Sjuk av självförverkligande: Individen i det nya arbetslivet

Abstract

Sedan 1990-talet har antalet anställda inom svenskt arbetsliv som drabbats av psykiska besvär på grund av stress mer än fördubblats. Den här studien belyser utbrändas erfarenheter av sin identitet och psykosociala arbetsmiljö med ut-gångspunkt från de senaste årtiondenas djupgående och strukturella samhälleliga omvandlingar. Avsikten är att finna helhetsförklaringar på samhällsnivå, fram-förallt vilka konsekvenser tendenserna till ökad individualisering i samhället med nya och höjda krav får för arbetstagares psykiska hälsa.

Undersökningen bygger på djupintervjuer med långtidssjukskrivna för olika utmattningsdiagnoser. Materialet består även av bloggar och andra texter av de intervjuade. Analysen sker med hjälp av Axel Honneths transformationsteore-tiska tanke att dagens arbetsliv utmärks av institutionaliserade förväntningar på självförverkligande. Därmed kan studien presentera en samhällsorienterad för-klaringsmodell som flyttar fokus från den sjuke till stressrelaterade symptoms samhälleliga orsaker genom att betrakta dem som vår tids samhällsjukdom, något som hittills i hög utsträckning saknats inom svensk stressforskning.

Resultaten visar att tiden före sjukskrivningen strävade samtliga intervjuper-soner efter att vara autentiska genom att utforska och visa upp sina förmågor och egenskaper i arbetet. Mer eller mindre omedvetet följde deras uttryckande av sig själva vissa standardiserade mönster. Gemensamma nämnare är deras engage-mang, initiativrikedom, framåtanda, flexibilitet och utvecklingsvillighet. Gemen-samt för studiens deltagare är även att deras arbetsplats varit eller var utsatt för omfattande omstruktureringar och/eller nedskärningar vilka de haft litet infly-tande över. I kölvattnet följde bland annat konflikter, splittrade arbetsgrupper, ökad arbetsbelastning, ökade och nya krav, oklara och motsägelsefulla förvänt-ningar och oklar ansvarsfördelning. Av undersökningen framgår att sökandet ef-ter sig själv på en arbetsplats präglad av sådana följdverkningar blev den utlö-sande faktorn bakom samtligas utveckling av utmattningssymptom.

De intervjuades självkänsla var nära förbunden med att verka för altruistiska värden, som på olika sätt dikterar omsorg om andra. Med önskan om att vara sanna mot sig själva och sina värden tog alla personligt ansvar för bristerna i or-ganisation och ledning. Den gränslösa arbetssituationen gav till slut upphov till en ond spiral av värdelöshetskänslor och utmattning. En bidragande orsak till den bristande självkänslan var upplevelsen av en konflikt mellan att vara auten-tisk på egna villkor och att uttrycka och utveckla sin person på ett villkorat sätt. Med hjälp av Honneths terminologi förstår jag detta som att personerna utveck-lade en social patologi som en reaktion på arbetsvillkoren, framförallt upplevel-sen av otillräcklig gemensam mening skapad av människor i deras arbetsvardag.
I samband med sjukskrivningen var det vanligt att indirekt börja ifrågasätta den standardiserade mallen för självförverkligande. En mer medveten strävan ef-
ter självförverkligande för sin egen skull och på egna villkor inleddes av inter-vjupersonerna. Detta nya självförverkligandeprojekt hamnade lätt i konflikt med det gränslösa arbetet, vilket komplicerade återvändandet till arbetslivet.

Resultaten pekar på faktorer utanför individen som kan åtgärdas för att före-bygga utbrändhet. Några av studiens slutsatser är att tydliga strukturer för be-slutsfattande, gemensamt uppsatta mål och visioner samt delaktighet är avgö-rande för ett ovillkorat självförverkligande.