Call for Papers Temanummer: Arbete i digitaliserad vård och omsorg

2026-02-03

25 september 2025

Arbetsmarknad & Arbetsliv förslag på temanummer

Preliminär titel: Arbete i digitaliserad vård och omsorg

Gästredaktörer: Carin Håkansta och Pille Strauss, Karolinska Institutet, Tina Forsberg Högskolan Dalarna, Marcus Persson Linköpings Universitet, Bertil Rolandsson Göteborgs universitet

Beskrivning:

Digital teknik, med eller utan artificiell intelligens, spelar en alltmer framträdande roll i svensk vård och omsorg. Förhoppningen är att denna teknik ska kunna möta utmaningar såsom begränsade produktivitetsökningar i en arbetsintensiv sektor, brist på arbetskraft och de utmaningar som traditionella vårdformer står inför i en allt äldre befolkning (Ekman & Ellegård 2023, Socialstyrelsen 2021).

Temanumret bjuder in till bidrag som hjälper till att förstå den digitala teknikens konsekvenser i vård- och omsorgsarbete. Framför allt fokuserar numret på personalens och chefernas arbete, men kan även inkludera andra aktörer.    

Definitionen av digital teknik är bred och omfattar både den välfärdsteknik som stödjer arbetstagare och brukare, och de digitala system som förändrar organisering, styrning och arbetsledning.  Välfärdsteknik syftar till att ”bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning” (Socialstyrelsen 2025). Som exempel handlar det om tekniska produkter, som automation och robotar (Abbott et al 2019), surfplattor (Hollinda et al 2023), virtuella miljöer (Goodall et al 2021), trygghetsteknik såsom tillsynskameror (Hansen, 2023), digitala lås, digital dokumentation (Gupta et al., 2025), webbaserade verktyg för planering, och e- tjänster (Kuo et al 2016; Lorenz et al 2019). Hit hör också digitala infrastrukturer och informationssystem som möjliggör datainsamling, integration och analys, liksom nya former av algoritmisk arbetsledning som påverkar dynamiken mellan chef, medarbetare och vårdtagare (Rani et al., 2024).

Vi välkomnar bidrag som utforskar digitaliseringens potential att hjälpa sektorn att hantera arbetskraftsutmaningar, samt problematiska aspekter av tekniken i en arbetslivskontext.  Det kan handla om den digitala teknikens konsekvenser för vård- och omsorgsarbetet när det gäller kompetensförsörjning, arbetsmiljö, arbetsinnehåll, status och ojämlikheter. Vi välkomnar också studier som behandlar den sociotekniska komplexiteten i vårdens och omsorgens digitalisering, till exempel hur teknikens design, införande och användning samspelar med organisatoriska förutsättningar, professionella normer, juridiska och etiska regelverk samt olika dimensioner av arbetsvillkor.  

Mänsklig interaktion med digital teknik ger, beroende på sammanhang, upphov till olika slags frågeställningar av intresse för arbetsvetenskapen, till exempel hur digital teknik kan:

  • förbättra organisatoriska förutsättningar för chefer och ledarskap
  • förändra organisering av kärn- och stödfunktioner för kvalitet i digitaliserad vård och omsorg
  • bistå i olika bemanningsproblem.
  • påverka olika dimensioner av jobbkvalitet, till exempel arbetsmiljö, patientmöten, övervakning, inflytande, löner, arbetstider, förmåner, anställningsvillkor och kompetens.
  • förändra respektive reproducera ojämlikheter samt vård- och omsorgsarbetets status och värde i samhället och inom organisationer.
  • (o)synliggöra och skapa kvalitet i det relationella vård- och omsorgsarbetet.

Temanumret syftar till att skapa en tvärvetenskaplig diskussion om hur digitaliseringen förändrar vård- och omsorgsarbetet i Sverige och internationellt.

 

Referenser

Abbott R, Orr N, McGill P, Whear R, Bethel A, Garside R, et al. (2019) How do "robopets" impact the health and well-being of residents in care homes? A systematic review of qualitative and quantitative evidence. Int J Older People Nurs; 14(3): e12239. https://doi.org/10.1111/opn.12239

Ekman & Ellegård (2023) Digitalisering av svensk vård och omsorg. SNS förlag

Goodall G, Taraldsen K, Granbo R, Serrano JA. (2021) Towards personalized dementia care through meaningful activities supported by technology: A multisite qualitative study with care professionals. BMC Geriatr; 21: 468. https://doi.org/10.1186/s12877-021-02408-2

Gupta, Ankur & Sawhney, Sahil & Ahmed, Suhaib. (2025) CareTaker.ai—A Smart Health-Monitoring and Caretaker-Assistant System for Elder Healthcare. 7. 10.3390/engproc2024078007.

Hansen, A. M. (2023). Dignity equals distance? Pursuing dignity in care for older adults. Ageing and Society, 43(5), 1003-1021. https://doi.org/10.1017/S0144686X21000891

Hollinda K, Daum C, Rios Rincón AM, Liu L. (2023) Digital storytelling with persons living with dementia: elements of facilitation, communication, building relationships, and using technology. J Appl Gerontol; 42(5): 852–61. https://doi.org/10.1177/07334648221142015

Kuo, Mu-Hsing; Wang, Shu-Lin, & Chen, Wei-Tu. (2016) Using information and mobile technology improved elderly home care services, Health Policy and Technology, 5 (2), 131-142, https://doi.org/10.1016/j.hlpt.2016.02.004.

Lorenz K, Freddolino P, Comas-Herrera A, Knapp M, Damant J. (2019) Technology-based tools and services for people with dementia and carers: mapping technology onto the dementia care pathway. Dementia;18(2):725-741. http://doi.org/10.1177/1471301217691617.

Rani, U., Pesole, A., & Vázquez, I. G. (2024). Algorithmic Management practices in regular workplaces: case studies in logistics and healthcare. Luxembourg: Publications Office of the European Union.

Socialstyrelsen (2021). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Stockholm.