Lite får man tåla - eller? Strukturella och intersektionella perspektiv på hot och våld mot personal i hemtjänsten

  • Annette Thörnquist
Nyckelord: hemtjänst, arbetsmiljö, hot och våld, kundval, intersektionalitet, normaliseringsprocesser, prevention

Abstract

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om hur problem med hot och våld mot personal i
hemtjänsten identifieras och synliggörs i arbetet. Denna fråga studeras mot bakgrund av senare årtiondens
strukturella förändringar i hemtjänstens styrning och organisering samt dess följder för personalens
arbetsvillkor. Undersökningen bygger på erfarenheter från två storstadskommuner, där hemtjänsten har
konkurrensutsatts genom kundval enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV. Metoden är kvalitativ med
tonvikt på djupintervjuer med anställda, fackliga företrädare och arbetsgivare. Studien har en vid definition
av hot och våld som även omfattar kränkande bemötande och tilltal. Analysen utgår från ett intersektionellt
perspektiv, vilket tydliggör betydelsen av föreställningar baserade på sociala kategoriseringar som klass,
kön, etnicitet och ålder.
Studien indikerar att trots att det har blivit vanligare att tala om hot, våld och kränkningar mot personal
inom hemtjänsten, så kan det fortfarande vara svårt att identifiera och synliggöra dessa frågor som faktiska
arbetsmiljöproblem. Traditionella könskodade föreställningar om hemtjänstarbetet påverkar alltjämt synen
på vad de anställda ”bör tåla”, medan stress, hög personalomsättning och informella inslag i arbetet medför
risk för underrapportering. Den starka kundorienteringen i hemtjänst som är konkurrensutsatt genom
kundval, liksom inbyggda risker i systemet för osäkra anställningar och minskad tid för personalfrämjande
verksamhet, bidrar också till tystnad. Till detta kommer att segregeringen av denna arbetsmarknad utifrån
kön, samt i konkurrensutsättningens kölvatten alltmer också utifrån klass, etnicitet och ålder, försvagar de
anställdas ställning. Sammantaget ökar risken för att problemen individualiseras och normaliseras, det vill
säga att de efterhand accepteras som en del av vardagen som det blir svårt för de anställda att ifrågasätta.
Studien betonar vidare att även hanteringen av konkreta fall av hot, våld och kränkande bemötande,
liksom andra arbetsmiljörisker, kan påverka hur problemen synliggörs på sikt. Om ”lösningen” till exempel
endast är att flytta på den drabbade, angrips inte själva problemet, och frågan bör ställas i vems intresse
omflyttningen ytterst sker. Studien belyser avslutningsvis vikten av att problematisera och kritiskt granska de
föreställningar och den policy som styr preventionen mot hot, våld och kränkande bemötande i arbetslivet.
Därvid diskuteras också huruvida dessa föreställningar kan samverka med de normaliseringsprocesser som
bidrar till att osynliggöra risker i arbetsmiljön.

Nedladdningar

Nedladdningsdata är inte tillgängliga än.