Marknad eller utbildningspolitik? - Om ungdomars extrajobb och den arbetsplatsförlagda utbildningen som väg in i arbetslivet
Abstract
Under 1990-talet, med den periodvis mycket höga ungdomsarbetslösheten, har bland annat lärlingssystem diskuterats som ett sätt att underlätta vägen från skola till arbete. Erfarenheterna från arbetslivets vardagsmiljö, personliga kontakter och det praktiska lärandet är exempel på fördelar som framhållits med ett sådant system. I Sverige har lärlingssystemet haft svårt att få genomslagskraft. Däremot finns andra exempel på skolungdomars arbetslivskontakter, både inom det ordinarie skolsystemet (genom den så kallade arbetsplatsförlagda utbildningen) och genom marknaden (med extrajobb på helger och lov). Har dessa arbetslivskontakter någon betydelse för övergången skola - arbetsliv?