FN-resolution 2272 – en hägring av ansvarstagande

Abstract

Våren 2014 anklagades FN:s fredsbevarande trupper i Centralafrikanska republiken för att ha sexuellt exploaterat ett flertal barn, i utbyte mot mat och pengar. Trupperna opererade i den Centralafrikanska republiken under auktorisation av FN:s säkerhetsråd, men inte under FN-kommando. Den oberoende granskning som tillsattes efteråt för att utreda händelserna gick så pass långt som att kalla FN:s hantering av händelserna ”allvarligt felaktiga”. Detta kom att skaka om FN och skapa stor kontrovers världen över kring hur FN och säkerhetsrådet utövar sitt mandat som fredsbevarande trupper. Det resulterade i att säkerhetsrådet år 2016 antog resolution 2272, för att förebygga och förhindra att FN:s fredsbevarande styrkor gör sig skyldiga till sexuell exploatering i länderna de blivit placerade i för att utöva sitt mandat.

Denna artikel undersöker hållbarheten i resolution 2272. Framförallt ska den beröra om det var en adekvat åtgärd från FN:s och säkerhetsrådets sida eller om resolutionen enbart var en hägring av FN:s och säkerhetsrådets påstådda ansvarstagande. Undersökningen visar att offren som blivit sexuellt utnyttjade enbart har en liten chans att kunna ställa de ansvariga fredsbevarande trupperna till svars.