Begreppet parlamentarism i svensk debatt och historiepolitik fram till andra världskriget
DOI:
https://doi.org/10.47868/scandia.v91i2.28542Nyckelord:
conceptuell historia, transnationell history, parlamentarism, Sverige, politisk historiebrukAbstract
Studier inom idéhistoria och statsvetenskap betraktar ofta parlamentarism med hänvisningar till så tidigt som början av 1700-talet. Parlamentarism har varit ett omstritt begrepp i historien, och strider över dess betydelse och värde är en essentiell del av demokratiseringens historia. Därför är det viktigt att ta hänsyn till ett begreppshistoriskt perspektiv när 'parlamentarism' används som ett analytiskt begrepp.
I Sverige spelade kampen om betydelsen av 'parlamentarism' en viktig roll under halva decenniet före andra världskriget. Detta var en period av parlamentarisk demokratisering i Sverige. Denna artikel lyfter fram en begreppshistorisk analys av hur historiska aktörer tänkte om det regeringssystem som de beskrev som baserat på parlamentarism. Vår studie visar att kampen om 'parlamentarism' i stort sett innebar olika definitioner och tolkningar av den nationella politiska traditionen, även från perioder då själva termen parlamentarism inte fanns. Tidiga politiska aktörer använde historiskt-politiska argument för att ge slagkraft åt sina egna ståndpunkter, så att de framstod som i linje med den dominerande uppfattningen om den historiska svenska traditionen.
Vi framhäver den korta historien om 'parlamentarism' som en ism. Vi diskuterar flera aspekter: hur den så kallade dualismen i 1809 års författning tolkades i början av 1900-talet som den svenska versionen av parlamentarism; hur parlamentarismens tidevarv retrospektivt kopplades samman med frihetstiden; hur man knöt samman parlamentarismen med de praktiska reformerna på 1800-talet och idén om den levande konstitutionen; hur 1920-talets minoritetsregeringar sågs som en del av dåtida teorier om parlamentarism; och hur parlamentarism presenterades som en integrerad del av Sveriges imaginära gamla demokratiska tradition. Utländska system användes i konstrueringen av denna nationella tradition, och de fungerade både som varnande exempel och modeller. Därmed var skapandet av den svenska parlamentarismen en mycket transnationell retorisk process.
Downloads
Publicerad
Nummer
Sektion
Licens

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell-licens.