Nya kontroll- och maktrelationer inom sjukvården

Abstract

Under 1990-talet inleddes en institutionell transformation av sjukvården - en förändring med både djup och bredd. Förändringen har drivits fram genom en kraftsamling som involverar många aktörer, men som orkestreras av staten. Genom nya lagar, aktörer, informationstekniska lösningar och kunskapsområden har en plattform för en ny form av styrning av sjukvården etablerats, som baseras på idéer och tekniker hämtade från Total Quality Management (TQM). Läkarprofessionens traditionella sätt att organisera utvecklingen av den medicinska kunskapsbildningen och det kliniska arbetet utmanas. I artikeln diskuteras hur de nya formerna av styrning kan påverka såväl den enskilde läkarens kliniska autonomi som professionens kollektiva autonomi.