Återhämtning bland hockeyspelare i Tre Kronor, nattarbetande bagare och skolledare – om asocialitet, sömnlösa nätter och allvarsam lek – en dygnsberättelse

  • Ulf Ericsson Högskolan i Kristianstad
  • Leif W Rydstedt Högskolan i Lillehammer
  • Pär Pettersson Högskolan i Kristianstad
  • Sören Augustinsson Högskolan i Kristianstad
  • Gunnar Aronsson Stockholms universitet

Abstract

Återhämtning är den process som återställer individens energi och mentala resurser. Vi betraktar här återhämtning som en dynamisk process av ständig reglering och anpassning av aktivitetsnivån till omgivningens krav. Föreliggande studie är ett första steg i ett projekt som har för avsikt att fördjupa kunskapen om denna process. Vårt antagande är att det finns olika strategier, platser, behov, förutsättningar och möjligheter för återhämtning i arbetslivet. Både vad gäller individuella olikheter men även skillnader som kan hänföras till yrkesgrupp. Fokusgrupper genomfördes med tre olika yrkesgrupper: professionella ishockeyspelare, nattarbetande bagare och skolledare (sammanlagt 29 deltagare). Utgångspunkten för fokusgrupperna var en idé om en dygnsberättelse, inom vilken det fanns tre distinktioner, arbete, fritid och sömn. Samtalen i fokusgrupperna utgick från dygnsberättelsen, men kretsade kring arbetets krav, förväntningar på prestation samt behov och förutsättningar för återhämtning. Vad som exemplifierades var olika strategier för att hantera de psykofysiologiska påfrestningar som de olika yrkesgrupperna ställs inför. Berättelserna från fokusgrupperna är mångfacetterade och förmedlar både bilden av olika ”rum”, likt fönster, för återhämtning men även en avsaknad av sådana förutsättningar. En avsaknad som istället leder till ytterligare energiförbrukning. Det centrala problemet för de nattarbetande bagarna var ofta på ett eller annat sätt relaterat till en fysiologisk nedvarvning och framförallt (bristen på) sömnkvalitet. Det var alltså inte minnet av jobbet som klängde sig kvar hos bagarna när de hade kommit hem efter avslutat pass. Kvardröjande mentala representationer av stressorer, en typ av repetitivt ältande, visade sig däremot hos både ishockeyspelarna och skolledarna. För ishockeyspelarna var återhämtning ofta tätt sammankopplat med prestation. Goda prestationer skapade bättre förutsättningar för att inte ta med arbetet hem. Ältandet och svårigheter att släppa arbetet var ofta relaterat till mindre bra prestationer eller direkta misslyckanden.

Publicerad
2017-01-09