Den oumbärliga periferin – långtidsinhyrda och ordinarieanställda montörers utvecklingsmöjligheter och upplevda anställningsbarhet

Abstract

Denna studie jämför långtidsinhyrda och ordinarieanställda montörers utvecklingsmöjligheter och hur detta påverkar den upplevda anställningsbarheten. Resultaten visar på stora skillnader mellan grupperna, där långtidsinhyrda saknar möjligheter till utveckling och lärande i arbetet samt har sporadiska kontakter med sitt bemanningsföretag. Sammantaget leder detta till att långtidsinhyrda har en låg upplevd anställningsbarhet och uppvisar tecken på att vara en perifer arbetskraft. Förklaringen är dels kundföretagens krav, dels brister i bemanningsföretagens långsiktiga arbetsmiljöarbete.