Boskap och landskapande

Författare

Nyckelord:

aktant, ANT-teori, Aktör-Nätverks-Teori, Sverige, Danmark, Skåne, Själland, Audhumbla, nötdjur, ko, oxe, nötkreatur, bebyggelsehistoria, Bruno Latour, landskap, oxhandel, jordbrukslandskap, Sporrakulla gård, Råbelöfs slott, Clausen Bille, oxexport, Johan Thomas Lundbye, Gustaf Rydberg, kulturarvsbruk, odlingslandskap, beteslandskap

Referenser

Bennet, T. (2013). The birth of the museum. History, theory, politics. London: Routledge.

Björk, B. (2010). Ägarnas historia. I Murray, J. (red.) Råbelöf – från forntid till framtid. En skånsk sätesgårds historia. Kristianstad: JM förlag.

Björhem, N. & Magnusson Staaf, B. (2006). Långhuslandskapet. Malmö: Malmö kulturmiljö.

Braudel, F. (1982). The Structures of Everyday Life. Civilization and Capitalism, 15-18th Century. Vol. 1. Oakland: University of California Press.

Campbell, Å. (1928). Skånska bygder under förra hälften av 1700-talet. Etnografisk studie över den skånska allmogens äldre odlingar, hägnader och byggnader. Diss. Uppsala universitet. Uppsala: Lundequistska bokhandeln.

Dam Christensen, H. (2001). Forskydningens kunst. Kritiske bidrag til kunsthistoriens historie. Köpenhamn: Multivers.

Dam Christensen, H. (2005). Billedkunsten. Om kunsthistorien, N.L. Hoeyen og folkets billedkunst. I Christiansen, P. O. (red.) Veje til danskheden. Bidrag til den moderne nationale selvforståelse. Köpenhamn: Dansk Folkemindesamling, C.A. Reitzels Forlag.

Elfström, G. (1976). Sporrakulla. En gammal göingegård. Göinge hembygdsförenings årsbok 1976, ss. 7-34.

Davies, Neville H. (2013). Christian IV’s 1606 State Visit to England. London: Ashgate publishing.

Johannesson, G. (1984). Skåne, Halland och Blekinge. Om skånelandskapens historia. Stockholm: Norstedts förlag.

Knarrström, B. & Larsson, S. (2008). Hans Majestäts friskyttar av Danmark. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Kjellin, H. (1925). Skånes målare. Stockholm: Sveriges allmänna konstförening.

Latour, B. (2005). Reassembling the social. An introduction to actor-network-theory. Oxford, New York: Oxford university press.

Magnusson Staaf, B. (1994). An Essay on the Theory of History in Swedish Archaeology. Institution of Archaeology and Historical Museum Report series No. 50. Lund: Lunds universitet.

Magnusson Staaf, B. (2006). Grevefejden. En komplicerad historia. I Carelli, P. (red.) Lunds historia. Staden och medeltiden. 1. Medeltiden: en metropol växer fram. Lund: Lunds kommun.

Murray, J. (2010). Jordbruket på 1500-, 1600-, och 1700-talet. I Murray, J. (red.) Råbelöf – från forntid till framtid. En skånsk sätesgårds historia. Kristianstad: JM förlag.

Myrdahl, J. (1999). Jordbruket under feodalismen. 1000-1700. Stockholm: Natur och kultur.

Persson, S. (2005). Kungamakt och bonderätt. Om danska kungar och bönder i riket och i Göinge härad ca. 1575-1640. Centrum för Öresundsstudiers bokserie vol. 8. Göteborg: Makadam förlag.

Reisnert, A. (2000). Malmös handel med Hansan under medeltiden. Elbogen, Malmö fornminnesförenings årsskrift, (67), ss. 5-22.

Reisnert, A. (2016). Malmö. Origin, founding and development. I Gläser, M. & Schneider, M. (red.) Lübecker Kolloquium zur Stadtarchäologie im Hanseraum X. Vorbesiedlung, Gründung und Entwicklung. Lübeck: Verlag Schmidt-Römhild.

Skansjö, S. (1997). Skånes historia. Lund: Historiska Media.

Tomner, L. (1977). Stadens historia 1500-1658. I Bjurling, O. (red.) Malmö stads historia 2. Malmö: Malmö stad.

Wittendorff, A. (1989). På Guds og Herskabs nåde 1500-1600. I Olsen, O. (red.) Gyldendal og Politiken Danmarkshistorie, Band 7. Köpenhamn: Gyldendals forlag.

Downloads

Publicerad

2021-04-21