Arbetsvillkor och maktrelationer i avlönat hushållsarbete

  • Vesa Leppänen

Abstract

Det har funnits hushållsarbetare under mycket lång tid och i de flesta delar av världen. Yrket som hushållsarbetare är nu ett av de vanligaste kvinnoyrkena internationellt. I Sverige minskade antalet hushållsarbetare under 1900-talet och 1990 var endast en halv promille sysselsatta som hushållsarbetare. Men under slutet av 1900-talet ökade efterfrågan på hushållsarbetare och 2007 beslutade riksdagen om ett skatteavdrag för privatpersoner som köper hushållstjänster, t.ex. städning, vård av kläder och hemtextilier, trädgårdsarbete och barnpassning. För många köpare innebar reformen en halvering av priset. Skatteavdraget innebar att antalet hushållsarbetare ökade kraftigt och 2012 fanns minst 8000 helårsarbeten i denna bransch, vilket motsvarar ett betydligt större antal sysselsatta. Reformen aktualiserade en debatt om arbetsvillkoren för denna nya yrkesgrupp, vilken återspeglar en internationell debatt som pågått under mer än ett århundrade. Där har det bl.a. sagts att arbetet är lågavlönat, fysiskt tungt, innebär långa arbetstider, kan leda till social isolering och olika former av övergrepp. Dessa arbetsvillkor uppkommer vid mötet mellan hushållsarbetare och de som anlitar dem. I denna text analyseras maktrelationen mellan dessa två parter. Analysen är baserad på etnografiska studier om hushållsarbetares vardag i Sverige och den övriga västvärlden under slutet av 1900- och början av 2000-talet. Som analytiskt redskap används Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft (1887). I det förmoderna samhället karakteriserades relationen mellan hushållsarbetare och familj av Gemeinschaft, d.v.s. att hushållsarbetaren var en del av hushållet och hade en viss status som innebar underordning under husbonden. Det har länge hävdats att samhällets modernisering leder till att relationen ersätts med Gesellschaft, d.v.s. baseras på kontrakt där arbetsuppgifter, arbetstider, löner, m.m. är reglerade. Men i denna text hävdas att yrkesrollen som hushållsarbetare alltid innebär en blandning av Gemeinschaft och Gesellschaft. Det finns förhållanden som drar relationen mot Gemeinschaft: framför allt informellt arbete; inneboende; avsaknad av eget socialt nätverk; oreglerade arbetstider; oreglerat arbetsinnehåll; hög grad av omsorgsarbete istället för praktiskt arbete; hög grad av ekonomiskt beroende av enskilda kunder; och att kunder är hemma när arbetet utförs. Dessa villkor drar relationen mot ökad grad av familjärisering och erbjuder hushållsarbetaren en status i familjen. Samtidigt finns det omständigheter som drar relationen mot Gesellschaft: framför allt formellt arbete (i synnerhet när hushållsarbetaren driver eget företag eller är anställd i företag som anlitas av kunden); eget boende; eget socialt nätverk; reglerade arbetstider; reglerat arbetsinnehåll; praktiska sysslor; låg grad av ekonomiskt beroende av enskilda kunder; och att kunder inte är hemma när arbetet utförs. Det är framför allt statliga regler om anställningsformer som drar mot ökad grad av Gesellschaft, men även företag och fackföreningar. Det finns även familjer som strävar efter relationer som är mer Gesellschaftliga, t.ex. de som ”köper städningar” på samma sätt som de köper andra varor. Detta förhållande, att yrkesrollen alltid innebär en blandning av Gemeinschaft och Gesellschaft, innebär att vissa av de problem som förknippas med hushållsarbetet inte helt kan lösas genom ökad grad av Gesellschaft, t.ex. att hantera nedlåtande inställning från vissa kunder eller den sorg som kan uppstå efter att ha fått sluta arbeta i en familj där man fått starka emotionella band till familjens barn. Istället behövs andra metoder, t.ex. utbildning och organiserat socialt stöd.

Publicerad
2017-03-14