övervintrande sjöfågel, vadare m. fl. utmed Hallandskusten. Zoologiska Institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg.

Pettersson G, Andersson R & Flodin L-Å. 2016. Fåglarnas Getterön. Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

Risberg L (red). 1990. Sveriges fåglar. 2:a upplagan. Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm.

Ruete A, Pärt T, Berg Å & Knape J. 2017. Exploiting opportunistic observations to estimate changes in seasonal site use: An example with wetland birds. Ecology and Evolution 7: 5632–5644. https://doi.org/10.1002/ece3.3100

Snäll T, Kindvall O, Nilsson J & Pärt T. 2011. Evaluating citizen-based presence data for bird monitoring. Biological Conservation 144: 804–810. https://doi.org/10.1016/j.biocon.2010.11.010

Stedt J & Lindström Å. 2012. Spring fuelling by arctic Dunlins Calidris a. alpina in the southern Baltic and the potential role of a changing climate. Ornis Svecica 22: 80–92. https://doi.org/10.34080/os.v22.22586

Stigh J & Pettersson G. 2017. Bua–Båtafjorden, Väröhalvön i Halland: Fåglar och natur samt en frekvensstudie av fågelarter 2004–2015. Winestone, Frillesås.

Sullivan BL, Wood CL, Iliff MJ, Bonney RE, Fink D & Kelling S. 2009. eBird: a citizen-based bird observation network in the biological sciences. Biological Conservation 142: 2282–2292.

https://doi.org/10.1016/j.biocon.2009.05.006

Svensson S. 2018. Sewage sedimentation ponds—a lost bird paradise: a nostalgic return visit and case study. Ornis Svecica 28: 81–86. https://doi.org/10.34080/os.v28.19535

Waldenström J & Lindström Å. 2001. Migration and morphometrics of the Broad-billed Sandpiper Limicola falcinellus at Ottenby, southern Sweden, 1950–2000. Ornis Fennica 78: 184–192.

Wirdheim A. 1985. Vadarnas vårsträck i Påarp. Fåglar i södra Halland 24: 11–21.

Zbinden N, Kery M, Häfliger G, Schmid H & Keller V. 2014. A resampling-based method for effort correction in abundance trend analyses from opportunistic biological records. Bird Study 61: 506–517. https://doi.org/10.1080/00063657.2014.969679

Downloads

Published

2021-04-05

How to Cite

Andersson, R. (2021). Covariation between systematic counts and spontaneous reporting of staging waders at the Getterön Nature Reserve, southwestern Sweden. Ornis Svecica, 31, 34–43. https://doi.org/10.34080/os.v31.22270

Issue

Section

Research Papers