Redaktion
Ornis Svecicas redaktion
Huvudredaktör
Jonas Waldenström, professor
Institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet
Jonas är professor vid Linnéuniversitetet i Kalmar där han leder en forskargrupp som studerar fågelburna infektioner, däribland influensavirus. Forskningen spänner från ekologi, epidemiologi och evolution av virus och bakterier hos fåglar till flyttningsekologi studerat med den senaste tekniken inom GPS-sändare. Han är även ordförande för Ottenby fågelstation och kännare av svensk science fiction från 1970-talet.
Verkställande redaktör
Martin är förste intendent för fågelsamlingarna vid National Museums Scotland, där han ansvarar för 150 000 museiexemplar av skinnlagda fåglar, äggkullar och skelett. Han forskar också på fåglars evolution, för närvarande t.ex. hur rallar på isolerade öar tappar flygförmågan. Martin använder sig av de senaste DNA-sekvenseringsteknikerna för att förstå vad i arvsmassan som kan förklara skillnader mellan populationer och arter, och i slutänden vad som leder till att en art mångfaldigas. Han har dock ett brett ornitologisk intresse som inkluderar bl.a. taxonomi, flyttningsekologi och fenologi.
Redaktörer
Fredrik Andreasson, fil. dr
Lunds universitet
Fredrik är ursprungligen gymnasielärare i biologi men också evolutionär ekolog med ett speciellt intresse för forskningsfrågor i gränslandet mellan ekologi och fysiologi. Han är intresserad av ekofysiologi i allmänhet men i synnerhet av hur olika miljöfaktorer påverkar variation i fåglars energiomsättning och kroppstemperatur. Detta gör han genom att studera holkhäckande mesar under årets alla säsonger. Han är även intresserad av hur pågående klimatförändringar påverkar fåglars ekologi och fysiologi.
Robert Ekblom, fil. dr
Naturvårdsverket
Robert har ägnat större delen av sin akademiska karriär åt fågelforskning, framför allt inom genetik och ekologi. Har också undervisat med mycket fokus på fåglar bland annat som kursledare för kurserna ”Inventeringsmetodik för ornitologer” och ”Faunistik vertebrater”. Han arbetar för närvarande som forskningsingenjör inom gruppen för rovdjursövervakning, där man på uppdrag av Naturvårdsverket genomför DNA-analyser av järvprover.
Gunnar Gunnarsson, bitr. professor
Högskolan Kristianstad
Gunnar är biträdande professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, och han forskar på våtmarksfåglar, främst änder, gäss och svanar. Forskningsfrågorna berör mönster och processer på olika nivåer i den ekologiska hierarkin, exempelvis begränsning och reglering av individer och populationer, såväl som interaktioner mellan arter i akvatiska samhällen och ekosystem. Datainsamlingar av våtmarksfåglar innefattar bland annat överlevnad och reproduktion, men också rörelser på liten och stor skala.
Jonas Hentati Sundberg, fil. dr
Sveriges lantbruksuniversitet, Lysekil
Jonas är en marinekolog och havsfågelentusiast som arbetar med sillgrisslor och andra havsfåglar på Stora Karlsö. Där ledde han 2008 konstruktionen av en konstgjord häckningsavsats mitt i sillgrisslekolonin – Karlsös alklabb – vilken onekligen är världens största fågelholk (11 m hög, 11 ton stål och trä). Jonas forskning kombinerar ofta fältstudier med nya teknologier såsom seglande drönare som samlar in data om fiskar eller automatiserade videosystem som registrerar beteenden hos havsfåglar. Till vardags är han biträdande universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Lysekil.
Anouschka R Hof, fil. dr, bitr. professor
Resource Ecology Group, Wageningen University & Research
Anouschka är en landskapsekolog med inriktning mot naturvård. Det är hennes mål att hjälpa till att mildra de negativa effekterna av ökande antropogena effekter på den biologiska mångfalden. Hennes vetenskapliga vision är att (1) öka vår förståelse för hur antropogena effekter påverkar de ekologiska processer som bestämmer fördelningen av vilda djur på landskapsnivå, och (2) att använda denna ökade förståelse för att förbättra effektiviteten av bevarandet av vilda djur. Hon kombinerar modelleringstekniker med fältarbete för att få en bättre förståelse för hur det går för olika arter, nu och i framtiden. Hennes huvudfokus ligger på däggdjur och fåglar i kalla klimatregioner och boreala skogsekosystem.
Cecilia Nilsson, fil. dr.
