Pedagogisk studie av kursen Elektroteknikens grunder

Abstract

Kursen ETG som ges på Maskiningenjörsprogrammet ses som en problemkurs.
Studenterna är missnöjda och omotiverade och närvaron på vissa moment är mycket
låg. För att höja studenternas intresse och motivation och för att visa nyttan med
kursen har förbättringsförslag utformats utifrån en analys av tillgängliga pedagogiska
verktyg. De föreslagna åtgärderna ska också styra studenterna mot mer djupinlärning.
Det är viktigt att kursens mål är tydliga och reflekterar allt det man förväntar sig att
studenterna ska kunna efter genomförd kurs. Målen ska också återspegla vilken typ av
kunskap och nivå av förståelse som förväntas. Målen tjänar inget syfte om inte
studenterna förmås att läsa dem och ta dem till sig. En analys gjord utifrån Felders
teori om lärstilar framställer undervisningsformen som abstrakt, verbal, deduktiv,
passiv och sekventiell. Mer experiment och förevisningar av fysikaliska problem,
ökad användning av karaktäristikkurvor och kretsschema, induktiva
laborationsmoment och tid för reflektion i föreläsningar är exempel på förslag på
förändringar som förhoppningsvis gör att undervisningen tilltalar studenter med olika
lärstilar.
Studenternas inre motivation ökar troligtvis om studenterna aktiveras i en högre grad
än vad som nu är fallet. Genom att öka valfriheten för studenterna kan de påverka sitt
inhämtande av kunskap och stärka sin inre motivation. En betydande del inre
motivation har visat sig leda till ökad inlärning.
För att kunna mäta hur och om dessa förslag på förändring skulle ge önskad effekt på
studenternas lärande skulle CEQ och examinationresultaten användas. Resultaten av
CEQ och examinationen skulle vara ett instrument i en kontinuerlig process för att
förbättra kursen.