Allmänningen – en central periferi genom historien
Karin Grundström & Mathilda Rosengren, Malmö universitet
Allmänning och stråk är ord som berättar något om våra gemensamma rum; om de platser, torg och gröningar vi vistas på och de stigar eller vandringsleder vi färdas längs med. Det är ord som bjuder in till att ställa frågor om våra gemensamma rum. Vem har rätt att använda och uppehålla sig på en plats, vem kan påverka utformning, vem planerar och hur begränsas respektive möjliggörs vår rätt att förflytta oss? Artikeln som publiceras i Scandia har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet ”Allmänningar och stråk för rumslig rättvisa” som är finansierat av forskningsrådet FORMAS och som genomförts i de tre kommunerna Malmö, Lund och Staffanstorp. I artikeln utforskar vi historiska spår av allmänningar i syfte att bidra till en djupare och mer komplex förståelse av våra gemensamma rum.
Kungsmarken. Foto Karin Grundström, 2025-05-20.
Ett omvandlat landskap
Det nutida landskap vi rör oss igenom skiljer sig stort från det förindustriella landskapet. Idag genomkorsas regionen av motorvägar, järnvägar, luftledningsgator för elektricitet och ständigt växande samhällen. Stora jordbruksarealer breder ut sig utanför tätorterna och tillgången till naturområden är mycket begränsad. Det är som om ett lager av infrastruktur och bebyggelse har lagts ovanpå ett äldre landskap, där det nedersta, historiska lagret ibland fortfarande blir synligt, då en ö i form av en plats, en farled eller en hög dyker upp.
Kolböra mosse. Foto Karin Grundström, 2025-05-20.
Allmänningen – en central periferi
I artikeln tar vi upp Spillepengen i Malmö, beträdorna vid Kolböra mosse i Djurslöv och Kungsmarken utanför Lund som exempel på platser som över århundraden haft en gemensam användning och som nära nog behållit sin utbredning och storlek. Kungsmarken har en fantastiskt rik flora eftersom den sandiga marken i södersluttning varit slåttermark i tusen år. Vid Kolböra mosse har rester av en bosättning från bronsåldern funnits, människor har offrat guldgubbar i mossen och torv har brutits för att värma befolkningen vintertid. Spillepengen var före skiftesförordningarna betesmark vid strandängar som tillhörde Arlövs by, men övertogs av Malmö stad vid 1700-talets slut. Genom utbyggnaden av Malmös hamn under 1900-talet kom platsen att omvandlas till stadens soptipp – för att sedan åter tas i bruk av allmänheten som en plats för rekreation och fågelskådning. Varför finns vissa allmänningar kvar medan andra försvunnit?
Vi menar att dessa tre platser var och en på sitt sätt utgör en central periferi. De är perifera i betydelsen att de ligger på mark som inte lämpat sig för odling, de var och är fortfarande belägna i utkanten av bebyggelse. Samtidigt är de centrala för vår överlevnad. Även om användningen skiftat från torvtäkt till vandringsled och från betesmark till golfbana är platserna betydelsefulla för vår sociala reproduktion. Idag är golf, vandring och biologisk mångfald viktiga frågor medan det under tidigare århundraden handlade om slåtter och betesmark för kor och hästar. Än idag finns behov av gemensamma göranden och strävanden.
Spillepengen. Foto Karin Grundström, 2025-05-20.