Center for Macroecology, Evolution and Climate, Köpenhamns universitet
Cecilia är en beteendeekolog som är intresserad i flygbeteende, fågelflyttning och radarstudier. Hon arbetar vid Köpenhamns universitet, där hon studerar storskaliga mönster i flygbeteende med hjälp av data från nätverk av väderradarstationer. För närvarande undersöker Cecilia frågor som har att göra med storskaliga skillnader mellan flyttningssystem, flygning under extrema förutsättningar och vad som händer när fåglar och människor måste dela luftrum.
Sissel Sjöberg, fil. dr
Center for Macroecology, Evolution and Climate, Köpenhamns universitet
Center for Macroecology, Evolution and Climate, Köpenhamns universitet
Sissel är postdoktoral forskare vid Köpenhamns universitet, där hon studerar fåglar flyttningsbeteenden. Genom att använda en bred palett av spårningsteknologier – från radiotelemetri till multisensoriska loggrar och satellitsändare – fokuserar hon på beteenden som har att göra med orientering, flygprestation och ontogeni hos tättingar. Sissel har ett brett intresse av beteende- och flyttningsekologi.
Martin Stervander, fil. dr, förste intendent
Martin är förste intendent för fågelsamlingarna vid National Museums Scotland, där han ansvarar för 150 000 museiexemplar av skinnlagda fåglar, äggkullar och skelett. Han forskar också på fåglars evolution, för närvarande t.ex. hur rallar på isolerade öar tappar flygförmågan. Martin använder sig av de senaste DNA-sekvenseringsteknikerna för att förstå vad i arvsmassan som kan förklara skillnader mellan populationer och arter, och i slutänden vad som leder till att en art mångfaldigas. Han har dock ett brett ornitologisk intresse som inkluderar bl.a. taxonomi, flyttningsekologi och fenologi.
Sören har studerat förändringar i fågelpopulationer och dess utbredningar under mer än sextio år, samt häckningsframgång och flyttning för flertalet arter. Efter FN-konferensen i Stockholm 1972 engagerades han av the Nature Conservation Agencey för att etablera miljöövervakning i Sverige. Sören valdes in i BirdLife Sveriges styrelse 1971 och var dess ordförande under 1982–1997. Han startade också the International Bird Census Committe och var dess första ordförande. Sören har varit huvudredaktör för Ornis Svecica 1991–2019. Efter pensionering från Lunds universitet 2002 har han fortsatt långsiktiga projekt för starar samt förändringar av fågelfaunan och dess habitat i Lappland.
Murielle Ålund, fil. dr
Uppsala Univesity
Murielle är en forskare som brinner för evolution, i synnerhet hur förändringar av klimatet och utbredningsområden påverkar interaktioner inom och mellan nära besläktade arter, deras fortplantning och värd-parasitinteraktioner vilka alla bidrar till bibehållandet av biodiversitet. Hon arbetar huvudsakligen med långtidsövervakning av öländska svartvita flugsnappare och halsbandsflugsnappare på Uppsala universitet men också med isländsk spigg och hur de använder sina sinnen i olika vattendrag.
Redaktionens historik
Huvudredaktör: Jonas Waldenström (2020–), Sören Svensson (1991–2019)
Verkställande redaktör: Martin Stervander (2019–)
Murielle Ålund (2022–)
Fredrik Andreasson (2022–)
Gunnar Gunnarsson (2022–)
Sissel Sjöberg (2020–)
Jonas Hentati Sundberg (2020–)
Cecilia Nilsson (2020–)
Anouschka Hof (2019–)
Martin Stervander (2017–)
Robert Ekblom (2008–)
Jonas Waldenström (2004–)
Sören Svensson (1991–)
Åke Lindström (1991–2023)
Andreas Nord (2020–2022)
Martina Kadin (2020–2020)
Dennis Hasselquist (1991–2018)
Martin Green (2007–2010)
Roland Sandberg (1991–2010)
Anders Hedenström (1991–2009)
Johan Lind (2002–2008)
Anders Brodin (1992–1994, 2000–2006)
Tomas Pärt (1992–2006)
Staffan Bensch (1991–2005)
Lennart Nilsson (1999–2005)
Jan-Åke Nilsson (1991–2004)
Thord Fransson (1994–2001)
Noél Holmgren (1991–2001)
Susanne Åkesson (1991–1999)
Mikael Hake (1992–1999)
Henrik Smith (1991–1997)
Mats Grahn (1991–1996)
Hans Källander (1991–1992)
