Migrantarbetare inom jordbruket – arbetsmiljö och arbetsvilkor

Abstract

I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom jordbruket/gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar. Olika beskrivningar har pekat på levnads- och arbetsförhållanden som starkt avviker från de normalt förekommande i svenskt arbetsliv och inte uppfyller arbetsmiljölagens minimikrav. Det har dessutom påpekats att de bristfälliga förhållandena för den migrerande arbetskraften riskerar att påverka den gröna näringen i stort på ett negativt sätt där näringsidkare tvingas in i en nedåtgående spiral av underbudskonkurrens.

Avsikten med föreliggande studie är att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen inklusive juridiska aspekter och myndighetsutövning.

I den gröna sektorn finns arbetsmiljörisker förknippade med olycksfall, ergonomisk belastning, och exponering för t.ex. kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Migrantarbetare inom den gröna sektorn i Sverige kommer ibland från länder där ”arbetsplatskulturen” innefattar ett annorlunda säkerhetstänkande jämfört med i Sverige. Väl i Sverige kan språket vara ett hinder för arbetaren att tillgodogöra sig muntlig och skriftlig information om arbetet, miljön, skyddsföreskrifter och möjliga risker. Låg utbildningsnivå kan utgöra ytterligare problem. Undermåliga bostäder tillhandahållna av arbetsgivaren har beskrivits. En del av problemet utgörs av dolt arbete som utförs av papperslösa.

Studien bygger på en kunskapsöversikt som har tagits fram för Arbetsmiljöverket (Svensson et al 2012) och utgörs till stor del av en litteraturstudie där relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för uppdraget. Detta innebär att vi kan belysa problematiken utifrån många olika perspektiv. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter.

För att trots allt kunna ge en bild av förhållandena i Sverige har vi valt att genomföra ett antal telefonintervjuer med aktörer på nyckelpositioner. Intervjuer har gjorts med rådgivare, intresseorganisationer, fackliga organisationer för anställda och arbetsgivare samt berörda myndigheter.

Genom den internationella litteraturen står det klart att det finns en rad arbetslivs- och arbetsmiljöproblem vilka är specifika för migrantarbete på säsongsbasis inom den gröna näringen. Ett av de främsta problemen har att göra med de uppenbara svårigheterna att följa upp och kontrollera konsekvenser och effekter. Säsongsarbetet innebär att människor endast uppehåller sig i landet under en begränsad period. Därför är det svårt att slå fast långsiktiga effekter på arbetstagarnas hälsa.

Ett annat grundläggande problem är att incitamentet för värdländerna att vidta åtgärder för att minimera arbetslivs- och arbetsmiljöproblem är tämligen svagt. Ofta har de personer som lider skada på grund av bristfällig arbetsmiljö återvänt till sina hemländer då hälsoeffekterna blivit tydliga. Den här problematiken illustreras exempelvis av att de som har valt att ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter främst är nationer varifrån migrantarbetarna kommer. Varken Sverige eller någon annan medlemsstat i EU har anslutit sig till konventionen.

Det går inte att utifrån befintlig kunskap avgöra antalet migrantarbetare som på säsongsbasis arbetar inom den gröna näringen. Intervjuer med företagare ger vid handen att det skulle kunna röra sig om omkring 2 000 personer per år inom trädgård och jordbruk. Men det finns anledning att misstänka att det verkliga antalet är större – inte minst på grund av att företagarna får antas dra sig för att rapportera om migrantarbetare som saknar nödvändiga papper och som är anlitade som svart arbetskraft.

Det finns god grund i den internationella forskningen och genom intervjuer med representanter för svenska organisationer och myndigheter att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön.

Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig – ny och fördjupad forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter och organisationer vara stort.