Förlossningsvård i världsklass

  • Linnéa Meyer Lund University

Abstract

Under de senaste åren har debatten om den svenska förlossningsvården blivit allt mer aktuell, vilket är ett resultat av bland annat nedläggningarna av ett stort antal förlossningsavdelningar runt om i Sverige. I debatten råder oenighet kring vilket skick den svenska förlossningsvården befinner sig i, vilket har mynnat ut i en konflikt om vad kvinnor kan förvänta sig av förlossningsvården och huruvida den befintliga standarden är tillräcklig eller inte.

Den varierande inställningen och attityden gentemot förlossningsfrågan har således lett till en konflikt om vad god förlossningsvård bör innebära. Det blir i sin tur problematiskt i relation till kvinnors rätt till vård då uppfattningen om vad denna rättighet inkluderar tycks variera beroende på vem som debatterar. Att uppfattningarna skiljer sig åt är problematiskt då begreppet rätt riskerar att bli för vagt. I den här artikeln driver jag en normativ tes utifrån ett feministiskt ställningstagande att begreppet kvinnors rätt till vård är otillräckligt och legitimerar en förlossningsvård med för låg standard. Utifrån den debatt som förts om förlossningsvården de senaste åren kommer jag att urskilja attityder och inställningar gentemot förlossningsfrågan som leder till en begreppsutveckling av kvinnors rätt till vård.

Detta görs genom en argumentationsanalys följd av en begreppsutveckling utifrån Sally Haslangers begreppsdesign. Denna metod syftar till att utmana rådande föreställningar och erbjuda nya förståelser av begrepp. Materialet har undersökts inom en tolkningsram inspirerad av Catharine MacKinnons radikalfeminism med utgångspunkten att vi lever i ett patriarkalt samhälle där män benämns som primära makthavare och norm. Undersökningen grundar sig på 17 debatt- och opinionsartiklar från både rikstäckande och lokala tidningar runtom i Sverige under perioden 2016–2018.

Published
2019-12-10