Professionalisering med förhinder:

etableringen av en ny militär befattningskategori

Författare

Abstract

Arbetslivets omvandling innebär stora förändringar för många yrkesgrupper, inte minst i offentlig sektor, där teknikutvecklingen medför nya kompetens- och behörighetskrav. Detta kan samtidigt innebära nya möjligheter till professionalisering. Vi har här följt professionaliseringsprocessen för specialistofficerare, en ny befattningskategori inom den svenska Försvarsmakten, under perioden 2006-2021, och kartlagt vilka hinder som försvårat deras professionalisering. Studien baseras på källmaterial från försvarsbeslut, utredningsrapporter, artiklar i fackpress och debattinlägg. Vidare har 20 specialistofficerare intervjuats om hur de upplever Försvarsmakten som arbetsgivare. Centralt placerade specialistofficerare, personalhandläggare och utbildare har intervjuats om sin syn på specialistofficerarnas karriär- och löneutveckling. – Vi har funnit att det råder ett stort avstånd mellan den officiella retoriken, ”specialistofficerarna är Försvarsmaktens ryggrad” och det faktiska utfallet i form av karriär- och löneutveckling. Ännu 14 år efter introduktionen av den nya befattningskategorin kan specialistofficerarna kategoriseras som en semiprofession, genom att de saknar centrala attribut som karakteriserar en klassisk profession; deras ställning i organisationen är alltjämt förhållandevis svag. Institutionella logiker som under lång tid utvecklats i Försvarsmakten motverkar etableringen av en ny profession vid sidan av den existerande officersprofessionen. Även om samarbetet på förbandsnivå ofta fungerar utmärkt så finns ett motstånd centralt i organisationen, en institutionell tröghet, som begränsar specialistofficerarnas möjligheter till karriär- och löneutveckling. Officersprofessionen uppvisar tecken på såväl utestängning som inträngning, centrala begrepp i professionsteorin. Det föreligger många likheter mellan Försvarsmakten och andra områden med etablerade klassiska professioner: hälso- och sjukvården (läkare) och Svenska kyrkan (präster), där sjuksköterskor respektive diakoner utgör yrkesgrupper som i likhet med specialistofficerarna har mött svårigheter att professionaliseras på grund av institutionella logiker färgade av en redan etablerad profession.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.
AiO nr 1 2022 - Professionalisering med förhinder

Downloads

Publicerad

2022-04-22