Medlemsorganisation mellan majestät och medborgare? Representation och makt genom hushållningssällskapen under det tidiga 1800-talets samhällsomvandling

Abstract

Den här texten riktar fokus mot första hälften av det formativa 1800-talet då en äldre maktordning utmanades genom krav på decentralisering och breddat inflytande. I samband med det tillkom flera nya organisationer i gränslandet mellan offentligt och privat, och här studeras hushållningssällskapen som ett utmärkande exempel. Hushållningssällskapen betraktas i ett nytt ljus genom att betona deras funktion som ett medel för interaktiv styrning. Medlemssamansättningen analyseras för att utröna vilka socialgruppers makt och inflytande hushållningssällskapen utövade, och huruvida det skedde förändringar i tid och varierade mellan olika delar av landet. Genom resultaten framträder en bild av en organisation som kunde fylla en viktig funktion under en period av snabb samhällsomvandling då centrala ämbetsverk, kommunalt självstyre och landsting ännu saknades eller var i vardande. Medlemssammansättningen visar att en elitär karaktär bestod men att den ingalunda var oföränderlig. Gamla eliter såsom adel och prästerskap ersattes nämligen av förmögna jordbrukare och personer som genom yrke och ämbete representerade en ny framväxande samhällsordnings eliter. Studien bidrar till vår förståelse av det turbulenta 1800-talets ekonomiska och politiska historia, då olika former för förvaltning och breddat inflytande prövades innan mer beständiga och för nutiden mer bekanta former etablerades. Studien belyser också betydelsen av organisationer i gränslandet mellan offentligt och privat, och vad som kan påverka deras förmåga till inflytande och att attrahera medlemmar över tid.