Grupparbete – En framgångsrik metod för lärande?

Abstract

Inom undervisningen vid LTH används ofta grupparbete som ett moment där studenterna ges möjlighet att tillämpa sina kunskaper inom det aktuella ämnet. Då sådana arbeten används i kurser är det vanligt att de även utgör en del av examinationen. Med grupparbete avses i denna rapport ett arbete som omfattar en större andel av en kurs, d.v.s. det är förhållandevis omfattande i tid och innehåll. Projektarbeten som genomförs som en del i en kurs är ett exempel på denna form av grupparbete. Ansatsen är att grupparbete innebär att inlärningen totalt sett förbättras och att studenten har en möjlighet till ett bredare synsätt när en uppgift ska lösas. Det bedöms alltså finnas positiva effekter av grupparbeten. Men det finns även ett antal problem som kan uppstå i samband med användning av gruppuppgifter. Några av dessa har tidigare beskrivits av bland annat Borell och Gudmundsson (2005, 2006), Berg och Borges (2006), samt Börjesson, et. al. (2006). Ett exempel på ett sådant problem är så kallad free-riding, dvs. att någon eller några gruppmedlemmar gör en mycket begränsad insats i det gemensamma arbetet. Problem och faror med grupparbeten verkar vara förhållandevis väl kartlagda, men vad som inte är lika framträdande vid en genomsökning av litteraturen på området är hur gruppuppgifter kan användas som ett verktyg för att utveckla undervisningen eller att reducera förekomsten av andra pedagogiska problem. Författarna har erfarenheter av grupparbete från den egna undervisningen där det framkommit ett antal pedagogiska problem som vi kommer att använda som utgångspunkt för detta arbete.