Kyrkans nya böcker

Abstract

Svenska kyrkan har under de senaste åren fått en rad nya böcker: Nya Testa­mentet i nyöversättning, evangeliebok, kyrkohandbok och två psalmbokstillägg. I denna volym av årsboken Svenskt gudstjänstliv (årgång 56/57) behandlas alla dessa böcker. Det sker endera så att någon av de ansvariga för resp. bok skildrar dess tillkomst eller så att någon utifrån anlägger ett värderande perspektiv. 

Två uppsalateologer belyser bibelöversättningens liturgiska konsekvenser. Professor Harald Riesenfeld ger en livfull inblick i översättarnas brottning med olika hänsynstaganden och Anders Ekenberg, praktisk teolog och kyrkomusiker, visar hur den nya översättningen fogats in i det aktuella liturgiska arbetet på romersk-katolskt håll. För Svenska kyrkans och även en del frikyrkosamfunds del har översättningen bidragit till att behovet av en ny evangeliebok blivit akut. Lundadocenten kyrkoherde Göran Forkman informerar om evangelieboksreformen, som hittills ägnats förvånande liten uppmärksamhet i debatten. 

Lars Eckerdal, t f professor i praktisk teologi och en av huvudpersonerna i kyrkohandbokskommittén ger en välbestyrkt exposé över den nya gudstjänstord­ningens mödosamma framväxt och professorn i religionssociologi Göran Gustafs­son, också han i Lund, redovisar spännande statistik över användningen av 1976 års gudstjänstordning och dess olika alternativ. 

De övriga fem artiklarna i årsboken berör psalmfrågan. Litteraturvetardocenten Bernt Olsson bedömer revideringen av äldre psalmer ur en ibland bortglömd synpunkt, nämligen den rent estetiska. Professor Ragnar Holte presenterar ett eget förslag till bearbetning av en älskad Wallinpsalm, varvid både estetiska och dogmatiska hänsyn spelat in. En läromässig granskning av det senaste psalmbokstillägget gör prosten Inge Löfström. I ett inlägg från sekreteraren i den norska psalmkommittén Åge Haavik diskuteras dels det norska psalmstoffet i de nya svenska samlingarna, dels melodivalet i dem. Musiken i Psalmer och visor 76/82 bedöms också utifrån klart redovisade kvalitetskriterier av Maria Thyresson Hedin, kyrkomusiker i Örebro, och hennes make, tonsättaren Staffan Hedin.