Att komma till ”möjligaste sannolikhet; om icke alldeles träffa sanningen”. Kring ”präststatistiken” 1802–1820 – världens äldsta jordbruksstatistik

Abstract

Den svenska ”präststatistiken” 1802–1820 är av allt att döma världens äldsta enhetliga, nationellt heltäckande och årligt löpande jordbruksstatistik. Men redan i samtiden dömdes den ut som opålitlig. I artikeln ställs statistiken mot en ny agrarhistorisk databas baserad på lantmäteriakter. Härigenom kan nya slutsatser dras om prästernas tillvägagångssätt när de fyllde i formulären, om olika uppgifters källkritiska värde och om hur statistikens missvisning slår regionalt. I slutdiskussionen anläggs också ett kunskapshistoriskt perspektiv på materialet. Vad hade staten för nytta av en statistik som visade fel?