Möjligheter och hinder för avknoppare - Tioårigt perspektiv på privatiseringen av städverksamheten i två kommuner

Abstract

Två kommuner bestämde sig i början av 1990-talet för att privatisera sin städverksamhet, den ansågs inte längre tillhöra kommunernas kärnverksamhet. Vägen mot målet blev däremot ingen homogen process. Den ena kommunen privatiserade snabbt i ett svep medan den andra privatiserade i omgångar. Resultatet blev fyra helt olika avknoppningar – Entreprenören, Personalbolaget, Multinationella bolaget och Företagerskan. Två av de avknoppade verksamheterna kan ses som att en chans öppnade sig till ett företagande medan två mer tillkom som ett påtvingat sätt att försörja sig.

Är villkoren på den kommunala städmarknaden sådana att entreprenörskapet kan flöda? Kommunernas förändrade organisationsstrukturer och upphandlingsförfarande påverkade alla städerskor när deras anställningstrygghet rycktes bort. Bara några få av dem håller fortfarande kommunens lokaler rena. I den kommunala organisationen efterfrågades alternativa utförare för entreprenörskap och effektivitet, men i kommunernas städupphandlingar blev till slut priset allenarådande. De kommunala städerskorna blev på grund av två skilda fackföreningsavtal ”inlåsta” på den kommunala städmarknaden där prispressen endast ledde till uppsägningar. Någon väg för att tillvarata städerskornas initiativkraft var det knappast.