”Vad har jag för nytta av det här?” - pedagogiska reflektioner för att öka den inre motivationen hos teknologen

Abstract

En student (teknolog) kommer till en introduktion på en av de kurser som han/hon ska läsa de
kommande sju veckorna. Föreläsaren beskriver det fantastiska ämnet med flertalet
applikationer inom både forskning och praktik med exempel från näringslivet där just de
metoder och modeller som kursen går igenom är av central betydelse. Beroende på den
erfarenhet och den motivation som studenten sittande i publiken har så blir han/hon mer eller
mindre begeistrad. Lyckas föreläsaren sälja in ämnet är förutsättningarna goda att i alla fall
intresse och nyfikenhet lever kvar ett tag till. Vid det följande kurstillfället börjar sedan
föreläsaren med att gå igenom det elementära dvs genom att förklara hur en variabel påverkar
en annan för att skapa ett litet resultat någonstans i den helhet som beskrevs tidigare. Då kan
brister i motivationen uppstå och frågan, ’Vad har jag för nytta av det här?’.
Utgångspunkten för denna studie har varit studenten och dennes motivation för att lära och
förbereda sig inför ett yrkesliv som civilingenjör. Ett grundantagande för studien är att lärande
främjas av studenter som är motiverade dvs vars explicita liksom implicita behov tillfredställs
och skapar en inre motivation. Biggs skriver angående lärandemöjligheter att ”what people
construct from learning encounter depends on their motives and intentions, on what they
know already, and on how they use their prior knowledge” (2006, sid.13), vidare skriver han
att ”motivation is a product of good teaching, not its prerequisite” (ibid.).
Det är detta behov av motivation som bör matchas mot de övriga behov som finns och skapas
av läraren, lärarteamet, avdelningen/institutionen, universitetet och dess uppdragsgivare,
näringslivet och samhället i stort. Figur 1 sammanfattar denna behovssituation, med studenten
och dennes närmaste omgivning i fokus, samt övriga aktörer/intressenter organiserade kring
denna kärna.
Den kommande diskussionen kommer att behandla de olika behovs- och motivationsskapande
grupperna och hur dessa är relaterade till varandra. Vidare argumenterar vi för att det är viktigt att ta ett helhetsperspektiv, dvs bejaka samtliga delar av figuren ovan, vid införandet
av nya undervisningsformer eller nya lärandearenor. Detta eftersom konsekvenserna av
förändringar i en del kan vara mer eller mindre önskvärda någon annanstans i systemet;
behoven, och därmed motiven, kan variera. En viktig aspekt och ett grundantagande för denna
studie är vad Biggs skriver; “Education is about conceptual change” (2006 sid.13), och att
detta gäller för såväl studenter som lärare, men också för ”systemet” i sin helhet dvs nämnder,
fakultets- och universitetsledning.