Dålig svenska

Inställningar och attityder kring språklig mångfald i Sverige

  • Irma Eneroth Lund University

Abstract

I denna artikel jämförs en diskussion förd i svensk media 2006, om huruvida svenska skolor bör erbjuda modersmålsundervisning, med en liknande diskussion från 2017. Genom att fokusera på attityder till begreppet språkkompetens åskådliggörs vilka föreställningar som finns gällande kunskaper i olika språk.  Språkkompetens används som ett analytiskt begrepp, vilket innebär att det täcker in ett stort antal ord. Exempelvis kan ”god svenska”, ”svenskkunskaper”, ”flerspråkighet”, ”mångspråkighet”, ”inlärning av språk” eller liknande förstås som uttryck för begreppet språkkompetens. 

Undersökningen visar en påfallande liten förändring mellan de två nedslagen i tid. Synen på ett lands officiella språk som en viktig tillgång för att ta del av samhället är central i båda debatterna och står nästintill oemotsagd. Detta gör att betonandet av vikten av svenska språkets ställning blir en förutsättning för att uttala sig i diskussionerna. Det gör även att frågan om rätten till ett utvecklat modersmål ständigt diskuteras i relation till frågan om det svenska språket som ideal. 

Published
2019-12-11