Om acceptans i klara och oklara situationer

Abstract

Artikeln behandlar vår benägenhet till acceptans i situationer där vi saknar endera av förståelse och tillit, så kallade oklara situationer. Acceptans eller icke-acceptans antas generellt spegla ett samspel mellan dessa bägge komponenter. Hypotesen att vi tenderar att acceptera mer i oklara än i så kallade klara situationer får stöd liksom hypotesen om samspel som grund för acceptans eller icke-acceptans. En slutsats är att oklara situationer förtjänar särskild uppmärksamhet i arbetsliv och organisationer, särskilt säkerhetsrelaterade sådana.