En student (teknolog) kommer till en introduktion på en av de kurser som han/hon ska läsa de kommande sju veckorna. Föreläsaren beskriver det fantastiska ämnet med flertalet applikationer inom både forskning och praktik med exempel från näringslivet där just de metoder och modeller som kursen går igenom är av central betydelse. Beroende på den erfarenhet och den motivation som studenten sittande i publiken har så blir han/hon mer eller mindre begeistrad. Lyckas föreläsaren sälja in ämnet är förutsättningarna goda att i alla fall intresse och nyfikenhet lever kvar ett tag till. Vid det följande kurstillfället börjar sedan föreläsaren med att gå igenom det elementära dvs genom att förklara hur en variabel påverkar en annan för att skapa ett litet resultat någonstans i den helhet som beskrevs tidigare. Då kan brister i motivationen uppstå och frågan, ’Vad har jag för nytta av det här?’. Utgångspunkten för denna studie har varit studenten och dennes motivation för att lära och förbereda sig inför ett yrkesliv som civilingenjör. Ett grundantagande för studien är att lärande främjas av studenter som är motiverade dvs vars explicita liksom implicita behov tillfredställs och skapar en inre motivation. Biggs skriver angående lärandemöjligheter att ”what people construct from learning encounter depends on their motives and intentions, on what they know already, and on how they use their prior knowledge” (2006, sid.13), vidare skriver han att ”motivation is a product of good teaching, not its prerequisite” (ibid.). Det är detta behov av motivation som bör matchas mot de övriga behov som finns och skapas av läraren, lärarteamet, avdelningen/institutionen, universitetet och dess uppdragsgivare, näringslivet och samhället i stort. Figur 1 sammanfattar denna behovssituation, med studenten och dennes närmaste omgivning i fokus, samt övriga aktörer/intressenter organiserade kring denna kärna. Den kommande diskussionen kommer att behandla de olika behovs- och motivationsskapande grupperna och hur dessa är relaterade till varandra. Vidare argumenterar vi för att det är viktigt att ta ett helhetsperspektiv, dvs bejaka samtliga delar av figuren ovan, vid införandet av nya undervisningsformer eller nya lärandearenor. Detta eftersom konsekvenserna av förändringar i en del kan vara mer eller mindre önskvärda någon annanstans i systemet; behoven, och därmed motiven, kan variera. En viktig aspekt och ett grundantagande för denna studie är vad Biggs skriver; “Education is about conceptual change” (2006 sid.13), och att detta gäller för såväl studenter som lärare, men också för ”systemet” i sin helhet dvs nämnder, fakultets- och universitetsledning.
