Inkomst- eller anställningstrygghet? Vad prioritera vid tillfälliga variationer i arbetskraftens storlek?

Abstract

Arbetsgivare har ett starkt intresse att kunna anpassa arbetsstyrkans storlek efter varierande behov. I denna artikel analyseras samspelet mellan olika regelsystem som omgärdar arbetsgivares möjligheter att variera arbetsstyrkans storlek, dels tillfälligt dels till följd av säsongsmässiga variationer. Som utgångspunkt för analysen tas den värdering som kommer till uttryck i anställningsskyddslagen: att bruket av tidsbegränsade anställningar bör motverkas i syfte att bereda arbetstagare anställningstrygghet. En fråga är om den rättsliga regleringen i övrigt bidrar till eller motverkar att detta ändamål uppnås. Analysen visar att regleringen skapar incitament såväl för arbetsgivare som för arbetstagare att i vissa situationer välja tidsbegränsade anställningar framför tillsvidareanställningar.