"Vet ej" – en studie av heteronormativitet i arbetslivet

Abstract

Heteronormativitet är ett problem i arbetslivet. Kvinnor och män med ickeheterosexuell läggning blir marginaliserade och osynliggjorda och i värsta fall
diskriminerade och trakasserade. Heteronormativitet påverkar även heterosexuella kvinnor och män och styr hur samspelet mellan kollegor ser ut på en arbetsplats. Vi har intresserat oss för vilka betydelser kön, sexuell läggning och klass har för upplevelser av heteronormativitet i arbetslivet.

Genom att kartlägga och analysera svar från både icke-heterosexuella och
heterosexuella som deltagit i undersökningen ”Arbetsvillkor och utsatthet”, en studie som utförts inom ramen för forskningstemat Arbetsliv i storstad, vill vi understryka att alla är bärare av heteronormativiteter och att det är heteronormativiteten och dess exkluderande verkan som är problemet, inte enskilda individer.

Studiens syfte är att kartlägga och analysera några aspekter av arbetslivets heteronormativitet och hur olika personer uppfattar dessa utifrån könstillhörighet, sexualitet och klasstillhörighet. Vidare har vi för avsikt att problematisera de kvantitativa mått på heteronormativitet som en enkätundersökning kan ge genom att analysera och diskutera resultaten utifrån en poststrukturalistisk ståndpunkt. Frågor vi ställer oss är bland annat: Går det att mäta en norm och hur kan man se på forskning som utgår från identitetskategorier?

Våra resultat visar att arbetslivet och dess heteronormerande attityder och praktiker uppfattas olika beroende på kön − om du är kvinna eller man, beroende på sexualitet − om du är icke-heterosexuell eller heterosexuell och beroende på klasstillhörighet − om du är arbetare, lägre tjänsteman eller högre tjänsteman. Skillnaderna är olika stora och varierar beroende på vilken aspekt av heteronormativitet man tittar på. Vi såg dock tydligt att det var mycket vanligare bland heterosexuella än bland icke-heterosexuella att svara ”vet ej” på frågor som till exempel handlar om kollegors attityder till homo- och bisexuella. Vilken sorts fråga man svarat på och hur den i olika grad speglar en självbild eller ligger längre från det egna jaget påverkar troligtvis hur man svarar på och uppfattar heteronormativitet på sin arbetsplats. Ju längre frågorna kommer från den egna personen desto starkare uppfattas heteronormativiteten.

Det går inte att studera heteronormativitet utan en intersektionell ansats. Resultaten från vår undersökning visar att kön, sexualitet och klass korsar varandra och att mönster förändras i dessa skärningspunkter.