Engagerande undervisning – en genusfråga?

Abstract

Modern högskolepedagogik lyfter fram vikten av engagemang och struktur hos lärarna samt betonar inslag av avbrott såsom demonstrationer, diskussioner, bikupor m.m. Begreppet egeninlärning, dvs studenternas förmåga och vilja att själva inhämta sin kunskap, ges också stor vikt i dagens högskolepedagogik. Detta är också vad som tas upp och diskuteras på de pedagogiska kurserna vid LTH idag. Men är det verkligen vad studenterna på LTH vill ha? Och passar denna form av pedagogik lika bra för alla kategorier av studenter eller innebär den en implicit diskriminering av någon grupp?

Vårt mål är att undersöka studenternas attityder till de två frågorna:
1: Tycker alla studenter om avbrott i föreläsningarna?
2: Förstår studenterna värdet av egeninlärning?